Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i hela EU till år 2020. Det lovade Stefan Löfven inför valet, och det målet står fast enligt finansminister Magdalena Andersson, som dock underströk vid pressträffen i Rosenbad på onsdagsmorgonen att det kommer att kräva ytterligare åtgärder för att nå dit. 

- Det blir ett nytt tillfälle att komma med ytterligare åtgärder redan i höst, sa hon och tillade: Lägst arbetslöshet i EU har för närvarande Tyskland och Österrike. Varför skulle inte vi lyckas med det de lyckats med?

Redan i den nu presenterade "vårändringsbudgeten" finns dock  förslag för att stävja arbetslösheten. Ett av regeringens stora vallöften i höstas var att bekämpa ungdomsarbetslösheten genom en så kallad 90-dagarsgaranti, det vill säga ett löfte om att ge unga arbetslösa antingen jobb, praktik eller utbildning inom 90 dagar.

Traineejobb
De två viktigaste delarna i garantin är traineejobb och utbildningskontrakt. Traineejobben är en anställning på 50 procent som kombineras med en yrkesutbildning på 50 procent. Platserna ska finnas tillgängliga i alla sektorer, däremot ser lönesubventionerna lite annorlunda ut beroende på om man jobbar privat eller inom välfärden - cirka 50 procent inom privata bristyrken och 85 procent för traineejobb inom välfärdssektorn. Utbildningen ska ske i kommunens regi och ska heta Yrkesvux.

I valrörelsen pratade Socialdemokraterna om 32 000 traineeplatser, siffror som nu justerats till totalt 10 902 personer när reformen är fullt utbyggd år 2017. I pengar lägger regeringen nära 1,2 miljarder på traineejobben fram till år 2017.

Utbildningskontraktet
Utbildningskontraktet är en reform tänkt att få unga arbetslösa som inte klarat gymnasiet att påbörja studier. Studierna kan bedrivas på heltid men kan också genomföras deltid om de kombineras med arbete eller praktik. I vårpropositionen föreslår regeringen att 380 miljoner kronor satsas under 2015, en summa året därpå ökas till omkring 800 miljoner kronor årligen. Utbildningskontrakt föreslås träda i kraft tidigast den 1 augusti 2015.

Arbetsgivaravgiften
Trots att man slår hårt på trumman vad gäller ungdomsarbetslösheten höjer man samtidigt arbetsgivaravgiften för unga under 26 år. Detta då man vill att avgiften ska vara densamma som för den som fyllt 26 år. Avgiften höjs i två steg. Från nuvarande 15,49 procent till 25,46 under perioden 1 augusti 2015 till 30 juni 2016. Därefter försvinner den lägre arbetsgivaravgiften för unga helt. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 5,49 miljarder kronor under 2015.

Regeringen har tidigare lovat att avveckla det omtalade Fas 3. Det ska ersättas med vad man kallar extratjänster, kollektivavtalsenliga jobb inom offentlig sektor. Till en början avsätts dock endast småsummor för detta ändamål, omkring tio miljoner kronor i år.

Höjt tak i a-kassan
Redan i början av veckan aviserades höjd a-kassa. Höjningen innebär att alla som tjänat mer än 18 700 kronor i månaden innan de blev arbetslösa, och i övrigt uppfyller kraven för att få a-kassa, får ut 80 procent av sin inkomst under de 100 första ersättningsdagarna då taket höjs till 25 000 kronor i månaden. Den högsta dagpenningen blir då 910 kronor fram till dag 100, följt av en nedtrappning till 760 kronor per dag.

Det innebär en höjning från dagens 14 960 kronor i månaden till 20 000 kronor per månad. För den som, förutom att vara arbetslös, även är sjuk och får sjukpenning höjs det högsta beloppet från 486 till 543 kronor per dag.

Arbetsmiljö och arbetsliv
Regeringen förstärker Arbetsmiljöverkets anslag med 20 miljoner kronor, redan i år. 2016 beräknas anslaget öka med ytterligare 35 miljoner kronor och från 2017 med ytterligare fem.  
Även arbetslivsforskningen vill regeringen ge en extra skjuts under de kommande åren, särskilt forskning som fokuserar på kvinnors arbetsmiljöproblem och arbetsrelaterad ohälsa. Under 2015 vill regeringen lägga 5 miljoner kronor på arbetslivsforskningen, det dubbla under 2016 och sedan 20 miljoner kronor under 2017-2018. Ett fokus som arbetsmarknadens parter förstärkt genom samarbetet inför ny arbetsmarknadspolitisk strategi.

Företagshälsovården ska få bättre kompetensförsörjning, och regeringen vill skjuta till omkring tio miljoner årligen från och med 2016. Men hur stödet ska utformas är inte klart än. 2015 får Företagshälsovården en miljon kronor, om förslaget går igenom.

Startups och tillväxt 
Regeringen vill satsa på nya och växande företags finansiering, ett stärkt innovationsklimat och en satsning på svensk export. Satsningen på nyföretagande ska ske genom en förstärkning av Almi Företagspartners så kallade såddfinansiering, det vill säga finansiering av företag och idéer i tidiga skeenden. Almi får 20 miljoner kronor öronmärkt för rådgivning till företagare med utländsk bakgrund (sk IFS-rådgivning) och därutöver gradvis ytterligare förstärkning av finanseringen av nya och växande företag, som totalt beräknas uppgå till 110 miljoner kronor per år 2018.

Innovation
Regeringen vill stärka innovationsklimatet och föreslår att 50 miljoner kronor avsätts inom ramen för Innovationsrådet för innovationsfrämjande insatser. Därutöver avser regeringen att ta fram olika samverkansprogram för olika branscher, först ut är life science. Hundra miljoner kronor per år kommer den satsningen att få från och med 2016, om vårändringsbudgeten går igenom.

Svensk export
75 miljoner kronor ska satsas på en särskild exportoffensiv under 2015, enligt regeringen. För 2016-2019 beräknas satsningen uppgå till 105 miljoner kronor per år. Hur offensiven ska se ut återstår att se. För närvarande pågår ett arbete med att ta fram en exportstrategi i samarbete med näringslivet, som ska presenteras senare i år.

Turism
Visit Sweden ska också få lite extra klirr i kassan, för att stärka svensk besöksnäring. Det extra tillskottet, som än är sifferlöst, ska gå till marknadsföring av Sverige som resmål samt på olika sätt bidra till en långsiktig och hållbar svensk turistnäring i alla delar av landet. Vid pressträffen i Rosenbad där propositionen presenterades i dag talade finansminister Magdalena Andersson särskilt om ekoturism.

Infrastruktur
Regeringen föreslår miljonsatsningar på järnvägen, eftersom man menar att det eftersatta underhållet påverkar såväl resenärerna som industrin och att en bättre järnväg skapar fler jobb. Fokus kommer att ligga på flaskhalsar och de hårdast trafikerade sträckorna. Under 2015 vill regeringen lägga 620 miljoner kronor på järnvägsunderhåll, följt av 1,2 miljarder per år under 2016 till 2018.

Linnea Andersson
linnea.andersson@kollega.se

Anton Andersson
anton.andersson@kollega.se

Gabriella Westberg
gabriella.westberg@kollega.se