kollega.se logotyp
Sök
Politik

Vårpropositionen – andra gången gillt?

I dag presenterades regeringens vårbudgetproposition – ett budgetförslag som i mångt och mycket är en upprepning av det förslag oppositionen röstade ner i höstas. Allt ser dock inte exakt likadant ut. Vi går igenom några av satsningarna som kan få betydelse för arbetslivet i privat sektor kommande år.
Publicerad
Pontus Lundahl/TT
På onsdagsmorgonen presenterades regeringen vårbudgetförslag - som till stora delar är en upprepning av höstens nedröstade budgetförslag. Pontus Lundahl/TT

Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i hela EU till år 2020. Det lovade Stefan Löfven inför valet, och det målet står fast enligt finansminister Magdalena Andersson, som dock underströk vid pressträffen i Rosenbad på onsdagsmorgonen att det kommer att kräva ytterligare åtgärder för att nå dit. 

- Det blir ett nytt tillfälle att komma med ytterligare åtgärder redan i höst, sa hon och tillade: Lägst arbetslöshet i EU har för närvarande Tyskland och Österrike. Varför skulle inte vi lyckas med det de lyckats med?

Redan i den nu presenterade "vårändringsbudgeten" finns dock  förslag för att stävja arbetslösheten. Ett av regeringens stora vallöften i höstas var att bekämpa ungdomsarbetslösheten genom en så kallad 90-dagarsgaranti, det vill säga ett löfte om att ge unga arbetslösa antingen jobb, praktik eller utbildning inom 90 dagar.

Traineejobb
De två viktigaste delarna i garantin är traineejobb och utbildningskontrakt. Traineejobben är en anställning på 50 procent som kombineras med en yrkesutbildning på 50 procent. Platserna ska finnas tillgängliga i alla sektorer, däremot ser lönesubventionerna lite annorlunda ut beroende på om man jobbar privat eller inom välfärden - cirka 50 procent inom privata bristyrken och 85 procent för traineejobb inom välfärdssektorn. Utbildningen ska ske i kommunens regi och ska heta Yrkesvux.

I valrörelsen pratade Socialdemokraterna om 32 000 traineeplatser, siffror som nu justerats till totalt 10 902 personer när reformen är fullt utbyggd år 2017. I pengar lägger regeringen nära 1,2 miljarder på traineejobben fram till år 2017.

Utbildningskontraktet
Utbildningskontraktet är en reform tänkt att få unga arbetslösa som inte klarat gymnasiet att påbörja studier. Studierna kan bedrivas på heltid men kan också genomföras deltid om de kombineras med arbete eller praktik. I vårpropositionen föreslår regeringen att 380 miljoner kronor satsas under 2015, en summa året därpå ökas till omkring 800 miljoner kronor årligen. Utbildningskontrakt föreslås träda i kraft tidigast den 1 augusti 2015.

Arbetsgivaravgiften
Trots att man slår hårt på trumman vad gäller ungdomsarbetslösheten höjer man samtidigt arbetsgivaravgiften för unga under 26 år. Detta då man vill att avgiften ska vara densamma som för den som fyllt 26 år. Avgiften höjs i två steg. Från nuvarande 15,49 procent till 25,46 under perioden 1 augusti 2015 till 30 juni 2016. Därefter försvinner den lägre arbetsgivaravgiften för unga helt. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 5,49 miljarder kronor under 2015.

Regeringen har tidigare lovat att avveckla det omtalade Fas 3. Det ska ersättas med vad man kallar extratjänster, kollektivavtalsenliga jobb inom offentlig sektor. Till en början avsätts dock endast småsummor för detta ändamål, omkring tio miljoner kronor i år.

Höjt tak i a-kassan
Redan i början av veckan aviserades höjd a-kassa. Höjningen innebär att alla som tjänat mer än 18 700 kronor i månaden innan de blev arbetslösa, och i övrigt uppfyller kraven för att få a-kassa, får ut 80 procent av sin inkomst under de 100 första ersättningsdagarna då taket höjs till 25 000 kronor i månaden. Den högsta dagpenningen blir då 910 kronor fram till dag 100, följt av en nedtrappning till 760 kronor per dag.

Det innebär en höjning från dagens 14 960 kronor i månaden till 20 000 kronor per månad. För den som, förutom att vara arbetslös, även är sjuk och får sjukpenning höjs det högsta beloppet från 486 till 543 kronor per dag.

Arbetsmiljö och arbetsliv
Regeringen förstärker Arbetsmiljöverkets anslag med 20 miljoner kronor, redan i år. 2016 beräknas anslaget öka med ytterligare 35 miljoner kronor och från 2017 med ytterligare fem.  
Även arbetslivsforskningen vill regeringen ge en extra skjuts under de kommande åren, särskilt forskning som fokuserar på kvinnors arbetsmiljöproblem och arbetsrelaterad ohälsa. Under 2015 vill regeringen lägga 5 miljoner kronor på arbetslivsforskningen, det dubbla under 2016 och sedan 20 miljoner kronor under 2017-2018. Ett fokus som arbetsmarknadens parter förstärkt genom samarbetet inför ny arbetsmarknadspolitisk strategi.

Företagshälsovården ska få bättre kompetensförsörjning, och regeringen vill skjuta till omkring tio miljoner årligen från och med 2016. Men hur stödet ska utformas är inte klart än. 2015 får Företagshälsovården en miljon kronor, om förslaget går igenom.

Startups och tillväxt 
Regeringen vill satsa på nya och växande företags finansiering, ett stärkt innovationsklimat och en satsning på svensk export. Satsningen på nyföretagande ska ske genom en förstärkning av Almi Företagspartners så kallade såddfinansiering, det vill säga finansiering av företag och idéer i tidiga skeenden. Almi får 20 miljoner kronor öronmärkt för rådgivning till företagare med utländsk bakgrund (sk IFS-rådgivning) och därutöver gradvis ytterligare förstärkning av finanseringen av nya och växande företag, som totalt beräknas uppgå till 110 miljoner kronor per år 2018.

Innovation
Regeringen vill stärka innovationsklimatet och föreslår att 50 miljoner kronor avsätts inom ramen för Innovationsrådet för innovationsfrämjande insatser. Därutöver avser regeringen att ta fram olika samverkansprogram för olika branscher, först ut är life science. Hundra miljoner kronor per år kommer den satsningen att få från och med 2016, om vårändringsbudgeten går igenom.

Svensk export
75 miljoner kronor ska satsas på en särskild exportoffensiv under 2015, enligt regeringen. För 2016-2019 beräknas satsningen uppgå till 105 miljoner kronor per år. Hur offensiven ska se ut återstår att se. För närvarande pågår ett arbete med att ta fram en exportstrategi i samarbete med näringslivet, som ska presenteras senare i år.

Turism
Visit Sweden ska också få lite extra klirr i kassan, för att stärka svensk besöksnäring. Det extra tillskottet, som än är sifferlöst, ska gå till marknadsföring av Sverige som resmål samt på olika sätt bidra till en långsiktig och hållbar svensk turistnäring i alla delar av landet. Vid pressträffen i Rosenbad där propositionen presenterades i dag talade finansminister Magdalena Andersson särskilt om ekoturism.

Infrastruktur
Regeringen föreslår miljonsatsningar på järnvägen, eftersom man menar att det eftersatta underhållet påverkar såväl resenärerna som industrin och att en bättre järnväg skapar fler jobb. Fokus kommer att ligga på flaskhalsar och de hårdast trafikerade sträckorna. Under 2015 vill regeringen lägga 620 miljoner kronor på järnvägsunderhåll, följt av 1,2 miljarder per år under 2016 till 2018.

 

Linnea Andersson
linnea.andersson@kollega.se

Anton Andersson
anton.andersson@kollega.se

Gabriella Westberg
gabriella.westberg@kollega.se

PROPP I 4 DELAR

På onsdagsmorgonen, vid presentationen av det regeringen kallar ”vårändringspropositionen” för att markera skiftet från den förra regeringens till en egen budgetpolitik, lyfte finansminister Magdalena Andersson fyra centrala delar:

  • Fler jobb, stärkt konkurrens och lägre arbetslöshet
  • Skolan: vänd nedåtgående kurva för kunskapsresultat och minska klyftorna
  • Hållbar framtid, vi håller på att missa 14 av 16 uppställda miljömål!
  • Ökad välfärd, starkare skyddsnät

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

L om hårdare krav: ”Vi har bra data på att vi gör rätt”

Liberalerna försvarar snabbare nedtrappning i a-kassan och hårdare krav på arbetslösa. Samtidigt vill partiet öppna mer för arbetskraftsinvandring nästa mandatperiod.
Sandra Lund Publicerad 24 augusti 2026, kl 11:55
Grafisk valbild med Liberalernas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Johan Britz”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Liberalerna vill behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan, ställa hårdare krav på arbetslösa och öppna mer för arbetskraftsinvandring. Foto: Johan Britz/Camilla Svensk.

Det här vill Liberalerna

  • Behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan.
  • Inte höja eller indexera taket i a-kassan.
  • Göra a-kassan statlig, allmän och obligatorisk.
  • Behålla karensavdraget.
  • Införa en bortre gräns i sjukförsäkringen.
  • Justera nivåerna i lönebidraget.
  • Fortsätta upphandla vissa tjänster inom Arbetsförmedlingen, men inte återgå till samma privatiseringsmodell.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Öppna mer för arbetskraftsinvandring.
  • Införa jämställdhetsbonus och en fjärde pappamånad.

Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.

Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.

– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.

”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”

En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. 

Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan. 

Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?

– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. 

Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?

– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.

”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”

Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger. 

Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag. 

Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.

– Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.

Höjning av taket i lönebidraget

Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.

– Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.

Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?

– Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.

Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare

En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb. 

I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss. 

– Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.

12 snabba med Liberalerna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag?

Behålla. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Staten, och den ska vara allmän. 

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. När man höjer taket riskerar det att förlänga arbetslösheten. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Nej. Ett höjt tak med en avtrappning leder det till att fler kommer i arbete snabbare. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan?

Behålla. A-kassan ska vara en trygghet mellan jobb men inte en långvarig försörjning.

8. Ska taket för lönebidrag höjas?

Vi ser behov av att justera nivåerna på lönebidragen så att de bättre motsvarar dagens lönekostnader.

9. Ska stupstocken – en bortre gräns – i sjukförsäkringen tillbaka?

Ja. Sverige ska inte återgå till 90-talets passivisering som hade negativa effekter på samhället. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen?

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen har lett till dyrare tjänster utan att fler kommer i arbete eller utbildning.  Den ska dock självklart fortsätta upphandla tjänster för att fler ska komma i arbete, som arbetsmarknadsutbildningar.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Vi värnar partsmodellen, där det är fack och arbetsgivare som kommer överens om arbetstiden.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut?

För att fler familjer ska dela föräldraförsäkringen mer lika och vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor. Vi vill också införa en fjärde pappamånad.

Sandra Lund

Läs även