Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ny asiatisk huvudägare i Nevs

I dag avslöjades att den krisdrabbade biltillverkaren Nevs har skrivit ett avtal med en asiatisk fordonstillverkare som vill bli ny huvudägare i Nevs. I dag lämnade också företaget in en ansökan om en förlängd rekonstruktion till Vänersborgs tingsrätt.
Anita Täpp Publicerad
Björn Larsson Rosvall/TT
Mattias Bergman, vd för fordonstillverkaren Nevs, vid en presskonferens i Trollhättan på måndagen om att företaget får en ny asiatisk storägare. Björn Larsson Rosvall/TT

Saabtillverkaren Nevs ägs nu av den svensk-kinesiska företagsledaren Kai Johan Jiang. Men sedan bolaget fick ekonomiska problem i maj har fabriken i Trollhättan stått stilla. Det till följd av att den den kinesiske aktieägaren Qingbo Investment inte betalade de utlovade pengar som skulle finanisera första delen av Nevs affärsplan.

När biltillverkaren fick tillstånd för den rekonstruktion som pågått sedan augusti hade man en skuld på runt en halv miljard kronor till sina leverantörer.

I lördags gick tiden för rekonstruktionen ut men i dag lämnade alltså Nevs in en ansökan till tingsrätten om en tre månaders förlängning av rekonstruktionen. För att tingsrätten ska kunna bevilja en sådan måste Nevs ha något nytt att komma med.

Och i dag meddelade företaget att man skrivit en avsiktsförklaring med en asiatisk fordonstillverkare som vill bli ny huvudägare i Nevs.  Vilket företag det handlar om är ännu inte offentligt och dess styrelse har ännu inte tagit ett slutgiltigt beslut i frågan. Men meningen är att den asiatiska fordonstillverkaren ska köpa aktier vid en nyemission i Nevs samt även låna ut pengar så att Nevs klarar sina löpande kostnader till dess affären är klar.

Vad gäller skulderna till underleverantörerna menar Nevs att en förutsättning för affären är att det blir en ackordsuppgörelse, att skulderna skrivs ned, med fordringsägarna.

Både rekonstruktören Lars Eric Gustafsson och den tillsatta borgenärskommittén, i vilken flera stora fordringsägare är representerade, ställer sig bakom Nevs ansökan om en förlängd rekonstruktion eftersom man tror att den kommer att lyckas.

Beslutet om rekonstruktionen fattas av tingsrätten inom några veckor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.