Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

IT-anställda förlorar avtal

IT-jätten Oracle vägrar att teckna kollektivavtal av princip. Det drabbar nu anställda på två uppköpta bolag som mister rätten till inflytande och löneökningar efter att Oracle deklarerat att man kommer att säga upp deras avtal.
Ola Rennstam Publicerad
Paul Sakuma/AP/TT
Oracles huvudkontor i Redwood City i Kalifornien, USA. Paul Sakuma/AP/TT

Unionen har under flera år förgäves försökt få till ett kollektivavtal med den amerikanska IT-koncernen Oracle. Medarbetare har vittnat om att vissa grupper inte fått löneökningar på många år, trots att bolaget gör mångmiljardvinster.

När Oracle nyligen köpte upp IT-företagen Micros Fidelio och Micros Retail, som har kollektivavtal, ställdes frågan på sin spets. Enligt reglerna för verksamhetsövergång ska det uppköpande företaget nämligen ”smittas” av kollektivavtalet per automatik. Men eftersom Oracle absolut inte vill ha något avtal har man beslutat att begära utträde ur arbetsgivarorganisationen och säga upp avtalen för de två uppköpta bolagen.

Annica Wall Karlsson, ombudsman på Unionen Stockholm, har i förhandlingarna om uppköpet krävt svar från Oracles företagsledning på varför man vägrar avtal.

– De säger att man vill fatta besluten själva, det vill säga inte ge de anställda inflytande. Den anledningen skrämmer mig och den människosynen är beklämmande. När jag träffar arbetsgivare som är betydligt mindre anger de att kollektivavtalet kostar för mycket pengar, jag har större respekt för det. Men Oracle har 122 000 anställda, har köpt upp 111 företag de senaste tio åren och har gigantiska muskler, säger hon.

Personalen på Oracle har många förmåner som till exempel tjänstepension, rikskuponger och sjukvårdsförsäkring, men eftersom det är så kallade ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren när som helst ta bort dem. De anställda har inte heller rätt till facklig tid eller årliga löneökningar. Enligt Unionen genomför företaget lönerevisioner för att komma till rätta med oskäliga skillnader men håller lönekartläggningarna hemliga.

– Det finns de som har det jättebra på Oracle, och så finns det de som inte fått löneutveckling på sju år, säger Annica Wall Karlsson.

På de två uppköpta bolagen är oron nu stor inför vad som ska hända i framtiden.

– Personalen är van att få årliga löneökningar som åtminstone följer inflationstakten och lite till. På Oracle är det upp till individen att initiera ett möte med sin chef, och då handlar det enbart om prestation, säger Annica Wall Karlsson.

På Micros Retail står man alltså plötsligt utan kollektivavtal och med en aktiv Unionenklubb som inte längre har förhandlingsrätt.

– Vi har alltid haft kollektivavtal inom det här företaget så vi har egentligen ingen koll på vad det kommer att innebära, men det känns förstå inte bra. Det har gått så fort och vi vet inte så mycket än så länge. Det finns ingen oro gällande nedskärningar men däremot kring att man kommer att säga upp kollektivavtalet. Det är besynnerligt av ett så pass stort företag, säger Roger Fröberg, klubbordförande.

Unionen har cirka 150 medlemmar på Oracle. En anställd, som vill vara anonym, berättar att det är många som gått miste om löneökningar eller bonusar under flera år.

– Företaget säger att det inte kan bli löneökningar och bonusar för att man behöver pengarna för att köpa upp nya bolag. Att man säger upp kollektivavtal på de företag man köpt upp är ett mycket märkligt agerande, men företaget är livrädda för alla typer av inlåsningar, säger Oracle-medarbetaren.

Konkurrenter som Huawei och Microsoft har tecknat avtal på senare år efter att Unionen lyckats övertyga ledningen om fördelarna. På Oracle har man inte nått lika stor framgång, delvis beroende på att personalen inte varit beredd att ta strid för att få till ett avtal.

– Företaget uppger att ledningen i USA kommer att dra sig ur Sverige om det skulle bli konflikt på arbetsplatsen. Jag tror inte på det, men vi vill absolut inte komma till en konfliktsituation, utan att få dem till förhandlingsbordet, säger Annica Wall Karlsson.

Hon anser att Oracle inte konkurrerar på lika villkor.

– En del av svenska modellen är att företagen konkurrerar med sina varor och tjänster men inte med anställningsvillkor.

Oracle bemöter kritiken här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.