Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

EU vill trygga arbetsmiljön

Förebygg arbetssjukdomar, förenkla för småföretagare och ta hänsyn till att arbetskraften blir äldre. Det är tre utmaningar på arbetsmiljöområdet som EU kommer att jobba med de kommande åren. Bra, tycker Unionen, som dock vill ta det ett par steg längre.
Lina Björk Publicerad
TT
TT

För att se till att alla anställda inom Europa har det bra på jobbet har EU-kommissionen tagit fram ett gäng åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.

Förslagen har gått ut på remiss och Unionen har lämnat ett yttrande, där man välkomnar de flesta av punkterna.

Bland annat vill kommissionen se att man ger mer praktiskt stöd till småföretag så att de lär sig att följa regler och lagar om arbetsmiljö, det kan gälla tekniskt stöd och praktiska verktyg, till exempel riskbedömningsprogram.

Unionen håller med om att företagen kan bli bättre på att följa regler om arbetsmiljö men vill hellre lyfta fram Företagshälsovården som en resurs för stöd.

En stor utmaning inom EU har också varit att förbättra ländernas tillsynsarbete. Unionen anser också att inspektioner har ett gott syfte, men att översyn inte är tillräckligt för att medlemsländerna ska sköta arbetsmiljön på jobbet.

I Sverige går det för närvarande 0,54 arbetsmiljöinspektörer per 9 000 anställda. Och sanktioner från inspektörerna är helt beroende av att omkringliggande institutioner funkar, och de skiljer sig stort mellan medlemsländerna. Det blir därför väldigt svårt att dra slutsatser om inspektionerna har effekt, menar förbundet.

Kommissionen anser också att arbetsmiljölagstiftningen bör förenklas för att ta bort onödig administration bland företagen. Här får man dock mothugg från förbundet. Unionen anser att man snarare ska säkerställa att reglerna följs istället för att förenkla dem.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.