Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

EU vill trygga arbetsmiljön

Förebygg arbetssjukdomar, förenkla för småföretagare och ta hänsyn till att arbetskraften blir äldre. Det är tre utmaningar på arbetsmiljöområdet som EU kommer att jobba med de kommande åren. Bra, tycker Unionen, som dock vill ta det ett par steg längre.
Lina Björk Publicerad
TT
TT

För att se till att alla anställda inom Europa har det bra på jobbet har EU-kommissionen tagit fram ett gäng åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.

Förslagen har gått ut på remiss och Unionen har lämnat ett yttrande, där man välkomnar de flesta av punkterna.

Bland annat vill kommissionen se att man ger mer praktiskt stöd till småföretag så att de lär sig att följa regler och lagar om arbetsmiljö, det kan gälla tekniskt stöd och praktiska verktyg, till exempel riskbedömningsprogram.

Unionen håller med om att företagen kan bli bättre på att följa regler om arbetsmiljö men vill hellre lyfta fram Företagshälsovården som en resurs för stöd.

En stor utmaning inom EU har också varit att förbättra ländernas tillsynsarbete. Unionen anser också att inspektioner har ett gott syfte, men att översyn inte är tillräckligt för att medlemsländerna ska sköta arbetsmiljön på jobbet.

I Sverige går det för närvarande 0,54 arbetsmiljöinspektörer per 9 000 anställda. Och sanktioner från inspektörerna är helt beroende av att omkringliggande institutioner funkar, och de skiljer sig stort mellan medlemsländerna. Det blir därför väldigt svårt att dra slutsatser om inspektionerna har effekt, menar förbundet.

Kommissionen anser också att arbetsmiljölagstiftningen bör förenklas för att ta bort onödig administration bland företagen. Här får man dock mothugg från förbundet. Unionen anser att man snarare ska säkerställa att reglerna följs istället för att förenkla dem.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.