Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Cv-lögner kan kosta dig jobbet

Att ljuga eller inte ljuga i sitt cv – det är frågan. Det är dock skillnad mellan friserad sanning och blålögn om att du är OS-medaljör eller före detta barnvakt åt Madonna. I en amerikansk studie har sex av tio arbetsgivare avslöjat cv-lögner och i Sverige har nästan hälften av arbetsgivarna slängt osanna ansökningar i papperskorgen.
Johanna Rovira Publicerad
Gary Malerba/Invision/AP
En jobbsökande ertappades med att ljuga om att hen varit barnvakt åt Madonna. Gary Malerba/Invision/AP

Att överdriva dina färdigheter och din entusiasm inför företaget är nästan ett måste för att få jobb i dag. Och vem kan hävda att du ljuger när du säger att du är samarbetsvillig, lojal och brinner för att sälja strumpor eller vad det nu är du söker jobb för att göra?

Ändå menar amerikanska arbetsgivare att skönmålning av den egna kompetensen är den vanligaste lögnen i cv:t jämsides med att man påstår att man haft mer ansvarsfulla uppgifter än vad man verkligen haft.

Andra mer ovanliga lögner som avslöjats är när den sökande hävdat att han eller hon är OS-medaljör eller varit assistent åt premiärministern i ett land – som inte har någon premiärminister. En annan arbetsökande påstod att han vid 32 års ålder hade 25 års yrkeserfarenhet. En person som i sitt cv uppgav tidigare anställningar som barnvakt åt Tom Cruise och Madonna avslöjades också som lögnare.

Enligt en undersökning Stockholms handelskammare gjorde för några år sedan har 43 procent av arbetsgivarna råkat ut för att arbetssökande farit med så grov osanning, eller undanhållit så pass relevant information att den sökande sumpat chansen till jobbet. Inom bemanningsbranschen är erfarenheten av lögner högre - 73 procent av arbetsgivarna hävdar att de råkat ut för att en jobbsökande försökt tuta i dem så feta lögner att man dragit i nödbromsen.

Enligt den amerikanska studien, som gjorts av ett rekryteringsföretag, har 58 procent av arbetsgivarna avslöjat lögner i någons meritförteckning. Hälften av arbetsgivarna svarar att de direkt skulle dumpa en lögnaktig kandidat, medan 40 procent anser att det beror på vad lögnen handlar om. Om den arbetssökande visar sig vara rätt person för jobbet kan sju procent tänka sig blunda för lögnen.

 

De vanligaste lögnerna:

1.Förskönad kompetens – 57 procent

2. Friserade ansvarsuppgifter – 55 procent

3.Datum för anställningar – 42 procent

4.Yrkesbeteckningar – 34 procent.

6.Akademisk examen – 33 procent

5.Tidigare anställningar – 26 procent

7. Belöningar och utmärkelser – 18 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.