Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ny asiatisk huvudägare i Nevs

I dag avslöjades att den krisdrabbade biltillverkaren Nevs har skrivit ett avtal med en asiatisk fordonstillverkare som vill bli ny huvudägare i Nevs. I dag lämnade också företaget in en ansökan om en förlängd rekonstruktion till Vänersborgs tingsrätt.
Anita Täpp Publicerad
Björn Larsson Rosvall/TT
Mattias Bergman, vd för fordonstillverkaren Nevs, vid en presskonferens i Trollhättan på måndagen om att företaget får en ny asiatisk storägare. Björn Larsson Rosvall/TT

Saabtillverkaren Nevs ägs nu av den svensk-kinesiska företagsledaren Kai Johan Jiang. Men sedan bolaget fick ekonomiska problem i maj har fabriken i Trollhättan stått stilla. Det till följd av att den den kinesiske aktieägaren Qingbo Investment inte betalade de utlovade pengar som skulle finanisera första delen av Nevs affärsplan.

När biltillverkaren fick tillstånd för den rekonstruktion som pågått sedan augusti hade man en skuld på runt en halv miljard kronor till sina leverantörer.

I lördags gick tiden för rekonstruktionen ut men i dag lämnade alltså Nevs in en ansökan till tingsrätten om en tre månaders förlängning av rekonstruktionen. För att tingsrätten ska kunna bevilja en sådan måste Nevs ha något nytt att komma med.

Och i dag meddelade företaget att man skrivit en avsiktsförklaring med en asiatisk fordonstillverkare som vill bli ny huvudägare i Nevs.  Vilket företag det handlar om är ännu inte offentligt och dess styrelse har ännu inte tagit ett slutgiltigt beslut i frågan. Men meningen är att den asiatiska fordonstillverkaren ska köpa aktier vid en nyemission i Nevs samt även låna ut pengar så att Nevs klarar sina löpande kostnader till dess affären är klar.

Vad gäller skulderna till underleverantörerna menar Nevs att en förutsättning för affären är att det blir en ackordsuppgörelse, att skulderna skrivs ned, med fordringsägarna.

Både rekonstruktören Lars Eric Gustafsson och den tillsatta borgenärskommittén, i vilken flera stora fordringsägare är representerade, ställer sig bakom Nevs ansökan om en förlängd rekonstruktion eftersom man tror att den kommer att lyckas.

Beslutet om rekonstruktionen fattas av tingsrätten inom några veckor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.