Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

IT-anställda förlorar avtal

IT-jätten Oracle vägrar att teckna kollektivavtal av princip. Det drabbar nu anställda på två uppköpta bolag som mister rätten till inflytande och löneökningar efter att Oracle deklarerat att man kommer att säga upp deras avtal.
Ola Rennstam Publicerad
Paul Sakuma/AP/TT
Oracles huvudkontor i Redwood City i Kalifornien, USA. Paul Sakuma/AP/TT

Unionen har under flera år förgäves försökt få till ett kollektivavtal med den amerikanska IT-koncernen Oracle. Medarbetare har vittnat om att vissa grupper inte fått löneökningar på många år, trots att bolaget gör mångmiljardvinster.

När Oracle nyligen köpte upp IT-företagen Micros Fidelio och Micros Retail, som har kollektivavtal, ställdes frågan på sin spets. Enligt reglerna för verksamhetsövergång ska det uppköpande företaget nämligen ”smittas” av kollektivavtalet per automatik. Men eftersom Oracle absolut inte vill ha något avtal har man beslutat att begära utträde ur arbetsgivarorganisationen och säga upp avtalen för de två uppköpta bolagen.

Annica Wall Karlsson, ombudsman på Unionen Stockholm, har i förhandlingarna om uppköpet krävt svar från Oracles företagsledning på varför man vägrar avtal.

– De säger att man vill fatta besluten själva, det vill säga inte ge de anställda inflytande. Den anledningen skrämmer mig och den människosynen är beklämmande. När jag träffar arbetsgivare som är betydligt mindre anger de att kollektivavtalet kostar för mycket pengar, jag har större respekt för det. Men Oracle har 122 000 anställda, har köpt upp 111 företag de senaste tio åren och har gigantiska muskler, säger hon.

Personalen på Oracle har många förmåner som till exempel tjänstepension, rikskuponger och sjukvårdsförsäkring, men eftersom det är så kallade ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren när som helst ta bort dem. De anställda har inte heller rätt till facklig tid eller årliga löneökningar. Enligt Unionen genomför företaget lönerevisioner för att komma till rätta med oskäliga skillnader men håller lönekartläggningarna hemliga.

– Det finns de som har det jättebra på Oracle, och så finns det de som inte fått löneutveckling på sju år, säger Annica Wall Karlsson.

På de två uppköpta bolagen är oron nu stor inför vad som ska hända i framtiden.

– Personalen är van att få årliga löneökningar som åtminstone följer inflationstakten och lite till. På Oracle är det upp till individen att initiera ett möte med sin chef, och då handlar det enbart om prestation, säger Annica Wall Karlsson.

På Micros Retail står man alltså plötsligt utan kollektivavtal och med en aktiv Unionenklubb som inte längre har förhandlingsrätt.

– Vi har alltid haft kollektivavtal inom det här företaget så vi har egentligen ingen koll på vad det kommer att innebära, men det känns förstå inte bra. Det har gått så fort och vi vet inte så mycket än så länge. Det finns ingen oro gällande nedskärningar men däremot kring att man kommer att säga upp kollektivavtalet. Det är besynnerligt av ett så pass stort företag, säger Roger Fröberg, klubbordförande.

Unionen har cirka 150 medlemmar på Oracle. En anställd, som vill vara anonym, berättar att det är många som gått miste om löneökningar eller bonusar under flera år.

– Företaget säger att det inte kan bli löneökningar och bonusar för att man behöver pengarna för att köpa upp nya bolag. Att man säger upp kollektivavtal på de företag man köpt upp är ett mycket märkligt agerande, men företaget är livrädda för alla typer av inlåsningar, säger Oracle-medarbetaren.

Konkurrenter som Huawei och Microsoft har tecknat avtal på senare år efter att Unionen lyckats övertyga ledningen om fördelarna. På Oracle har man inte nått lika stor framgång, delvis beroende på att personalen inte varit beredd att ta strid för att få till ett avtal.

– Företaget uppger att ledningen i USA kommer att dra sig ur Sverige om det skulle bli konflikt på arbetsplatsen. Jag tror inte på det, men vi vill absolut inte komma till en konfliktsituation, utan att få dem till förhandlingsbordet, säger Annica Wall Karlsson.

Hon anser att Oracle inte konkurrerar på lika villkor.

– En del av svenska modellen är att företagen konkurrerar med sina varor och tjänster men inte med anställningsvillkor.

Oracle bemöter kritiken här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.