Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Förflyttad reporter till AD

SVT Östnytts reporter uttryckte en åsikt i en regionalpolitisk fråga på Facebook och förflyttades. Nu har förlikningsförsöken mellan SVT och Unionen misslyckats. I februari väntar i stället huvudförhandling i Arbetsdomstolen.
- Det är en viktig principfråga, säger Unionens förbundsjurist Lars Åström.
Niklas Hallstedt Publicerad
Jonas Ekströmer/TT
Jonas Ekströmer/TT

Det var i slutet av förra året som reportern och programledaren Mikael Wadström fick veta att en diskussion han hade haft på sin privata Facebooksida ansågs strida mot SVT:s policy om sociala medier.

Trots att han omedelbart tog bort diskussionstråden från sin Facebooksida fick Mikael Wadström en skriftlig varning och blev omplacerad.

- Jag har förståelse för att det finns särskilda regler för SVT:s verksamhet och att det är viktigt att man inte ska kunna ifrågasätta SVT:s opartiskhet. Men det här är en fråga om yttrandefrihet, säger juristen Lars Åström.

- Även privatanställda måste få ha åsikter, det gäller också dem som jobbar på SVT. Det måste finnas något skydd för dem.

Det Mikael Wadström skrev om på Facebook rörde placeringen av ett regionkommunkontor. Skulle det hamna i Norrköping eller Linköping?

- Han ansåg att man från Linköpings sida fått alltför mycket av de offentliga resurserna.  SVT har en policy som går ut på att man inte får ta ställning privat varken i partipolitiska eller kontroversiella frågor. Men det här bryter inte mot det på något sätt, säger Lars Åström.

I våras stämde Unionen SVT för brott mot kollektivavtalet. Enligt Unionen ska SVT genom sitt agerande ha betett sig illojalt mot den anställde, vilket strider mot avtalet. Efter att parterna mötts i en inledande förhandling utan framgång står det klart att målet går vidare.

- Man kan konstatera att det inte finns något intresse varken från oss eller motparten att göra upp. Vi tycker att det är bra att det avgörs i rätten, då får vi veta vad som gäller och hur långt yttrandefriheten sträcker sig.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.