Bävar du inför lönesamtalet för att det känns jobbigt eller onödigt? Kanske kan ett fetare lönekuvert få dig att tänka om.
I den nya rapporten, där Sacos ekonomer har granskat den lokala lönebildningen för akademiker sedan 2002, framkommer att lönesamtalet i genomsnitt ger 4 000 kronor mer i årslön. Lönesamtalet har blivit allt vanligare som en hjälp att sätta löner och i dag har åtta av tio akademiker lönesamtal med sin chef.
Störst effekt har lönesamtalet för kvinnor, eftersom samtalet fungerar som ett verktyg för att lyfta fram kvinnorna som individer och motverka statistisk diskriminering.
- I lönesamtalet blir chefen tvungen att ta ställning till den enskilda kvinnans prestationer, karriärplaner och motivera hennes lön. På så vis kan lönesamtalet bidra till att bryta invanda mönster på arbetsmarknaden och slå sönder glastaken, säger Lena Granqvist, ekonom på Saco och en av författarna bakom studien.
Men vem man får löneförhandla med spelar också roll. Medarbetare som har haft lönesamtal med en chef med mandat att sätta lön har högre lön än de som talat med en chef utan mandat.
- Hur man på arbetsplatsen sköter löneprocessen, vilka befogenheter cheferna har och hur lönesamtalen går till har betydelse för lönen, säger Håkan Regnér, Sacoekonom och medförfattare till rapporten.
