Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Här finns framtidsjobben

Biolog, beteendevetare eller veterinär. Det är yrken som det kommer att råda stor konkurrens om framöver. För arbetsterapeuter, skolledare och inredningsarkitekter ser framtiden däremot ljusare ut, enligt en ny rapport från Saco.
Ola Rennstam Publicerad
Caroline Tibell/TT
Vill du bli inredningsarkitekt? Då ser framtiden ljus ut för dig! På bilden tittar inredningsarkitekten Pia Nordahl Frisk (tv) och formgivaren Marit Stigsdotter ut genom en grön persienn, designad av Gen Ishikawa. Caroline Tibell/TT

Funderar du på vad du ska bli när du blir stor? Eller är det helt enkelt dags att sadla om? För att undvika negativa överraskningar kan det vara klokt att sätta sig in i läget på arbetsmarknaden innan du börjar en lång utbildning. I en ny rapport om akademikernas arbetsmarknad har Saco analyserat vilka yrken som det kommer vara störst – och minst – konkurrens om i framtiden.

Bäst framtidsutsikter tycks det finnas för till exempel arbetsterapeuter, skolledare och inredningsarkitekter. Där kommer konkurrensen att vara liten.

Inom yrkeskategorier, som arkitekt, jurist och läkare, bedöms det vara balans på arbetsmarknaden. Vill man däremot arbeta som biolog, beteendevetare eller veterinär bör man vara medveten om att konkurrensen om jobben kommer att vara stor.

Fakta

För de här blir det tufft:
Beteendevetare, Biolog, Hälsovetare, Kommunikationsyrken, Musei- och kulturyrken, Samhällsvetare, Veterinär.

Här ser det bättre ut:
Arbetsterapeut, Audionom, Biomedicinsk analytiker, Cytodiagnostiker, Datavetare, Djursjukskötare, Inredningsarkitekt, Kemist, Lärare (förskoleklass till åk 6), Lärare  (yrkeslärare i gym­nasieskolan), Matematiker och statistiker, Naturvetare inom arbetsmiljö, Naturvetare inom trädgård och landskap, Planeringsarkitekt, Receptarie, Skolledare.

Saco

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.