Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sluta oroa dig och sov bättre

Oron över att man sover dåligt gör att du sover ännu sämre. Ju mer du oroar dig, desto mer långvariga riskerar sömnproblemen att bli. Det visar en ny doktorsavhandling.
Petra Rendik Publicerad
Nina Varumo/TT
Sluta kämpa för att somna! Studien "I think therefore I am sleepless" visar att den som oroar sig över att inte kunna somna - häpp! - har svårare att somna. Nina Varumo/TT

Att ligga vaken fram på småtimmarna trots att man räknat en miljon får och samtidigt veta att väckarklockan strax kommer att ringa in för en ny dag gör det inte lättare att somna. Tvärtom, insikten kan stressa vettet ur en.

Nu visar en ny doktorsavhandling vid Örebro universitet att själva oron för att sova dåligt riskerar göra sömnproblemen värre och långvariga.

Annika Norell Clarke som ligger bakom avhandlingen  ”Cogito ergo insomnis; I think, therefore I am sleepless”  menar att tidigare forskning har sett negativa tankar och oro kring sömnbesvär som ett symptom och försökt hitta orsakerna till problemen med beteendemässiga faktorer som kaffedrickande eller att man använder sovrummet till annat än just sömn.

- Jag har vänt på det och studerat dessa kognitiva, tankemässiga, faktorer kring sömnproblem som orsak, säger hon i ett pressmedelande.

Studien, där personer som sovit dåligt en längre tid har jämförts med varandra, visar att de som är starkt oroliga för sin dåliga sömn och ägnar oron mycket uppmärksamhet riskerar i större utsträckning fortsatta och långvariga sömnproblem.

Att ägna sin dåliga sömn mindre uppmärksamhet ökar möjligheterna till bättre sömn.  Annika Norell Clarke anser också att personer som tidigt söker hjälp för att de sover dåligt borde få frågor om oro då det är en riskfaktor för långvariga sömnproblem.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket