Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Rapporten baseras på en undersökning från förra året, med förtroendevalda från branschen samt regionala och centrala ombudsmän. Till att börja med ser man att en hårdare miljölagstiftning kan få konsekvenser för företagen och deras anställda. Utsläppen måste minska och återvinningen öka.
De tuffare miljökraven kan i många fall klaras av med investeringar i ny teknik och utrustning men det minskar i sin tur utrymmet för investeringar i produktionen. Om miljökostnaderna blir högre i Sverige än i andra länder finns också risk att viss industri lämnar landet.
Man ser även att allt fler små och medelstora företag har utländska ägare, vilket är positivt i form av tillgång till nya marknader och investeringar som kan gynna jobben i Sverige. Å andra sidan kan det utländska ägandet få konsekvenser för det fackliga arbetet.
- Det innebär en övergång till fler utländska chefer, vilket i sig inte är ett problem. Men viktiga beslut rörande verksamheten flyttas allt längre bort från de anställda, säger Peter Hellberg.
En mer glädjande nyhet som Unionen ser i sin spaning är att arbetsmiljön inom industrin sakta blir bättre, vilket gör att både fler tjänstemän och arbetare kommer att orka jobba efter sin 65-års dag. En följd av detta är dock att generationsväxlingen skjuts upp och medarbetarnas medelålder blir högre. De långa anställningstiderna medför också stigande lönekostnader för företagen.
Slutligen tror Unionens ombudsmän och förtroendevalda att förståelsen för facket kommer att minska de kommande åren. Det kommer att bli svårare att teckna kollektivavtal, vilket ställer krav på att hitta andra lösningar för arbetslivets reglering. Kanske lagstiftning eller internationella avtal, två alternativ som snarare brukar urvattna än stärka villkoren.
Elisabeth Sasse, kanslichef på Unionen, lämnar sitt uppdrag efter sommaren. Den informationen gick förbundet ut med till samtliga anställda under fredagsförmiddagen. Sasse är högsta chef över fackförbundets omkring 1000 anställda personer.
I ett skriftligt meddelande till de anställda förklarar Sasse avgången:
– Det var en annan förbundsstyrelse som rekryterade mig, som då la stor vikt vid min affärsbakgrund. Några år senare, med en ny förbundsstyrelse vid rodret, prioriteras andra egenskaper och drivkrafter än de jag rekryterades för. Det känns därför både naturligt och rätt att jag och Unionen går skilda vägar.
Avgången sker två veckor efter att Unionens andre vice ordförande lämnade sitt uppdrag. Elisabeth Sasse säger till Kollega att "ingenting har hänt" utöver det som står i det kortfattade meddelandet till personalen, och att hennes avgång "verkligen inte" hänger ihop med andre vice ordförandens avgång.
Förbundsordförande Peter Hellberg säger samma sak.
– Jag skulle verkligen vilja trycka på att de inte hänger ihop. Snarare tvärtom, på något vis. Det är djupt olyckligt att de här två sakerna skulle kunna riskera att sammanblandas, för de har verkligen inte alls med varandra att göra, säger Hellberg till Kollega.
Elisabeth Sasse rekryterades 2022. Den största förändring som skett i Unionen sedan dess är att man har fått en ny ordförande. Elisabeth Sasse säger att det inte finns någon personkonflikt mellan henne och den nyvalda ordföranden Peter Hellberg.
– Nej, det finns ingen konflikt alls. Det är en ny ordförande, ett nytt presidium och en ny förbundsstyrelse, det är många nya i förbundsstyrelsen. Det är inte ett dugg konstigt att en förbundsstyrelse måste få välja sin kanslichef.
Sker detta på förbundsstyrelsens initiativ?
– Nej, det står väl också i meddelandet [till de anställda], att vi har pratat om detta ett tag. Vi är helt överens. Det här är helt rimligt och bra.
Unionen har satt ett ambitiöst mål om att vara 50 000 förtroendevalda år 2027. Än så länge går den utvecklingen relativt långsamt. Hänger det ihop med din avgång?
– Nej, det gör det absolut inte.
I meddelandet till de anställda skriver du att den nya förbundsstyrelsen "prioriterar andra egenskaper" än dina. Vad är det för prioriteringar hos den nya styrelsen som du inte kunnat leva upp till?
– Jag tycker att du ska prata med Peter Hellberg om det. Jag tror inte alls att jag inte har kunnat leva upp till andra prioriteringar. Det handlar mer om, precis som det står i meddelandet, vad jag har rekryterats för. De tar en lite annan väg, och då är det så.
Även Peter Hellberg förnekar att det rör sig om en personkonflikt.
– Jag var också en del av den förbundsstyrelse som rekryterade henne. Så nej, det gör det verkligen inte. Vi har haft en väldigt bra dialog under den här perioden sedan jag blev ordförande.
Gällande målet att nå 50 000 förtroendevalda säger han:
– Där tycker vi att vi haft en väldigt bra dialog om det faktum att det går lite långsammare än vi skulle önska, och att det finns planer på hur man ska förändra det arbetet, och så vidare. Så det korta svaret är nej, det är inte det som ligger bakom.
Vad är det för prioriteringar hos den nya förbundsstyrelsen som Elisabeth Sasse inte har kunnat leva upp till?
– Det vi har pratat om är ju att vi vill hitta en ledning, med kanslichef i toppen, som har förmågan att hitta energin i hela organisationen för de förändrade arbetssätt och det vi har beslutat om. Här upplever vi att vi kan få in en ny energi i organisationen, för våra utvecklade mål, om vi gör det här bytet.
Vad är det för mål?
– Det är både att vi har ändrat vår struktur i att definiera den demokratiska organisationens, alltså förtroendevaldas roll, framför allt på regional nivå men även i hela förbundet. Kontra vad kansliet och de anställda ska göra. Förtroendevaldamålet som du påpekade, 50 000 förtroendevalda 2027, är också ett av de absolut viktigaste målen.
– Men sedan handlar det naturligtvis om att vi som Sveriges största fackförbund vill synas och höras och ha ett inflytande som motsvarar det.
Och detta har inte Elisabeth Sasse kunnat uppnå?
– Jo, hon har gjort ett väldigt bra arbete, precis som vi påpekar i pressmeddelandet. Men vi tror att det kan behövas ny energi in i både anställdaorganisationen och förtroendevaldaorganisationen för att ta nästa steg i den här utvecklingen.
Enligt Unionens verksamhetsberättelse för 2023 har kanslichefen ett avtal om avgångsvederlag på motsvarande 18 månadslöner. I samma dokument står att Sasse har en månadslön på 151 000 kronor.
Peter Hellberg bekräftar för Kollega att det är 18 månadslöner som gäller för Elisabeth Sasses avgångsvederlag och att de inte har kommit överens om något ytterligare. Det innebär att kostnaden för Unionen blir minst 2 718 000 kronor, plus sociala avgifter. Om Sasse får ett nytt jobb inom de 18 månaderna räknas avgångsvederlaget av mot den nya lönen.
Elisabeth Sasse har tidigare bland annat varit chef på försäkringsbolaget Folksam. På frågan om vad hon ska göra nu svarar hon:
– Jag har en anställning som är kopplad till ett avtal. Så jag kommer kunna klara mig ett tag. Sedan har jag lite olika trådar som jag drar i. Jag känner mig helt lugn och trygg med det, det kommer gå bra för mig.
Tillförordnad kanslichef blir nu Malin Engström, som kommer från en roll som chef över Unionens regionchefer.
I meddelandet till de anställda säger Peter Hellberg att Unionens förbundsstyrelse kommer ge information om rekryteringen av en ny ordinarie kanslichef "efter sommaren".