Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Så påverkar budgeten dig

Dyrare att anställa unga och pensionärer, ökade anslag till arbetsmiljöforskning samt infrastruktursatsningar. Det är några av förslagen i regeringens budgetproposition.
Linnea Andersson Publicerad
Janerik Henriksson/TT
Där är den. Budgetpropositionen för 2015. Janerik Henriksson/TT

Höjt tak i a-kassan
Som tidigare känt föreslår regeringen en höjning av såväl taket i a-kassan så att maxbeloppet höjs från nuvarande 680 kronor per dag till 910 kronor per dag under ersättningsperiodens första 100 dagar. Därefter kommer ersättningen att ligga på 760 kronor. Höjningen ska börja gälla 1 maj nästa år.

Höjningen innebär att den som tjänar upp till 25 000 kronor i månaden får ut 80 procent av sin lön under den arbetslöshetsperioden. Satsningen beräknas kosta 2,3 miljarder per år.

Dyrare att anställa pensionärer och unga
Regeringen minskar undantaget för löneskatt på äldre arbetskraft. Det kommer fortfarande vara billigare att anställa personer som fyllt 65 år än dem som är yngre, men inte fullt så billigt som i dag.

Den halverade arbetsgivaravgiften för alla under 26 år, som den förra regeringen införde, höjs i två steg. Det ger skatteintäkter på över nio miljarder per år under 2015 och 2016.

Jobbskatteavdraget för dem som tjänar över 50 000 kronor trappas av. Dessutom sänks brytpunkten för statlig skatt.

Satsningar på arbetsmiljö
I budgeten för 2015 beräknas Arbetsmiljöverket få 60 miljoner kronor mer än i år. En särskild satsning på kvinnors arbetsmiljö görs också, bland annat genom ökade anslag på forskning om kvinnors arbetsmiljöproblem, (10 miljoner under 2015 och 20 miljoner kronor per år under resterande mandatperiod). Företagshälsovården får också ökade resurser.

Mer pengar till Arbetsförmedlingen och slopad Fas 3
Arbetsförmedlingen får mer pengar för att kunna matcha jobb bättre. Arbetsförmedlingen ska dessutom införa den 90-dagarsgaranti för unga arbetslösa som innebär att de ska erbjudas jobb, praktik eller skola inom 90 dagar.

Fas 3 som infördes 2007 är tänkt att ersättas med utbildningsåtgärder och extrajobb inom välfärden. När Fas 3, där 34 000 personer i dag ingår, är tänkt av avskaffas är dock inte klart.

Höjd föräldrapenning och en ytterligare pappamånad
Ytterligare en månad i föräldraförsäkringen öronmärks till vardera föräldern. Grundnivåerna i föräldrapenningen höjs.

Infrastruktursatsningar
I budgeten föreslås ett tillskott på cirka fem miljarder kronor under mandatperioden för att satsa mer på underhåll av järnvägen. Satsningen riktar sig främst till de mest trafikerade områdena, exempelvis stambanorna runt storstäderna och de stråk som trafikeras flitigt av godstrafiken.

Slopad gräns i sjukförsäkringen
Den bortre gränsen i sjukförsäkringen, även kallad ”stupstocken”, avskaffas. Gränsen infördes av Alliansen 2008 och innebär att människor som varit sjukskrivna i 2,5 år utförsäkrades, om det inte förelåg synnerliga skäl.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

L om hårdare krav: ”Vi har bra data på att vi gör rätt”

Liberalerna försvarar snabbare nedtrappning i a-kassan och hårdare krav på arbetslösa. Samtidigt vill partiet öppna mer för arbetskraftsinvandring nästa mandatperiod.
Sandra Lund Publicerad 24 augusti 2026, kl 11:55
Grafisk valbild med Liberalernas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Johan Britz”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Liberalerna vill behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan, ställa hårdare krav på arbetslösa och öppna mer för arbetskraftsinvandring. Foto: Johan Britz/Camilla Svensk.

Det här vill Liberalerna

  • Behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan.
  • Inte höja eller indexera taket i a-kassan.
  • Göra a-kassan statlig, allmän och obligatorisk.
  • Behålla karensavdraget.
  • Införa en bortre gräns i sjukförsäkringen.
  • Justera nivåerna i lönebidraget.
  • Fortsätta upphandla vissa tjänster inom Arbetsförmedlingen, men inte återgå till samma privatiseringsmodell.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Öppna mer för arbetskraftsinvandring.
  • Införa jämställdhetsbonus och en fjärde pappamånad.

Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.

Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.

– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.

”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”

En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. 

Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan. 

Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?

– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. 

Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?

– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.

”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”

Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger. 

Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag. 

Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.

Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.

Höjning av taket i lönebidraget

Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.

Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.

Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?

Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.

Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare

En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb. 

I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss. 

Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.

12 snabba med Liberalerna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag?

Behålla. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Staten, och den ska vara allmän. 

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. När man höjer taket riskerar det att förlänga arbetslösheten. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Nej. Ett höjt tak med en avtrappning leder det till att fler kommer i arbete snabbare. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan?

Behålla. A-kassan ska vara en trygghet mellan jobb men inte en långvarig försörjning.

8. Ska taket för lönebidrag höjas?

Vi ser behov av att justera nivåerna på lönebidragen så att de bättre motsvarar dagens lönekostnader.

9. Ska stupstocken – en bortre gräns – i sjukförsäkringen tillbaka?

Ja. Sverige ska inte återgå till 90-talets passivisering som hade negativa effekter på samhället. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen?

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen har lett till dyrare tjänster utan att fler kommer i arbete eller utbildning.  Den ska dock självklart fortsätta upphandla tjänster för att fler ska komma i arbete, som arbetsmarknadsutbildningar.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Vi värnar partsmodellen, där det är fack och arbetsgivare som kommer överens om arbetstiden.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut?

För att fler familjer ska dela föräldraförsäkringen mer lika och vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor. Vi vill också införa en fjärde pappamånad.