Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Kan man vara chef och introvert?

Att vara social och utåtriktad är ofta det som förväntas av en chef. Men hur går det om man är tillbakadragen och tystlåten? Supportchefen Roger Nihlén har aldrig dolt sin reserverade läggning.
Publicerad
Jessica Bentsen
Roger Nihlén kallar sig introvert. Han är också chef sedan flera år. Jessica Bentsen

Roger Nihlén kallar sig introvert. Han har jobbat i flera år som supportchef i IT-branschen och suttit tyst på många möten.

– Jag reflekterar över vad alla andra säger. Det passar inte mig att prata först eller utmärka mig genom att prata mycket, säger Roger Nihlén.

– Jag väntar på min tur och säger då det jag ska säga. Inget mer. Sedan finns det andra som kan prata väldigt mycket och jag funderar ibland på varifrån de hämtar energin att hålla på så länge.

Han  föredrar att vara reserverad och tystlåten. Det rimmar med hans personlighet och den har han aldrig dolt för kollegor eller högre chefer.

Annars är schablonbilden av en framgångsrik chef den som  går snabbt genom ett kontorslandskap med medarbetare omkring sig. Chefen fortsätter att gå medan han eller hon utan tvekan besvarar medarbetarnas frågor. Däremellan pratar chefen även med medarbetare längs vägen. Chefen håller skickligt flera bollar i luften: väg­leder, skämtar och slänger käft på samma gång. Låter det som en karikatyr? Det är det inte. Detta är västvärldens syn på en bra chef och ledare, i alla fall om vi får tro Linus Jonkman som är författare till boken Introvert-–den tysta revolutionen.

I öst är det mer vanligt med introverta chefer. Till exempel i Sydkorea, där är cirka 60 procent av landets chefer introverta. I väst är det annorlunda. Vi har sedan två decennier haft en bild av att extroverta är ”naturliga” ledare. Kolla in annonser och du kommer att se att rekryterarna främst söker efter personer med extroverta egenskaper, säger Linus Jonkman.

Det finns egentligen en avgörande skillnad mellan extroverta och introverta. Den förra får sin energi av andra. Hen trivs i sociala sammanhang, uppskattar att vara i centrum och har ett behov av att söka social kontakt. Den senare hämtar sin energi ur sig själv, känner inget särskilt stort socialt behov och har inget intresse av (eller är inte så bra på) kallprat utan tenderar snarare att förlora energi på grund av sociala situationer.

Forskning visar att det är vårt biologiska arv – och inte den kulturella miljön – som avgör om vi blir extroverta eller introverta.

USA är extroversionens högborg; ett land med en starkt utåtriktad kultur. Därifrån kommer en stor del av dagens managementlitteratur som – enligt Linus Jonkman – är skriven av och för extroverta och missar introverta ledares sätt att fungera.

En chef har låst in sig i ett rum för att koncentrera sig på ett specifikt problem. Är han utbränd, mår han dåligt, har han gått in i väggen?

Nej, något som kännetecknar introverta är att de kan ”sitta länge med samma sak” och därför är det inget ovanligt att man stänger ute världen för att fokusera på något.

En chef väntas i dag fatta snabba beslut och ge ögonblicklig feedback – annars tolkas man som negativ, som att man kanske inte gillar vad medarbetaren har lagt fram. Men så behöver det inte vara. Att snabbt ge sin åsikt är väldigt anti för den introverta hjärnan vars styrka är analys och reflektion innan man fattar ett beslut, säger Linus Jonkman.

Individuella samtal – där man bara har en person att fokusera på – är mer lämpade för Roger Nihléns introverta personlighet. Men också där kan det introverta chefskapet ställa till problem för honom. Medarbetaren kanske vill ha ett snabbt besked till exempel i fråga om löneutvecklingen.

– Då behöver jag oftast en extra dag på mig att fundera. Det är samma sak på gruppmötena. Om jag får en oförberedd fråga så vill jag helst fundera över den någon dag i stället för att svara direkt. Annars känns det inte naturligt för mig. Jag vill tänka innan jag pratar. Ibland brukar jag få höra från kollegor ”men varför sa du inte det där på mötet i går?” ifall jag kommer med reflektioner dagen efter, säger Roger Nihlén.

En studie från Harvarduniversitetet har undersökt det introverta ledarskapet och kommit fram till att introverta chefer inte ”monopoliserar rummet” som extroverta gör. De hörs inte mycket, tar ett steg tillbaka, släpper fram andra. Introverta chefer har också sin styrka i att de ofta har en högre grad av integritet och därför är mindre känsliga för grupptryck.

– Ingenting säger att en chef ska höras. Varför ska man, till exempel under ett möte, markera rang och närvaro genom att prata mycket? Kanske man säger något i början, sedan låter medarbetarna diskutera och så avslutar man med några ord i stället, säger Linus Jonkman.

Även Roger Nihlén ser att det finns fördelar med att vara en introvert ledare:
– Jag uppfattas som lugn och jag tror att det kan höja mina medarbetare att jag kliver åt sidan och låter dem ta mer plats.

Linus Jonkman tror att det introverta ledarskapet har framtiden för sig:
– Jag tror att man som introvert chef kan ha det ganska slitsamt i dag. Många tar på sig en extrovert kostym på morgonen, spelar extrovert på jobbet och är sedan sitt introverta, vanliga jag hemma på kvällen. Samtidigt tror jag att något har hänt i samhället och att vi kommer att värdera introverta chefer på ett annat sätt. Det märks redan i annonser där man kan se att introverta egen­skaper börjar efterfrågas.


Tomas Nilsson
brev@kollega.se

Introvert eller extrovert?

MYTER OM INTROVERTA:
Att de är blyga:
Om du är blyg har du en fobi för att få fokus på dig i sociala situationer. En introvert är närmast ointresserad av få uppmärksamhet.

Att de är ointresserade: Vi tolkar ofta intensiv ögonkontakt, livligt kroppsspråk och snabb respons som tecken på intresse. För en introvert är det ofta precis tvärtom. Att titta bort från den som talar är ett sätt att fokusera på det som sägs.

Att de är asociala: Ordet beskriver någon som bryter mot de lagar som samhället har. Det har ingen koppling till att vara social eller inte.

Är du tillbakadragen eller utåtriktad?
Introvert:

  • Trivs i eget sällskap och har litet socialt behov.
  • Är i samtal observant på vad som sägs såväl som på vad som egentligen menas.
  • Tänker innan man pratar.
  • Behöver skärma av sig för att kunna koncentrera sig och presterar sämre vid stressade situationer.
  • Självständigt lagd. Färgas inte av trender och grupptänkande.

Extrovert:

  • Verbal. Kan tala med de flesta på ett spontant sätt.
  • Söker aktivitet och äventyr.
  • Blir rastlös i ensamhet och vill aktiveras och stimuleras genom yttre händelser.
  • Grupporienterad och social. Blir naturligt en medlem i de flesta grupper.
  • Presterar bra under stress.
  • Fokuserar mycket på utseende, till exempel kläder och frisyr.

Den introverta chefens fördelar:

  • Introverta har ett annat slags integritet än extroverta och är därför mindre känsliga för grupptryck.
  • Introverta har en reflekterande och analytisk läggning och kan därför sitta länge med samma sak utan att till exempel bli uttråkad.
  • Introverta är självförsörjande, uppskattar självständigt arbete och behöver inte prata med eller få hjälp från någon för att lyckas.
  • Introverta är goda lyssnare och tänker till innan de pratar.
  • Introverta tenderar att tänka riskminimerande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Är du plommon eller ägg?

Det saknas en tydlig riktning bland dagens chefer. De är ägg med hårt skal och löst innehåll. I stället borde de vara plommon – flexibla, med en tydlig kärna. Det menar två ledarskapsexperter.
Publicerad 8 januari 2026, kl 06:00
Chefer med ett mjukt och följsamt yttre och med en stabil och pålitlig kärna - som ett plommon - har blivit en bristvara i dagens arbetsliv. Det menar psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby.

Hur är du som chef – plommon eller ägg? Förhoppningsvis ett mjukt och följsamt plommon med en stabil och pålitlig kärna. Och inte ett ägg som under ett hårt men skört skal har ett löst och oformligt innehåll. Under sina många år (snart sammanlagt 50) har organisationskonsulterna och psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby mött en hel del riktigt fina plommon. Men den senaste tiden tycks de ha blivit en bristvara.

– Något verkar ha hänt i ledarskapet, det fattas någonting viktigt. En riktning, en förståelse och en tydlighet. En moralisk kompass och en kärna, sammanfattar Ola Jameson, som tillsammans med Magnus Stalby gett sig ut på en vindlande och reflekterande resa för att finna vad som saknas i vårt alltmer komplexa arbetsliv.

Det har resulterat i boken På spaning efter ledarskapets kärna där de med hjälp av sitt stora musikintresse och favoritlåtar av bland annat David Bowie, Kraftwerk, Nick Cave och Depeche Mode fångar in sina insikter och erfarenheter. Målet är att röra om i grytan och mana till eftertanke för att kunna skapa förändring.

– Pendeln har svängt från detaljstyrning och mikromanagement till en diffus strävan efter tillit och ett otydligt självledarskap, som ingen riktigt begriper. Det är dags för en syntes mellan synsätten, säger Magnus Stalby.

Det försvåras av att vi i Sverige lever vi en stark konsensuskultur där chefer inte vågar sticka ut och ta plats, menar de.

– Det leder till ett undvikande som skapar osäkerhet hos medarbetarna. Men det är viktigt att vara tydlig och att kunna stå ut med att inte alla gillar en. Forskning visar att det är ett passivt snarare än ett aktivt ledarskap som gör mest skada för organisationer, påpekar Magnus Stalby.

Ola Jameson flikar in att det finns en envis missuppfattning om att tillit inte går att förena med att vara kravställande.

– Tydliga förväntningar skapar motivation. Tillit som bas för styrning tror vi däremot är en omöjlighet. Snarare uppstår tillit som en följd av tydliga förväntningar, slår han fast.

PSYKOLOGERNA PERSONLIGA KNEP

Så här gör organisationskonsulterna Ola Jameson och Magnus Stalby själva för att kunna hålla i längden: 
1. Underhåll dina relationer.

2. Lyft tunga saker ofta. Både på gym och i samtal.

3. Lyssna på massor av bra musik (gärna David Bowies Heroes ”som när allt kommer omkring förmodligen är världens bästa låt”).

Organisationskonsulterna och psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby. Foto: David Brohede

Med ett starkt och tydligt ledarskap följer också ett ansvar. En bra ledare lever enligt mottot: ”Är man stark så måste man vara snäll” eller ”With great power comes great responsibility”. En klokskap som återfinns hos superhjältar som Bamse och Spindelmannen. Därför är också nyfikenhet och lyssnande tidernas bästa ledarverktyg, enligt psykologduon. Chefer behöver öva sig i samtalsteknik för att kunna hantera olika typer av samtal – utvecklingssamtal, gränssättande samtal, inspirationssamtal med mera. Och grunden för ett bra är samtal samma sak: att vara tyst och lyssna, menar de.

– Att lyssna är kanske den viktigaste av alla ledaregenskaper. I det ligger också att kunna utgå från att vi ofta tänker olika och att ditt eget perspektiv kanske inte alltid är det enda eller rätta, säger Ola Jameson.

En annan bärande idé i boken är att kontroll och förutsägbarhet är en omöjlighet i dag. Såväl i livet som i arbetslivets organisationer.

– Världen är kaotisk snarare än linjär. Både ledare och medarbetare måste numera förhålla sig till det osäkra. Bristen på kontroll är det nya normala. Det gör att vi måste tänka om, vilket faktiskt också kan vara ganska spännande, menar Ola Jameson.

För att kunna navigera in i denna ovissa framtid behöver vi släppa på kontrollen och odla nya ledaregenskaper, menar de båda.

En sådan egenskap är psykologisk flexibilitet. I korthet innebär begreppet att kunna stå ut med obehag, tvivel, tristess och rädsla. Och att dessutom erkänna och acceptera de obekväma känslorna. Men att samtidigt våga agera – trots obehaget.

Så hittar du din värderingskompass

”Kärna”, ”värderingar”, ”riktning” och ”moralisk kompass” – visst låter det bra. Men hur gör jag för att hitta rätt? Här är några sätt:

 Avsätt regelbunden tid för reflektion. Det går inte bara att spela match. Lika viktigt är att träna, vila och reflektera. → Fundera över vilken förebild du har. Vilka egenskaper har den personen? Vad står hen för? Vad och hur gör din förebild – och vad kan du lära dig av det? Hur vill du att ditt eftermäle som chef ska vara?  Fråga dig själv: Vart vill jag? Vad gör jag? Hur fungerar det?  Var nyfiken!

Då hjälper det att ha en stark kärna. Vikten av denna pålitliga plommonkärna går som en röd tråd genom organisationskonsulternas spaning.

Men vad betyder det egentligen?

Ola Jameson och Magnus Stalby framhåller att kärnan består av värderingar. Det vill säga idéer om vad som är viktigt i våra liv.

Som de formulerar det i boken: Värderingar fungerar som ett slags inre kompass. En kärna. Och det fina med den här inre värderingskompassen är att den hjälper oss att bete oss på ett sätt som för oss dit vi vill även när det stormar som värst.

Att sakna den moraliska kompassen är förödande, då hamnar du förr eller senare fel, varnar författarna. De inskärper också vikten av reflektion för att kunna vässa viktiga ledaregenskaper som kreativitet, nyfikenhet – och för att hitta och underhålla den egna plommonkärnan. Ett sätt att öppna för reflektion och perspektivskifte är alla former av kultur.

– Så sätt i gång att öva på perspektivskifte. Strecka en halv dag i kalendern och begrav dig i en bok. Läs alla Tintin-album. Gå på museum, lyssna på en podd, fågelsång, tystnad eller på världens bästa skiva, uppmanar Ola Jameson och Magnus Stalby.

Text: Gertrud Dahlberg

BLI EN MOTSTÅNDSKRAFTIG HJÄLTE

För att må bra och kunna prestera på topp behövs ett så kallat psykologiskt kapital. Det består av fyra mentala resurser vars engelska begrepp är: hope (hopp), efficacy (egenförmåga/självförtroende), resilience (motståndskraft) och optimism. De första bokstäverna i dessa ord bildar ordet ”hero”, det vill säga hjälte.

Här är de fyra resurserna och hur du uppnår dem:

H – hopp handlar om vägen framåt och att kunna sätta tillvaron i perspektiv. Viktigt är att veta vart du är på väg och vad du behöver för att nå dit. Och att tänka om när det inte funkar.

E – egenförmåga beskriver din tilltro till att du klarar av saker. Med andra ord en sorts självförtroende som du kan påverka och utveckla. Här gäller ordstävet ”övning är inlärningens moder”. Ola Jameson och Magnus Stalby citerar en strof från en av bandet Funkadelics låtar för att förklara: ”Free your mind and your ass will follow”.

R – resiliens visar förmågan att hämta sig från motgångar. Men också att vi inte faller bottenlöst när vi ibland ramlar. Sömn, mat och träning är viktigt. Även tid för reflektion ökar resiliensen: Vad är viktigt? Varför har jag blivit chef? Kan jag agera i enlighet med mina värderingar?

O – optimism handlar inte om något hurtigt som att ”tänka positivt”. Det bygger på att vi kan distansera oss från våra tankar och inte identifierar oss själva med dem. Exempelvis ”jag gjorde något dumt” i stället för ”jag är dum”. Optimismen handlar också om att inte ta på dig skuld över något du inte rår över. Men inte heller att skylla ifrån dig eller ducka när du är ansvarig.

Källa: Ola Jameson och Magnus Stalby.