Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Cv-lögner kan kosta dig jobbet

Att ljuga eller inte ljuga i sitt cv – det är frågan. Det är dock skillnad mellan friserad sanning och blålögn om att du är OS-medaljör eller före detta barnvakt åt Madonna. I en amerikansk studie har sex av tio arbetsgivare avslöjat cv-lögner och i Sverige har nästan hälften av arbetsgivarna slängt osanna ansökningar i papperskorgen.
Johanna Rovira Publicerad
Gary Malerba/Invision/AP
En jobbsökande ertappades med att ljuga om att hen varit barnvakt åt Madonna. Gary Malerba/Invision/AP

Att överdriva dina färdigheter och din entusiasm inför företaget är nästan ett måste för att få jobb i dag. Och vem kan hävda att du ljuger när du säger att du är samarbetsvillig, lojal och brinner för att sälja strumpor eller vad det nu är du söker jobb för att göra?

Ändå menar amerikanska arbetsgivare att skönmålning av den egna kompetensen är den vanligaste lögnen i cv:t jämsides med att man påstår att man haft mer ansvarsfulla uppgifter än vad man verkligen haft.

Andra mer ovanliga lögner som avslöjats är när den sökande hävdat att han eller hon är OS-medaljör eller varit assistent åt premiärministern i ett land – som inte har någon premiärminister. En annan arbetsökande påstod att han vid 32 års ålder hade 25 års yrkeserfarenhet. En person som i sitt cv uppgav tidigare anställningar som barnvakt åt Tom Cruise och Madonna avslöjades också som lögnare.

Enligt en undersökning Stockholms handelskammare gjorde för några år sedan har 43 procent av arbetsgivarna råkat ut för att arbetssökande farit med så grov osanning, eller undanhållit så pass relevant information att den sökande sumpat chansen till jobbet. Inom bemanningsbranschen är erfarenheten av lögner högre - 73 procent av arbetsgivarna hävdar att de råkat ut för att en jobbsökande försökt tuta i dem så feta lögner att man dragit i nödbromsen.

Enligt den amerikanska studien, som gjorts av ett rekryteringsföretag, har 58 procent av arbetsgivarna avslöjat lögner i någons meritförteckning. Hälften av arbetsgivarna svarar att de direkt skulle dumpa en lögnaktig kandidat, medan 40 procent anser att det beror på vad lögnen handlar om. Om den arbetssökande visar sig vara rätt person för jobbet kan sju procent tänka sig blunda för lögnen.

 

De vanligaste lögnerna:

1.Förskönad kompetens – 57 procent

2. Friserade ansvarsuppgifter – 55 procent

3.Datum för anställningar – 42 procent

4.Yrkesbeteckningar – 34 procent.

6.Akademisk examen – 33 procent

5.Tidigare anställningar – 26 procent

7. Belöningar och utmärkelser – 18 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.