Hoppa till huvudinnehåll
Pension

För och emot flexpension

Befolkningen blir allt äldre och vi måste arbeta längre. Hur ska vi orka? Unionens Niklas Hjert ser flex­pension som en lösning. Almegas Stefan Koskinen är inte säker på att modellen får önskad effekt, och har hårdnackat vägrat ta in flexpension i avtalen. Här möts ståndpunkterna.
Anton Andersson Publicerad
Jann Lipka
År 2060 är var fjärde svensk över 65 år. Det betyder att vi måste arbeta längre upp i åldern. Men hur ska vi orka? Unionen ser flexpension som en lösning, men Almega är emot. Unionens förhandlingschef Niklas Hjert till vänster, Almegas förbudsdirektör Stefan Koskinen till höger. Jann Lipka

Stefan Koskinen, kan du konkret förklara varför Almega är så starkt emot införandet av deltids­pension?
SK: Vi ser inte någon efterfrågan bland våra medlemsföretag. Pensionsåldern inom tjänstesektorn är redan i dag hög och enligt en rapport som vi har gjort gemensamt med Unionen anser de lokala parterna att detta sköts på ett bra sätt.

När vi värvar nya företag till kollektivavtalen är tjänstepensionen det största skälet till att man säger nej. Lägger man på 2 procent ovanpå den, som Unionen vill höja till, blir det tufft.

Men den procenten ska ju tas av det ökade löneutrymmet – då blir det ju totalt sett inte dyrare?
SK: Det blir ändå en extra fast kostnad. Och att man avstår löneutrymme är fel. Vi har marknadsmässiga löner i dag. Enligt våra medlemsföretag byter deras personal jobb om de tvingas avstå lön för deltids­pension.

Niklas Hjert, stämmer det att man förlorar pengar i försäkringssystemen?
NH:
 Det går att titta på olika beräkningar, men Almegas exempel är gjorda utifrån felaktiga grunder. Vi har skapat ett system som garanterar ökad pensionsavsättning för alla. Avsättningar till ITP påverkar också försäkringssystemen, men är ändå den mest uppskattade delen av kollektivavtalet.

Almega tycker att medlemsföretagen har lokala lösningar på pensionsfrågan. Har inte branscherna olika förutsättningar?
NH:  Gränsen mellan vad som är tjänstesektor, handel och industri håller på att suddas ut. Att det skulle skilja sig mycket ser inte jag när jag pratar med medlemmar och förtroendevalda. De menar också att systemet är dyrt och att medlemmar i slutändan går back ekonomiskt.

Avsättningarna tas från det ökade löneutrymmet. Argumentet att det skulle bli dyrt är därför svårt att förstå. Avsättningen är också garanterad för individen, vilket en löneökning aldrig är. Däri ligger ett starkt värde. Men det är intressant att Stefan Koskinen tycker sig veta vad som är bäst för Unionens medlemmar när våra undersökningar visar att det här är en högt prioriterad fråga.

Hur ser du på att det bara är Almega som inte tecknat avtalet?
NH:  Det har alltid funnits samsyn kring att lösa utmaningar i kollektivavtalen tillsammans. Almega hänvisar till statliga utredningar eller individuella lösningar, men att skjuta över frågan till politiker är oansvarigt. Jag ser inget alternativ till att de i slutändan skriver på.

Stefan Koskinen: Unionen menar att ni är oansvariga och säger nej utan att komma med egna förslag.
SK: Vi är inte mot deltidspension i sig, men det finns redan bra lösningar ute på företagen. Tiden med stora partsöverenskommelser är förbi. Titta bara på Pensionsåldersutredningen – den visar att det inte alls är säkert att deltidspension får de effekter som Unionen påstår.

SK: Det man absolut inte ska göra är att kasta in ett halvfärdigt system som man dessutom räknat fel på. Avsättningen görs på bekostnad av lönen som ligger till grund för vad man får ur allmänna socialförsäkringssystem. Det gör att en kvinnlig receptionist med 25 000 kronor i månaden som avstår 0,5 procent i löne­ökning tappar 407 kronor per år. 258 kronor av dessa är minskad inkomst- och premiepension.

Niklas Hjert, Almega kritiserar systemet för att vara dåligt utrett.
NH: Det är väldigt väl förberett. Vi bygger vidare på ITP-systemet där allt finns på plats – faktureringssystem, pengaplacering och så vidare. Avgifterna i upphandlingarna är också låga, man får väldigt mycket mer pension för pengarna än om man skulle göra avsättningen själv.

Vem viker sig i slutändan, Unionen eller Almega?
SK: Vi har inte medlemsmandatet att vika oss. Om vi skriver under får vi ett lämmeltåg av företag som lämnar oss vilket leder till färre kollektivavtal. Det gagnar knappast Unionen heller.

Flexpension

Sedan februari har Unionen bytt det tidigare namnet deltids­pension mot flexpension, då man anser att det ger en bättre beskrivning av systemet, samt att man vill undvika förväxling med den statliga delpensionen som fanns i Sverige fram till början av seklet.

Vid flexpension gör arbetsgivaren en extra avsättning så att man kan gå ned i tid från 60 eller 62 år. Den som hellre jobbar heltid får ett tillskott till den vanliga pensionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Bättre pensioner för tjänstemän: ”En stor och positiv förändring”

Facken inom PTK och LO har kommit överens med Svenskt Näringsliv om nya kollektivavtal för tjänstepension. Totalt berörs 1,1 miljoner privatanställda tjänstemän.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 10 november 2026, kl 15:06
Martin Wästfelt, Unionen, framför Unionens logotyp samt en broschyr om pension.
Det nya pensionsavtalet innebär att arbetsgivarna ska betala in till tjänstepensionen från 24 till 67 års ålder. Förändringen berör 1,1 miljoner privatanställda tjänstemän. Foto: Anders Wiklund/TT/Claudio Bresciani/TT.

–  Vi är inte nöjda, men det är en stor och positiv förändring, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

Överenskommelsen innebär bland annat att arbetsgivarna börjar betala in till tjänstepensionen vid 24 års ålder, i stället för vid 25 som det är i dag. Pensionsinbetalningarna fortsätter sedan fram till 67 år i stället för till 66 år. Förändringen börjar gälla 1 januari 2028.

Martin Wästfelt konstaterar att det finns tjänstemän som börjar jobba innan de fyller 24 och de som fortsätter efter att de har fyllt 67 år.

–  Vårt långsiktiga mål är att du ska tjäna in till tjänstepensionen under alla år du jobbar. Det som kommer in till den enskilde tjänstemannens pensionskonto styr den slutliga pensionen. När vi lever längre måste vi ha samlat ihop mer pengar för att få en bra pension under alla år vi ska vara pensionärer, säger Martin Wästfelt.

Arbetsgivarna får rabatt på omställningsavgiften

Svenskt Näringsliv har tidigare ansett att det har blivit för kostsamt för arbetsgivarna att betala in till tjänstepensionen till 67 års ålder.

– Det har parterna hanterat genom att Svenskt Näringslivs medlemsföretag får en rabatt på den avgift som de betalar till omställningsorganisationen. Ur vårt perspektiv är det en bra lösning som inte belastar våra medlemmar på något sätt, säger Martin Wästfelt.

Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl är nöjd med överenskommelsen. Han säger att arbetsgivarna hela tiden varit öppna för att utöka åldersspannet för inbetalningar till kollektivavtalade pensioner och försäkringar.

– Kärnfrågan har varit hur de ökade kostnaderna ska hanteras. Parterna har tagit ansvar och landat i en välbalanserad lösning som säkrar tryggheten för de anställda samt värnar företagens konkurrenskraft, säger Mattias Dahl i ett pressmeddelande.

Det ska bli lättare att få omställningsstöd 

Överenskommelsen omfattar fler delar än pension, till exempel blir det lättare att kvalificera sig för stöd från TRR, en omställningsorganisation för privatanställda tjänstemän. PTK-förbunden går också över till en försäkring med föräldrapenningtillägg i stället för de föräldralöneregler som gäller i olika branschavtal.

– I ett antal av våra branschavtal ger lön över en viss nivå inte föräldralön. Så kommer det inte vara i den här försäkringen, här ersätts alla lönedelar, säger Martin Wästfelt.

För att överenskommelsen ska börja gälla krävs att alla berörda parter skriver under.

– Först då vet vi att allt faller på plats. Men vår bedömning är att så kommer att ske. Väldigt mycket står på spel. Om något hakar upp sig kan konflikt vänta, säger Martin Wästfelt.