Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Positivt besked för pendlare

Om drygt fem år kan Unionens krav på fyrspår mellan Uppsala och Stockholm bli verklighet. Det avslöjades vid en paneldebatt om infrastrukturen i Mälardalen som fem Unionenregioner arrangerat på tisdagen.
Johanna Rovira Publicerad
Tor Johnsson/TT
Varje dag pendlar 44 000 resenärer med pendeltåget mellan Uppsala och Stockholm. Tor Johnsson/TT

Runt 35 miljoner pendlingsresor över länsgränserna görs årligen i Mälardalen.  Dessutom pendlar 660 000 över kommungränserna i området varje dag. Mälardalsområdet växer så det knakar men infrastrukturen hänger inte med, anser Unionenregionerna Bergslagen, Mälardalen, Stockholm, Uppland och Östra Sörmland/Gotland i en debattartikel som föregick paneldebatten.

- Ett bra system för kollektivtrafik kan minska stressen för våra 180 000 medlemmar i området, ge bättre balans mellan jobb och fritid, leda till fler jobb och mindre miljöpåverkan, sade Koorosh Khosravi från Unionen Uppland, en av de fem regioner som varit med och arrangerat tisdagens paneldebatt.

Sträckan Uppsala –Stockholm är den mest trafikerade tågsträckan i hela landet - 44 000 pendlare åker den varje dag och Unionens förre chefsekonom Gösta Karlsson har räknat ut att en försening på bara 10 minuter på ett fullt pendeltåg kostar 70 000 kronor i produktionsbortfall.

- Med fyra spår i stället för två blir systemet mer flexibelt. Blir det fel på två spår kan tåget fortfarande komma fram, sade Gösta Karlsson, som tillsammans med de fem Unionenregionerna tagit fram ett näringspolitiskt program om Mälardalens tillväxt och förutsättningar.

Unionen har många gånger tidigare uppvaktat politiker om bland annat nödvändigheten med fyrspår och för första gången fick förbundet ett positivt besked:

- Fyrspår mellan Uppsala och Stockholm kommer att finnas med i infrastrukturplanen 2016. Runt 2020 bör man kunna sätta i gång i etapper och man borde kunna sätta ner foten och säga att det ska vara färdigt 2025, meddelande Erik Pelling, socialdemokratiskt kommunalråd i Uppsala.

- Fyrspår är en ödesfråga för Uppsalas utveckling och något vi driver stenhårt.

Förutom järnvägen diskuterades också ett gemensamt Mälardalskort för kollektivresor runt Mälaren, den digitala infrastrukturen, industrins förutsättningar och behovet av bostäder i allmänhet och hyresrätter i synnerhet i panelen där Unionens andre vice ordförande Martin Linder förutom Erik Pelling också mötte riksdagspolitiker från trafikutskottet.

- Jag har ingen patentlösning för fler bostäder, men det är inte anständigt att yngre har så otroligt små förutsättningar att kunna bosätta sig där de får jobb, sade Martin Linder.

Enligt Erik Pelling råder det ett slags moment-22 läge – bristen på infrastruktur gör att byggherrar drar sig för att bygga bostäder och bristen på bostäder leder till att infrastrukturen inte byggs ut.

- Vi politiker måste vara modiga och bygga ut kollektivtrafiken i förväg. Får vi ett tågstopp på ett ställe blir det jätteintressant att bygga där.

- Kollektivtrafiken är viktigt för våra medlemmar både vad gäller tillgänglighet och tillförlitlighet och vi kommer att fortsätta driva frågan, sade Martin Linder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.