Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Flera om riskkapitalet i Dalarna

Publicerad

Flera om riskkapitalet i Dalarna

Den SIF-stödda Dalafonden som ska erbjuda små och medelstora företag riskkapital ligger i startgroparna. Men redan nu finns ett nätverk i Dalarna som samlat in 300 miljoner kronor i riskkapital till företag i regionen.

Den 15 mars ska Dalafonden välja styrelse. Fonden stöttas av bland annat SIF; Metall, kooperationen och företagarna. Ett grundkapital till riskkapitalbolaget på minst 25 miljoner ska samlas in. En av förhoppningarna är att masar och kullor ska satsa pengar på den egna bygdens fortlevnad.
Men Dalafonden är inte ensamt om att ragga pengar till företag i regionen. På lite mer än två år har ett nätverk kring Högskolan i Dalarna samlat in 300 miljoner kronor i samma syfte. Pengarna kommer uteslutande från privatpersoner.
- Det kan vara studenter som satsar några tusenlappar, men det finns också de som går in med miljoner, säger Yngve Bergström, professor i materialteknik och en av dem som bedömer företagsidéernas bärighet. - Vi väljer den typ av företag som vill växa och exportera utanför regionen. Mest av allt sysslar vi med high techföretag. Hittills har de fått mellan 4 och 40 miljoner kronor vardera.
Finns det någon risk för konkurrens när Dalafonden drar igång?
- Nej, det är bara bra att det finns mycket riskkapital, det finns behov överallt.
En liknande bedömning gör Olle Rigborn, ordförande i gruppen bakom Dalafonden:
- Den stora majoriteten av de riskkapitalbolag som finns satsar på IT-branschen och storföretagen. Problemet i det här länet har varit att om man behövt låna 1 miljon eller 700 000 har riskkapitalbolagen sagt att det är för lite pengar. Och bankerna har inte velat stå för riskkapital.

NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 2000

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.