Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Kvinnor – mer företagsamma än någonsin

Under förra året rådde det stiltje i företagsamheten i Sverige. Förutom bland kvinnorna, där företagsamheten aldrig har varit högre. Det visar Svenskt Näringslivs årliga undersökning.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Trots att det rådde stiltje för företagsamheten i befolkningen i stort, ökade den bland kvinnor under 2014. Colourbox

Kvinnors företagsamhet ökade förra året och uppmäts till sin högsta nivå någonsin (7,5 procent) i relation till andelen kvinnor i befolkningen. Det trots att företagsamheten i Sverige i stort ökade i samma takt som befolkningstillväxten, det vill säga inte mer än av naturliga skäl.

Förutom för kvinnor, går det särskilt bra på företagsamhetsfronten för Gotlänningarna. Här är så många som 16,5 procent av befolkningen företagsamma. Att jämföra med 9,4 procent i Västmanland, som är den lägsta regionala siffran.

På kommunnivå är Stockholms kranskommuner bäst på företagsamhet. Toppar listan gör Danderyds kommun där 27,4 procent är företagsamma. Som Kollega skrivit tidigare startas det dessutom flest nya företag i just kranskommunerna kring Stockholm. Danderyds kommun bäst i klassen även i den kategorin.  

När det gäller nyföretagsamheten ser det desto dystrare ut för kvinnorna. Bland dem minskade nyföretagsamheten för tredje året i rad.

Läs hela rapporten här

Företagsamhet:

Svenskt Näringsliv mäter den svenska företagsamheten en gång om året. Syftet med undersökningen är att studera om antalet företagsamma personer – det vill säga de som ansvarar för ett företags utveckling – ökar eller minskar, och i så fall i vilken takt förändringen sker. 
Undersökningen mäter företagsamma människorinte registrerade företag.

Som företagsam räknas den som uppfyller något av dessa kriterier:

• har en F-skattsedel
• är delägare i ett aktivt handelsbolag
• är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag.

Svenskt Näringsliv

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.