Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Vald i förtroende – med tystnadsplikt

Som förtroendevald får man ta del av hemlig företagsinformation – som kan påverka ens kollegor. Jan Dahlström på Evry tycker dock inte att det är särskilt svårt att hålla tyst inför medarbetarna.
Johanna Rovira Publicerad
Jessica Segerberg
Jan Dahlström har brunnit för den fackliga idén sedan gruvstrejken i hemstaden Kiruna 1969. I dag är han projektledare på Evry i Göteborg och jobbar som konsult på Volvo, vid sidan av sitt fackliga jobb och sitt styrelseuppdrag. Jessica Segerberg

Projektledaren Jan Dahlström – Unionenmedlem som sitter i bolagsstyrelsen på IT-tjänsteföretaget Evry där han jobbar – tycker inte att det är något stort problem att hålla på sekretess­belagd information.

– Visst har det varit en viss kamp att få kollegorna att förstå att jag inte kan berätta, men jag behöver oftast inte hålla tyst så länge – vi har personalrepresentanter i många sammanhang, så informationen brukar sipprar ut tidigt ändå.

I ett företag med minst 25 anställda har personalen laglig rätt att ha två ledamöter med i bolagsstyrelsen. Evry har runt 10 000 anställda i Norden och i koncernstyrelsen sitter fyra personalrepresentanter. Jan Dahlström röstades in som en av dem av såväl Unionenmedlemmar som andra anställda.

– Min roll är att se till att de beslut vi tar är till gagn för personalen i slutändan, säger Jan Dahlström.

– Fast det innebär inte att jag låter bli att ta beslut som får till följd att anställda får sluta. Ibland behöver vi skära på olönsamma ställen och då måste folk gå.

Koncernen är ändå ganska restriktiv med att säga upp anställda, menar han. Tanken är att det i längden blir dyrare att göra sig av med folk och anställa nya med rätt kompetens, än att kompetensutveckla med­arbetare för att fylla luckor på andra håll i organisationen.

– Vi säger upp först i sista hand och det är klart att det är ett dilemma när jag vet att de beslut jag är med och fattar kommer att leda till uppsägningar. Men det underlättar att veta att vi inte skickar ut någon på gatan utan väl underbyggda beslut.

– Jag vet dessutom att om man går och drar i stället för att handla direkt när en kris uppstår är det inte 100 som får gå utan 2 500.

Jan Dahlström har inget problem med att hålla isär sina roller. Styrelsen diskuterar siffror på hög nivå och sätter upp mål, och ger sedan vd:arna order att nå målen.

Evry såldes nyligen. Då hade information om planerna sipprat ut sedan länge. Däremot är det inte lika känt hur det faktiskt gick till när ett engelskt investmentbolag köpte företaget från de norska ägarna. Det fanns nämligen flera potentiella köpare och det engelska bolaget var inte ägarnas förstahandsval.

Men Jan och de andra personalrepresentanterna lyckades vinna över resten av styrelsen på sin sida.

– Vi vill ha en aktiv ägare som investerar i oss och vår personal och inte tänker så mycket på den egna vinsten. Det här var det absolut bästa alternativet, säger Jan Dahlström.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Fackliga Caroline Nordström: Mer snabbfotat med riksklubb

När statliga Almi omorganiserades startade Unionens medlemmar en gemensam riksklubb – för att kunna jobba effektivare med det fackliga. ”Jag gillar att förhandla”, säger Caroline Nordström, klubbordförande på Almi i Linköping.
Elisabeth Brising Publicerad 5 februari 2026, kl 09:15
Caroline Nordström sitter i en fönsterkarm
Caroline Nordström är ordförande i Unionens fackklubb på Almi i Linköping. Hon tycker att det fackliga arbetet blivit mycket mer effektivt sedan de startade riksklubb. Foto John Sandlund

Caroline Nordström är affärsutvecklare på Almi i Östergötland. På kontoret i Linköping hade de haft en stark fackklubb sedan början av 1990-talet. Men 2025 hände något.

– Vi gick från att vara 20 anställda i vårt gamla bolag till 100. Då tänkte vi att det kanske var dags att bilda en ny riksklubb. Även om vi jobbar i olika län kan vi förhandla om organisatoriska frågor ihop, säger Caroline Nordström, initiativtagare och ordförande i Unionens nya riksklubb på Almi.

Jag skriker nog lite högre än de andra

Hon har jobbat här i tre år, men det fackliga engagemanget har funnits längre. Tio år inom Unionen och i ett annat fack innan dess.

Caroline Nordström. Foto: John Sandlund

– Jag har en fot inom arbetsrätt och halkade tidigt in på fackliga frågor. Jag är orädd, vågar säga vad jag tycker och tänker och tar inget som personlig kritik. Jag skriker nog lite högre än de andra och gillar att förhandla. Oavsett om det går som man tänkt eller inte ger det alltid en nya erfarenheter, säger hon.

Olika kontor - samma fackliga gemenskap

Tanken med en riksklubb är att få till ett smidigare sätt att kommunicera, fatta beslut och ha en dialog med arbetsgivaren för anställda på samma företag, men på orter i olika län.

– Det är en ren effektivisering för snabbare kommunikationsvägar, säger Caroline Nordström.

Det var efter ett klubbstyrelsebeslut som hon tog kontakt med de andra kontorens fackklubbar och arbetstagarrepresentanter förra året.

– Vi frågade om de var intresserade. Vi i Linköping såg en vinning, men man måste ju ha en ödmjukhet för att alla kanske inte vill. Men alla var väldigt eniga om att det här var ett bra alternativ.

Östra Mellansverige samlade ihop sig 

På ett medlemsmöte i somras beslöt de att bilda riksklubben Östra Mellansverige. Caroline Nordström tog kontakt med Unionens regionkontor och fick hjälp med det praktiska. Vissa kontor hade inte haft fackklubb innan, bara arbetsmiljöombud, och nu skulle de bli del av något nytt.

– Utmaningen när man går från en inarbetad klubb där alla känner alla och man blir större är: Hur ska vi kommunicera och göra alla medlemmar delaktiga? Så att inte information bara hamnar hos oss i styrelsen och stannar där, säger Caroline Nordström.

Har ni redan kunnat sett några positiva effekter än av riksklubben?

– Ja, det blir lättare att jobba fackligt när man inte behöver vänta in alla lokala beslut. Förhandlingarna blir väldigt positiva när man kan sitta med en representant för varje kontor. Och om det är lokala frågor kan man förhandla det där och vid behov bolla med styrelsen.

Hur är dialogen med Almis chefer?

– Det är ganska lätt att driva fackligt arbete här, det är en stående punkt på personalmöten och vi har avstämning med vår vd varje månad. Jag kan ringa och bolla en fråga. ”Högt i tak” må vara en klyscha, men det är väldigt lättarbetat och då blir det roligt och mycket gjort.

Vilka frågor har ni förhandlat?

– Omorganisationen. Anställda och chefer som får nya roller, ett nytt organisationsträd och grupper som förändras.

Vilken hjälp har du fått av Unionens regionkontor?

– Ovärderligt stöd. Vi har arbetat tätt med dem. De har även varit med fysiskt i rummet vid de stora förhandlingarna. Ombudsmän har gått igenom vår förhandlingsframställan innan och suttit med och kollat att vi inte har glömt något juridiskt.

ALMI OCH UNIONENS RIKSKLUBB

➧ Almi är ett statligt och regionalt ägt bolag som stöttar små och medelstora företag och innovatörer.

➧ Har 42 kontor över hela Sverige, med 500 anställda.

➧ Förra året omorganiserades Almis bolagsstruktur från 16 till 8 enheter. Då valde några Unionenklubbar att bilda riksklubb – en lokal fackklubb för flera arbetsplatser i olika landskap (alltså inte en helt rikstäckande klubb).