kollega.se logotyp
Sök
Politik

Vårpropositionen – andra gången gillt?

I dag presenterades regeringens vårbudgetproposition – ett budgetförslag som i mångt och mycket är en upprepning av det förslag oppositionen röstade ner i höstas. Allt ser dock inte exakt likadant ut. Vi går igenom några av satsningarna som kan få betydelse för arbetslivet i privat sektor kommande år.
Publicerad
Pontus Lundahl/TT
På onsdagsmorgonen presenterades regeringen vårbudgetförslag - som till stora delar är en upprepning av höstens nedröstade budgetförslag. Pontus Lundahl/TT

Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i hela EU till år 2020. Det lovade Stefan Löfven inför valet, och det målet står fast enligt finansminister Magdalena Andersson, som dock underströk vid pressträffen i Rosenbad på onsdagsmorgonen att det kommer att kräva ytterligare åtgärder för att nå dit. 

- Det blir ett nytt tillfälle att komma med ytterligare åtgärder redan i höst, sa hon och tillade: Lägst arbetslöshet i EU har för närvarande Tyskland och Österrike. Varför skulle inte vi lyckas med det de lyckats med?

Redan i den nu presenterade "vårändringsbudgeten" finns dock  förslag för att stävja arbetslösheten. Ett av regeringens stora vallöften i höstas var att bekämpa ungdomsarbetslösheten genom en så kallad 90-dagarsgaranti, det vill säga ett löfte om att ge unga arbetslösa antingen jobb, praktik eller utbildning inom 90 dagar.

Traineejobb
De två viktigaste delarna i garantin är traineejobb och utbildningskontrakt. Traineejobben är en anställning på 50 procent som kombineras med en yrkesutbildning på 50 procent. Platserna ska finnas tillgängliga i alla sektorer, däremot ser lönesubventionerna lite annorlunda ut beroende på om man jobbar privat eller inom välfärden - cirka 50 procent inom privata bristyrken och 85 procent för traineejobb inom välfärdssektorn. Utbildningen ska ske i kommunens regi och ska heta Yrkesvux.

I valrörelsen pratade Socialdemokraterna om 32 000 traineeplatser, siffror som nu justerats till totalt 10 902 personer när reformen är fullt utbyggd år 2017. I pengar lägger regeringen nära 1,2 miljarder på traineejobben fram till år 2017.

Utbildningskontraktet
Utbildningskontraktet är en reform tänkt att få unga arbetslösa som inte klarat gymnasiet att påbörja studier. Studierna kan bedrivas på heltid men kan också genomföras deltid om de kombineras med arbete eller praktik. I vårpropositionen föreslår regeringen att 380 miljoner kronor satsas under 2015, en summa året därpå ökas till omkring 800 miljoner kronor årligen. Utbildningskontrakt föreslås träda i kraft tidigast den 1 augusti 2015.

Arbetsgivaravgiften
Trots att man slår hårt på trumman vad gäller ungdomsarbetslösheten höjer man samtidigt arbetsgivaravgiften för unga under 26 år. Detta då man vill att avgiften ska vara densamma som för den som fyllt 26 år. Avgiften höjs i två steg. Från nuvarande 15,49 procent till 25,46 under perioden 1 augusti 2015 till 30 juni 2016. Därefter försvinner den lägre arbetsgivaravgiften för unga helt. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 5,49 miljarder kronor under 2015.

Regeringen har tidigare lovat att avveckla det omtalade Fas 3. Det ska ersättas med vad man kallar extratjänster, kollektivavtalsenliga jobb inom offentlig sektor. Till en början avsätts dock endast småsummor för detta ändamål, omkring tio miljoner kronor i år.

Höjt tak i a-kassan
Redan i början av veckan aviserades höjd a-kassa. Höjningen innebär att alla som tjänat mer än 18 700 kronor i månaden innan de blev arbetslösa, och i övrigt uppfyller kraven för att få a-kassa, får ut 80 procent av sin inkomst under de 100 första ersättningsdagarna då taket höjs till 25 000 kronor i månaden. Den högsta dagpenningen blir då 910 kronor fram till dag 100, följt av en nedtrappning till 760 kronor per dag.

Det innebär en höjning från dagens 14 960 kronor i månaden till 20 000 kronor per månad. För den som, förutom att vara arbetslös, även är sjuk och får sjukpenning höjs det högsta beloppet från 486 till 543 kronor per dag.

Arbetsmiljö och arbetsliv
Regeringen förstärker Arbetsmiljöverkets anslag med 20 miljoner kronor, redan i år. 2016 beräknas anslaget öka med ytterligare 35 miljoner kronor och från 2017 med ytterligare fem.  
Även arbetslivsforskningen vill regeringen ge en extra skjuts under de kommande åren, särskilt forskning som fokuserar på kvinnors arbetsmiljöproblem och arbetsrelaterad ohälsa. Under 2015 vill regeringen lägga 5 miljoner kronor på arbetslivsforskningen, det dubbla under 2016 och sedan 20 miljoner kronor under 2017-2018. Ett fokus som arbetsmarknadens parter förstärkt genom samarbetet inför ny arbetsmarknadspolitisk strategi.

Företagshälsovården ska få bättre kompetensförsörjning, och regeringen vill skjuta till omkring tio miljoner årligen från och med 2016. Men hur stödet ska utformas är inte klart än. 2015 får Företagshälsovården en miljon kronor, om förslaget går igenom.

Startups och tillväxt 
Regeringen vill satsa på nya och växande företags finansiering, ett stärkt innovationsklimat och en satsning på svensk export. Satsningen på nyföretagande ska ske genom en förstärkning av Almi Företagspartners så kallade såddfinansiering, det vill säga finansiering av företag och idéer i tidiga skeenden. Almi får 20 miljoner kronor öronmärkt för rådgivning till företagare med utländsk bakgrund (sk IFS-rådgivning) och därutöver gradvis ytterligare förstärkning av finanseringen av nya och växande företag, som totalt beräknas uppgå till 110 miljoner kronor per år 2018.

Innovation
Regeringen vill stärka innovationsklimatet och föreslår att 50 miljoner kronor avsätts inom ramen för Innovationsrådet för innovationsfrämjande insatser. Därutöver avser regeringen att ta fram olika samverkansprogram för olika branscher, först ut är life science. Hundra miljoner kronor per år kommer den satsningen att få från och med 2016, om vårändringsbudgeten går igenom.

Svensk export
75 miljoner kronor ska satsas på en särskild exportoffensiv under 2015, enligt regeringen. För 2016-2019 beräknas satsningen uppgå till 105 miljoner kronor per år. Hur offensiven ska se ut återstår att se. För närvarande pågår ett arbete med att ta fram en exportstrategi i samarbete med näringslivet, som ska presenteras senare i år.

Turism
Visit Sweden ska också få lite extra klirr i kassan, för att stärka svensk besöksnäring. Det extra tillskottet, som än är sifferlöst, ska gå till marknadsföring av Sverige som resmål samt på olika sätt bidra till en långsiktig och hållbar svensk turistnäring i alla delar av landet. Vid pressträffen i Rosenbad där propositionen presenterades i dag talade finansminister Magdalena Andersson särskilt om ekoturism.

Infrastruktur
Regeringen föreslår miljonsatsningar på järnvägen, eftersom man menar att det eftersatta underhållet påverkar såväl resenärerna som industrin och att en bättre järnväg skapar fler jobb. Fokus kommer att ligga på flaskhalsar och de hårdast trafikerade sträckorna. Under 2015 vill regeringen lägga 620 miljoner kronor på järnvägsunderhåll, följt av 1,2 miljarder per år under 2016 till 2018.

 

Linnea Andersson
linnea.andersson@kollega.se

Anton Andersson
anton.andersson@kollega.se

Gabriella Westberg
gabriella.westberg@kollega.se

PROPP I 4 DELAR

På onsdagsmorgonen, vid presentationen av det regeringen kallar ”vårändringspropositionen” för att markera skiftet från den förra regeringens till en egen budgetpolitik, lyfte finansminister Magdalena Andersson fyra centrala delar:

  • Fler jobb, stärkt konkurrens och lägre arbetslöshet
  • Skolan: vänd nedåtgående kurva för kunskapsresultat och minska klyftorna
  • Hållbar framtid, vi håller på att missa 14 av 16 uppställda miljömål!
  • Ökad välfärd, starkare skyddsnät

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

Fritidspolitikern Jennie offrar semestern för valrörelsen

Hon arbetar heltid som chef – och är politiker på sin fritid. För Jennie Klaesson i Jämtland är en förstående arbetsgivare avgörande för att få ihop yrkesliv, politik och valrörelse.
Ola Rennstam Publicerad 17 juni 2026, kl 06:01
I valtider gäller det att ta varje chans att träffa potentiella väljare. Fritidspolitikern Jennie Klaesson (M) delar ut flygblad på Prästgatan i Östersund – en del av politiken som kräver tid utanför heltidsjobbet som produktchef. Foto: Marie Birkl

Längs Prästgatan – Östersunds gågata – står majestätiska popplar på parad. Denna eftermiddag skänker de välbehövlig skugga åt shoppingsugna flanörer och andra på väg hem från jobb och skola. 

Utanför Kjell & Company har den moderata fritidspolitikern Jennie Klaesson positionerat sig. Med ett stort leende och en bunt flygblad i handen söker hon kontakt med potentiella väljare. Medan vissa tar stora omvägar för att undvika mötet, stannar andra till och börjar prata. 

Valarbete som tar på krafterna

Själv medger Jennie Klaesson att just det utåtriktade arbetet på gator och torg inte är den del av politiken hon brinner mest för.

– Jag är lite ambivalent. Det är viktigt, men det är inte det som driver mig. Det tar mycket energi att vara extrovert och gå in i en roll, och efteråt behöver jag vila. Men det är alltid roligt att träffa människor som vill diskutera politik, men ibland uppstår situationer där folk är arga, säger hon.

Steg in i politiken – när familjelivet gav utrymme

Det är tolv år sedan som Jennie Klaesson tog steget in i politiken. Barnen hade blivit större och hon fick mer utrymme för sitt samhällsengagemang. I dag är hon ledamot i fullmäktige i Krokoms kommun, där Moderaterna styr tillsammans med Socialdemokraterna och Kristdemokraterna. 

Hennes tyngsta politiska uppdrag finns dock på regional nivå. Som oppositionspolitiker i Region Jämtland/Härjedalen lägger hon stort fokus på sjukvårdsfrågor. Patientsäkerhet och ordning i ekonomin är hennes främsta hjärtefrågor.

– Jag vurmar för de svaga i samhället och deras rätt att få vård i tid. I dag går sjukvården en halv miljard back per år och vi måste få kontroll på kostnaderna.

Förstående arbetsgivare avgörande

Hennes politiska engagemang sker vid sidan av ett krävande arbete. Till vardags är Jennie Klaesson produktchef på den amerikanska e-fakturaleverantören GEP. 

Att kombinera ett heltidsjobb med rollen som fritidspolitiker är en utmaning, men en förstående arbetsgivare har varit avgörande.

– Jag har en bra dialog med mina chefer. De tycker att det är viktigt med mitt samhällsengagemang och det är aldrig några problem att få vara ledig trots att mina politiska uppdrag blivit fler och fler. 

– Jag är bra på att planera och har en flexibilitet i mitt arbete som gör att det funkar. Under alla mina år i företaget har jag byggt upp ett förtroendekapital som jag tror har underlättat deras inställning.

Jennie Klaesson

Ålder: 47
Bor: Krokom
Yrke: Produktchef GEP Sweden (tidigare Opus Capita)
Uppdrag: Regionfullmäktige Jämtland/Härjedalen, ledamot hälso- och sjukvårdsnämnden, kommunfullmäktige Krokoms kommun, andre vice ordförande i förbundsstyrelsen Moderaterna Jämtland Härjedalen.

Hon har heller aldrig mött några negativa reaktioner vare sig från ledning eller kollegor.

– Jag försöker hålla en väldigt låg profil på jobbet kring mitt politiska engagemang. Jag är inte där i politikens tjänst, arbete är arbete. 

Tio timmar politik i veckan – utan ersättning för allt

Trots flexibiliteten uppstår det ibland krockar och att tiden inte räcker till. Då kan hon ta in en ersättare eller arbeta i kapp på lediga stunder.

– Jag ägnar i genomsnitt tio timmar i veckan åt politiken. Förutom alla möten måste man läsa på, förbereda yrkanden och prata med verksamheter i vården. Jag får ersättning för förlorad arbetsinkomst för politiska möten men tiden för inläsning och förberedelser får man ingen kompensation för.

Ibland undrar man vad man håller på med

Yrkeslivet har samtidigt gett henne verktyg som hon har nytta av i politikens värld.

Efter 20 år i företaget, varav många i chefsroller, har hon byggt upp värdefulla erfarenheter.

– Mina organisatoriska egenskaper som chef ger mig en fördel när det gäller att sätta budget, strategier och mål kring hur vi ska utveckla vår politik. Det råder en annan gruppdynamik inom politiken och mitt ledarskap hjälper till att få med sig folk på tåget.

Jennie Klaesson lägger omkring tio timmar i veckan på politiken. Hon får ersättning för förlorad arbetsinkomst för möten men inte för tiden för inläsning och förberedelser.

Samtidigt har valrörelsen gått in i ett mer intensivt skede, både nationellt och lokalt. Jennie Klaesson känner sig inspirerad att dra i gång, trots att ett omfattande arbete med valmanifest och prioriterade frågor väntar. Semestern i sommar blir kort – ledigheten sparas till tiden närmare valdagen.

– Att många fritidspolitiker offrar sin semesterledighet för kampanjarbete är kanske något gemene man inte tänker på. Jag kan samtidigt känna en oro över om jag kommer att orka.

Känner du att det är värt all tid du lägger ner?

– Nja, ibland undrar man vad man håller på med. Men så kommer ett möte i fullmäktige där man känner att man faktiskt gör skillnad, då är det plötsligt värt varenda minut.

Jennie Klaesson hoppas också att fler vågar ta steget och blir fritidspolitiker.

– Hela vårt system är uppbyggt på att det finns kompetenta representanter som kan utföra ett bra arbete, annars blir hela samhället lidande. Vi behöver fler politiker som kan ta ansvar för de svåra frågor som vårt samhälle står inför – och som vågar stå för sina beslut.

Tjänstledighet för politiska uppdrag

  • Du har rätt att vara tjänstledighet från ditt arbete i den mån det behövs för att du ska kunna fullgöra ditt politiska uppdrag.
  •  Arbetsgivaren betalar inte ut någon lön under din frånvaro. Ersättning för förlorad arbetsinkomst söker du direkt från den kommun eller region där uppdraget utförs.
  • Rätten regleras i olika lagar beroende på vilken typ av ledighet det rör sig om, exempelvis kommunallagen, lagen om rätt till ledighet för politiska uppdrag samt regeringsformen.

Källa: Unionen

Läs även