Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Positivt besked för pendlare

Om drygt fem år kan Unionens krav på fyrspår mellan Uppsala och Stockholm bli verklighet. Det avslöjades vid en paneldebatt om infrastrukturen i Mälardalen som fem Unionenregioner arrangerat på tisdagen.
Johanna Rovira Publicerad
Tor Johnsson/TT
Varje dag pendlar 44 000 resenärer med pendeltåget mellan Uppsala och Stockholm. Tor Johnsson/TT

Runt 35 miljoner pendlingsresor över länsgränserna görs årligen i Mälardalen.  Dessutom pendlar 660 000 över kommungränserna i området varje dag. Mälardalsområdet växer så det knakar men infrastrukturen hänger inte med, anser Unionenregionerna Bergslagen, Mälardalen, Stockholm, Uppland och Östra Sörmland/Gotland i en debattartikel som föregick paneldebatten.

- Ett bra system för kollektivtrafik kan minska stressen för våra 180 000 medlemmar i området, ge bättre balans mellan jobb och fritid, leda till fler jobb och mindre miljöpåverkan, sade Koorosh Khosravi från Unionen Uppland, en av de fem regioner som varit med och arrangerat tisdagens paneldebatt.

Sträckan Uppsala –Stockholm är den mest trafikerade tågsträckan i hela landet - 44 000 pendlare åker den varje dag och Unionens förre chefsekonom Gösta Karlsson har räknat ut att en försening på bara 10 minuter på ett fullt pendeltåg kostar 70 000 kronor i produktionsbortfall.

- Med fyra spår i stället för två blir systemet mer flexibelt. Blir det fel på två spår kan tåget fortfarande komma fram, sade Gösta Karlsson, som tillsammans med de fem Unionenregionerna tagit fram ett näringspolitiskt program om Mälardalens tillväxt och förutsättningar.

Unionen har många gånger tidigare uppvaktat politiker om bland annat nödvändigheten med fyrspår och för första gången fick förbundet ett positivt besked:

- Fyrspår mellan Uppsala och Stockholm kommer att finnas med i infrastrukturplanen 2016. Runt 2020 bör man kunna sätta i gång i etapper och man borde kunna sätta ner foten och säga att det ska vara färdigt 2025, meddelande Erik Pelling, socialdemokratiskt kommunalråd i Uppsala.

- Fyrspår är en ödesfråga för Uppsalas utveckling och något vi driver stenhårt.

Förutom järnvägen diskuterades också ett gemensamt Mälardalskort för kollektivresor runt Mälaren, den digitala infrastrukturen, industrins förutsättningar och behovet av bostäder i allmänhet och hyresrätter i synnerhet i panelen där Unionens andre vice ordförande Martin Linder förutom Erik Pelling också mötte riksdagspolitiker från trafikutskottet.

- Jag har ingen patentlösning för fler bostäder, men det är inte anständigt att yngre har så otroligt små förutsättningar att kunna bosätta sig där de får jobb, sade Martin Linder.

Enligt Erik Pelling råder det ett slags moment-22 läge – bristen på infrastruktur gör att byggherrar drar sig för att bygga bostäder och bristen på bostäder leder till att infrastrukturen inte byggs ut.

- Vi politiker måste vara modiga och bygga ut kollektivtrafiken i förväg. Får vi ett tågstopp på ett ställe blir det jätteintressant att bygga där.

- Kollektivtrafiken är viktigt för våra medlemmar både vad gäller tillgänglighet och tillförlitlighet och vi kommer att fortsätta driva frågan, sade Martin Linder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Efter fängelsedomen: ”Systemet fortsätter att bestraffa mig”

Goled Raabi begick ett brott för 14 år sedan. Trots att han sedan länge lever ett skötsamt liv hindrar fängelsedomen honom fortfarande på arbetsmarknaden. Nu hoppas han att EU-domstolen ger honom upprättelse.
David Österberg Publicerad 17 februari 2026, kl 06:01
Goled Raabi sitter i en trappa utomhus. Han har avtjänat ett fängelsestraff och driver nu en rättsprocess om publicering av brottsdomar på sajter som Lexbase.
Goled Raabi lämnade kriminaliteten för många år sedan. Trots det orsakar hans gamla fängelsedom fortfarande problem när han söker jobb. Nu hoppas han att EU-domstolen ska hjälpa honom. Anders Warne

Som ung vuxen hamnade Goled Raabi i kriminalitet och dömdes 2011 till fängelse. När han frigavs 2012 fattade han beslutet att förändra sitt liv.

– Jag skakade hand med anstaltschefen och lovade att ta fullt ansvar för min framtid.

Det gjorde han också. I dag har Goled Raabi flera yrkeskompetenser, bland annat inom it. Men trots att han numera lever ett ordnat liv möter han återkommande hinder på arbetsmarknaden. Anledningen är söktjänster som Lexbase och Krimfup. Via dem kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister.

– Det här visar att dagens kriminalpolitik är trasig. Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, säger Goled Raabi.

Gallrad ur belastningsregistret – men kvar på nätet

Goled Raabis straff är nu bortgallrat från belastningsregistret. För några år sedan begärde han att också Lexbase skulle ta bort uppgifterna om honom. När företaget vägrade beslutade han sig för att gå till domstol. Processen har han drivit själv, utan advokat, samtidigt som han studerar.

Målet ligger nu vilande i tingsrätten i väntan på ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Avgörandet kommer troligen de närmaste månaderna.

Domstolen ska ta ställning till om den svenska ordningen – där företag med utgivningsbevis kan publicera omfattande personuppgifter om brott – är förenlig med EU:s dataskyddsförordning GDPR. En central fråga är om verksamheten verkligen kan betraktas som journalistik.

– Journalistisk verksamhet bygger på ansvar, etik och proportionalitet. Här handlar det om kommersiell masspublicering av känsliga personuppgifter utan individuell prövning, säger Goled Raabi.

EU-domstolen prövar svensk ordning mot GDPR

EU:s generaladvokat Maciej Szpunar har nyligen lämnat ett yttrande där han ifrågasätter om medlemsstater får tillåta sådan publicering av känsliga uppgifter om privatpersoner. Enligt honom strider det svenska systemet mot GDPR:s grundläggande skydd för den personliga integriteten.

Domstolen är inte formellt bunden av generaladvokatens yttranden, men följer dem ofta.

– För mig handlar det här inte bara om min egen situation, utan om rättssäkerhet och hur kriminalpolitiken fungerar. Om staten menar allvar med rehabilitering kan man inte samtidigt tillåta system som motverkar återanpassning, säger Goled Raabi.

I dag är han arbetslös och studerar med studiemedel.

Tycker du att alla bakgrundskontroller ska förbjudas?

– Nej. För vissa yrken, till exempel inom skola och omsorg, är bakgrundskontroller nödvändiga. Men för de flesta arbeten är de varken proportionerliga eller relevanta.

– I Sverige finns provanställning just för att arbetsgivare ska kunna bedöma människor utifrån hur de fungerar i dag, inte utifrån vad de gjorde för tio eller femton år sedan. I dag sållas man bort redan innan man fått chansen.

Så länge finns brott kvar i belastningsregistret

Efter en tid raderas (gallras) uppgifterna i polisens belastningsregister. Gallringstiden beror på vilket straff man har fått.

5 år efter dom eller beslut raderas

  • Penningböter
  • Dagsböter
  • Tillträdesförbud

10 år efter dom eller beslut raderas

  • Villkorlig dom
  • Skyddstillsyn
  • Kontaktförbud

10 år efter att straffet har avtjänats raderas

  • Fängelse
  • Sluten ungdomsvård
  • Rättspsykiatrisk vård