Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Förflyttad reporter till AD

SVT Östnytts reporter uttryckte en åsikt i en regionalpolitisk fråga på Facebook och förflyttades. Nu har förlikningsförsöken mellan SVT och Unionen misslyckats. I februari väntar i stället huvudförhandling i Arbetsdomstolen.
- Det är en viktig principfråga, säger Unionens förbundsjurist Lars Åström.
Niklas Hallstedt Publicerad
Jonas Ekströmer/TT
Jonas Ekströmer/TT

Det var i slutet av förra året som reportern och programledaren Mikael Wadström fick veta att en diskussion han hade haft på sin privata Facebooksida ansågs strida mot SVT:s policy om sociala medier.

Trots att han omedelbart tog bort diskussionstråden från sin Facebooksida fick Mikael Wadström en skriftlig varning och blev omplacerad.

- Jag har förståelse för att det finns särskilda regler för SVT:s verksamhet och att det är viktigt att man inte ska kunna ifrågasätta SVT:s opartiskhet. Men det här är en fråga om yttrandefrihet, säger juristen Lars Åström.

- Även privatanställda måste få ha åsikter, det gäller också dem som jobbar på SVT. Det måste finnas något skydd för dem.

Det Mikael Wadström skrev om på Facebook rörde placeringen av ett regionkommunkontor. Skulle det hamna i Norrköping eller Linköping?

- Han ansåg att man från Linköpings sida fått alltför mycket av de offentliga resurserna.  SVT har en policy som går ut på att man inte får ta ställning privat varken i partipolitiska eller kontroversiella frågor. Men det här bryter inte mot det på något sätt, säger Lars Åström.

I våras stämde Unionen SVT för brott mot kollektivavtalet. Enligt Unionen ska SVT genom sitt agerande ha betett sig illojalt mot den anställde, vilket strider mot avtalet. Efter att parterna mötts i en inledande förhandling utan framgång står det klart att målet går vidare.

- Man kan konstatera att det inte finns något intresse varken från oss eller motparten att göra upp. Vi tycker att det är bra att det avgörs i rätten, då får vi veta vad som gäller och hur långt yttrandefriheten sträcker sig.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.