Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Planera för ekonomisk julfrid

Även om vi kan drömma om att dra ner på julfirandet är det få som klarar av det. Enligt detaljhandelns undersökningsföretag HUI Research kommer årets julhandeln åter slå nya rekord, vilket sannolikt också betyder att många kommer att handla julklappar på kredit.
- För att slippa hamna där är planering a och o, säger Margareta Lindberg på Konsumentverket.
Anita Täpp Publicerad
Alastair Grant/ Scanpix
HUI:s undersökning visar att varje svensk från femton år och uppåt kommer att spendera 1 700 kronor per person på julklappar. Alastair Grant/ Scanpix

När det gäller julhandeln slår vi, nästan, ständigt nya rekord. Sedan 1990, när HUI började mäta, har försäljningen bara minskat under tre år, det senaste 2012.

I år förväntas julhandeln öka med 2,5 procent  och den totala omsättningen bli 68 miljarder kronor.

Hur mycket vi kommer att lägga på julklapparna är osäkert. För medan HUI:s undersökning innebär att varje svensk från femton år och uppåt kommer att spendera 1 700 kronor per person på julklappar så har en tidigare undersökning visat att var och en av oss kommer att handla klappar för nästan 2 900 kronor i år.

Klart är dock att många av oss förköper sig, då erfarenheten visar att många också handlar julklappar på kredit.

I en undersökning som låneförmedlaren Advisa lät göra  förra året uppgav  var tionde person att de hade köpt julklappar på kredit och avbetalning som de sedan behövt minst sex månader för att betala tillbaka. Ändå uppgav var tredje att de var beredda att shoppa klapparna på avbetalning medan var femte kunde tänka sig att finansiera dem genom att ta ett banklån.

Samtidigt uppgav sjuttio procent av de tillfrågade att de gärna skulle vilja att man i samråd med närstående kunde sätta ett tak för vad julklapparna får kosta, och enligt en studie från Svensk Handel försöker var fjärde svensk dra ner på julfirandet.

Men enligt HUI:s prognos kommer alltså sannolikt ändå de flesta att misslyckas med det.

Vilka råd gäller då för den som ändå vill göra ett ärligt försök att åtminstone uppleva ekonomisk frid under julhelgen?

- Precis som vid alla andra större inköp krävs en noggrann planering av julklappsinköpen, i annat fall är det lätt att man förköper sig genom att impulshandla i sista minuten,  säger Margareta Lindberg på Konsumentverket, som bland annat ger stöd till landets budget- och skuldrådgivare.

Ett annat tips är att man fördelar inköpen under året.

- Redan i oktober och november kan man börja köpa julklappar så att utgifterna fördelas på flera månadsinkomster. Och har man utrymme i sin ekonomi  så kan man ju också se till att spara en slant till julhandeln varje månad, säger Margaret Lindberg.

Att skuldsätta sig för att köpa julklappar är inget hon rekommenderar.

- Det är lätt att dras med och köpa julklappar för mer än man har råd med. Men viktigt är alltså att planera och då utgå från sina egna ekonomiska förutsättningar.

- Om man ändå frestas att köpa mer än man egentligen har råd med ska man veta att det vid så kallade räntefria köp ofta tillkommer en uppläggningsavgift och en aviavgift vilket kan bli dyrt i slutänden.  Och för den som har små ekonomisk marginaler kan snabba och dyra lån leda till skuldsättning som blir svår att hantera. Om man hamnar i en sådan situation är mitt råd att så snart som möjligt ta hjälp av kommunens budget- och skuldrådgivare.

Margareta Lindbergs tips på alternativ till dyra saker som julklappar är att i stället göra egna, handla dem på second hand eller ge bort en upplevelse.

- Det kan exempelvis vara ett konsert- eller teaterbesök där man gärna kan följa med själv. Då kan man köpa biljetterna i god tid innan jul och har då sedan också något att se fram emot efter julhelgen, säger hon.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Arbetsgivarna: Ovanligt med osakliga löner

Det är väldigt ovanligt att arbetsgivare diskriminerar kvinnor när lönen sätts, enligt Svenskt Näringsliv. Och direktivet om lönetransparens ger inte mer jämställda löner i Sverige.
David Österberg Publicerad 3 juni 2026, kl 08:42
Stapel med mynt
Kvinnor tjänar visserligen mindre än män, men det beror inte på diskriminering, enligt Svenskt Näringsliv. Direktivet om lönetransparens kommer inte att ge mer jämställda löner, hävdar organisationen. Colourbox

Sverige kommer inte att införa lönetransparensdirektivet i tid. Regeringen vill att EU ändrar på innehållet i direktivet innan det införs. En anledning är att bestämmelserna fått hård kritik från arbetsgivarhåll. Enligt arbetsgivarna innebär direktivet en tung administrativ börda utan att minska osakliga löneskillnader. 

Stefan Tell

Camilla Gannvik är lönebildningsexpert på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Hon vänder sig dels mot antagandet att oförklarade löneskillnader är osakliga löneskillnader, dels mot att direktivet är så detaljerat. Enligt henne lämnar det för lite utrymme för anpassningar för svenska förhållanden. 

– Sverige har jobbat med saklighet i lönesättningen i många år. Men att exempelvis räkna lön som årslön i stället för som månadslön går emot det sätt som vi beräknar löner på i Sverige. Merarbetet att räkna om tar resurser från arbete som kan göra verklig skillnad, säger hon.

Kvinnor tar större ansvar för barnen

En förklaring till att kvinnor tjänar mindre än män är att kvinnor tar mer ansvar för barnen. Men ökad transparens ändrar inte på det, enligt Camilla Gannvik.

– Närvaro eller frånvaro under längre perioder kan på sikt få betydelse för vilka jobbpositioner man når och vilka karriärmöjligheter man har. Men den typen av frågor är svåra eller omöjliga för arbetsgivare att påverka.

Oförklarad löneskillnad 

  • 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent i Sverige.  
  • Högst var den bland privatanställda tjänstemän, 6,8 procent. 
  • Bland privatanställda arbetare var den 3,9 procent, i kommunerna 0,6 procent, i regionerna 3,3 procent och i staten 2,9 procent. 
  • Varför skillnaden mellan kvinnor och män är störst bland privatanställda tjänstemän är oklart, enligt Medlingsinstitutet.  

En förhoppning med direktivet är att kvinnor ska få lättare att förhandla upp sin lön – eller få en högre ingångslön. Arbetsgivare blir skyldiga att lämna ut snittlöner till anställda som begär det och måste informera jobbkandidater om ingångslöneintervall.

Är kvinnor sämre på att löneförhandla än män?

– Delar av direktivet bygger på det antagandet. Det gör mig irriterad eftersom det reproducerar stereotypa föreställningar. I de studier jag har sett skiljer sig förhandlingsförmågan mer mellan personer än mellan kön. Arbetsgivaren ska ha strukturer som gör att det blir tydligt vad som förväntas av dig och vad som ger en högre lön. Då blir det irrelevant hur bra du är på att förhandla, säger Camilla Gannvik.

Ovanligt med tvister om lönediskriminering

I Sverige har lönekartläggningar länge använts för att upptäcka osakliga löneskillnader. Camilla Gannvik tycker att lönekartläggningar kan vara bra, men säger att de sällan ger arbetsgivarna ny information.

– En nackdel med lönekartläggningar, jämfört med löneprocesser där man synliggör varje medarbetares bidrag till verksamheten, är att man fokuserar på kvinnor med låg lön, men det kan lika gärna vara så att det finns kvinnor som tjänar mycket som borde tjäna ännu mer utifrån hur de presterar. Om du har en välfungerande löneprocess med bra lönesamtal fångar du upp även dem.

Förekommer lönediskriminering utifrån kön?

– Om man tittar på antalet tvister i Sverige som rör lönediskriminering är de extremt få. Den statistiken talar för sig själv.

Kan inte det bero på att det är svårt med bevisningen i den typen av fall?

– Det kan såklart hända att en okunnig chef tar ovidkommande hänsyn när han eller hon sätter löner. Men facken är väldigt duktiga på att uppmärksamma osakliga löner och de brukar rättas till utan inblandning av domstolar. Det finns inget intresse för en arbetsgivare att sätta osakliga löner.

Du pratar om att fack och arbetsgivare tillsammans ser till att lönerna är sakliga. Kan direktivet hjälpa anställda utan kollektivavtal och fackklubb?

– Jag har svårt att se det. Det ligger i arbetsgivarens intresse, oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, att kommunicera vilka lönekriterier som gäller på arbetsplatsen.

Löneskillnad kan bero på diskriminering

  • Löneskillnaden mellan kvinnor och män var 10,2 procent 2024.
  • Skillnaden beror främst på att kvinnor och män har olika yrken. Kvinnodominerade yrken har generellt lägre löner.
  • Det finns också en skillnad som inte kan förklaras av statistiken. Den kallas oförklarad. För hela arbetsmarknaden är den 4,6 procent. 
  • Den oförklarade skillnaden kan bero på diskriminering, men skulle också kunna bero på annat, exempelvis produktivitet, skicklighet eller något annat som är svårt att visa med statistik.