Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ny asiatisk huvudägare i Nevs

I dag avslöjades att den krisdrabbade biltillverkaren Nevs har skrivit ett avtal med en asiatisk fordonstillverkare som vill bli ny huvudägare i Nevs. I dag lämnade också företaget in en ansökan om en förlängd rekonstruktion till Vänersborgs tingsrätt.
Anita Täpp Publicerad
Björn Larsson Rosvall/TT
Mattias Bergman, vd för fordonstillverkaren Nevs, vid en presskonferens i Trollhättan på måndagen om att företaget får en ny asiatisk storägare. Björn Larsson Rosvall/TT

Saabtillverkaren Nevs ägs nu av den svensk-kinesiska företagsledaren Kai Johan Jiang. Men sedan bolaget fick ekonomiska problem i maj har fabriken i Trollhättan stått stilla. Det till följd av att den den kinesiske aktieägaren Qingbo Investment inte betalade de utlovade pengar som skulle finanisera första delen av Nevs affärsplan.

När biltillverkaren fick tillstånd för den rekonstruktion som pågått sedan augusti hade man en skuld på runt en halv miljard kronor till sina leverantörer.

I lördags gick tiden för rekonstruktionen ut men i dag lämnade alltså Nevs in en ansökan till tingsrätten om en tre månaders förlängning av rekonstruktionen. För att tingsrätten ska kunna bevilja en sådan måste Nevs ha något nytt att komma med.

Och i dag meddelade företaget att man skrivit en avsiktsförklaring med en asiatisk fordonstillverkare som vill bli ny huvudägare i Nevs.  Vilket företag det handlar om är ännu inte offentligt och dess styrelse har ännu inte tagit ett slutgiltigt beslut i frågan. Men meningen är att den asiatiska fordonstillverkaren ska köpa aktier vid en nyemission i Nevs samt även låna ut pengar så att Nevs klarar sina löpande kostnader till dess affären är klar.

Vad gäller skulderna till underleverantörerna menar Nevs att en förutsättning för affären är att det blir en ackordsuppgörelse, att skulderna skrivs ned, med fordringsägarna.

Både rekonstruktören Lars Eric Gustafsson och den tillsatta borgenärskommittén, i vilken flera stora fordringsägare är representerade, ställer sig bakom Nevs ansökan om en förlängd rekonstruktion eftersom man tror att den kommer att lyckas.

Beslutet om rekonstruktionen fattas av tingsrätten inom några veckor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.