Projektledaren Jan Dahlström – Unionenmedlem som sitter i bolagsstyrelsen på IT-tjänsteföretaget Evry där han jobbar – tycker inte att det är något stort problem att hålla på sekretessbelagd information.
– Visst har det varit en viss kamp att få kollegorna att förstå att jag inte kan berätta, men jag behöver oftast inte hålla tyst så länge – vi har personalrepresentanter i många sammanhang, så informationen brukar sipprar ut tidigt ändå.
I ett företag med minst 25 anställda har personalen laglig rätt att ha två ledamöter med i bolagsstyrelsen. Evry har runt 10 000 anställda i Norden och i koncernstyrelsen sitter fyra personalrepresentanter. Jan Dahlström röstades in som en av dem av såväl Unionenmedlemmar som andra anställda.
– Min roll är att se till att de beslut vi tar är till gagn för personalen i slutändan, säger Jan Dahlström.
– Fast det innebär inte att jag låter bli att ta beslut som får till följd att anställda får sluta. Ibland behöver vi skära på olönsamma ställen och då måste folk gå.
Koncernen är ändå ganska restriktiv med att säga upp anställda, menar han. Tanken är att det i längden blir dyrare att göra sig av med folk och anställa nya med rätt kompetens, än att kompetensutveckla medarbetare för att fylla luckor på andra håll i organisationen.
– Vi säger upp först i sista hand och det är klart att det är ett dilemma när jag vet att de beslut jag är med och fattar kommer att leda till uppsägningar. Men det underlättar att veta att vi inte skickar ut någon på gatan utan väl underbyggda beslut.
– Jag vet dessutom att om man går och drar i stället för att handla direkt när en kris uppstår är det inte 100 som får gå utan 2 500.
Jan Dahlström har inget problem med att hålla isär sina roller. Styrelsen diskuterar siffror på hög nivå och sätter upp mål, och ger sedan vd:arna order att nå målen.
Evry såldes nyligen. Då hade information om planerna sipprat ut sedan länge. Däremot är det inte lika känt hur det faktiskt gick till när ett engelskt investmentbolag köpte företaget från de norska ägarna. Det fanns nämligen flera potentiella köpare och det engelska bolaget var inte ägarnas förstahandsval.
Men Jan och de andra personalrepresentanterna lyckades vinna över resten av styrelsen på sin sida.
– Vi vill ha en aktiv ägare som investerar i oss och vår personal och inte tänker så mycket på den egna vinsten. Det här var det absolut bästa alternativet, säger Jan Dahlström.
