Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så mycket tjänar chefen

Var fjärde chef tjänar mindre än 35 000 kronor per månad. Det visar Positions stora löneenkät bland läsarna. Bäst tjänar de unga, manliga cheferna i Stockholm, sämst tjänar de äldre i Norrland. Vi har träffat Anton som tjänar 22 000 kronor och Marika som har 71 000 i månadslön.
Publicerad
Robin Haldert /TT
Vattenfalls vd Øysten Løseth tjänar 13,9 miljoner kronor om året. Robin Haldert /TT

Genomsnittslönen är 44 200 kronor, enligt vår enkät som besvarats av 862 privatanställda chefer. Men spridningen är mycket stor, en av fyra tjänar mindre än 35 000 kronor, samtidigt som lika många tjänar över 50 000 kronor.

Män tjänar 10 procent mer än kvinnor, men ännu större är skillnaderna i landet. I Stockholm tjänar chefer 47 600 i snitt, vilket är 20 procent mer än i Norrland.

Lönerna stiger inte med erfarenheten. Det visar sig att de yngre cheferna har högre snitt än de äldre – vilket är en förändring jämfört med tidigare undersökningar.

Är lönerna rättvisa? Där skiljer sig förstås uppfattningarna. Min lön är rimlig i förhållande till den befattning jag har, tycker de flesta. Även bland dem som tjänar sämst (under 35 000 kronor) tycker fyra av tio att det är okej.

Men när vi frågade om lönen var rimlig ”i förhållande till kompetens och arbetsinsats” var de missnöjda fler. Av de lågavlönade svarade tre av fyra nej.  Det blev nekande svar även från var tredje av de högavlönade (över 50 000 kronor).
”Har du haft en bra löneutveckling?” frågade vi också, vilket besvarades med nej av hälften.

Hälften instämmer också i påståendet att löneutveckling­en avstannat under de senaste årens svaga konjunktur. Mest missnöjda är stockholmare, män och – som väntat – de lågavlönade.

Lönen är delvis rörlig, kopplad till resultat, för ungefär hälften. Men det är betydligt vanligare bland de chefer som tjänar bäst. Ändå är det inte många som vill att en större del av lönen ska vara resultatbaserad. Endast en av fem vill det, och andelen är lika låg bland de högavlönade.

”Räcker din lön för att klara dina behov?” frågade vi av­slutningsvis. De allra flesta svarade ja, även bland de lägst avlönade, men 11 procent av dem uppger att lönen inte räcker i dagsläget. Bland norrlänningarna är den siffran bara 1 procent, trots att de har lägre snittlöner.

Arbetsplatsens generella lönenivå är för låg, anser de flesta av de lågavlönade cheferna, men bara var femte av de högavlönade. Här ser man att västsvenskar är klart mer missnöjda med nivån än skåningar.

Om cheferna fick bestämma själva, skulle de höja löne­nivåerna för sina medarbetare? Ja, svarar knappt var tredje. Lika många säger nej, och något fler svarar ”Nej, men jag skulle ge dem en bonus”.

 

Text: Thomas Heldmark, Dag Bremberg

Position undersöker

862 medlemmar i Positions läsarpanel har svarat på frågor som sammanställts och analyserats av Novus.

Tio manliga toppchefers löner (listan utgår från tio av Sveriges största företag, och där är det män som styr):

  • Karl-Johan Persson, H&M: 12,3 milj kr/år
  • Olof Persson, Volvo: 11,9 milj kr/år
  • Martin Lundstedt, Scania: 7,5 milj kr/år (plus 1,2 milj kr i rörlig lön)
  • Hans Vestberg, Ericsson: 13,2 milj kr/år (plus 4 milj i rörlig lön)
  • Olof Faxander, Sandvik: 13,2 milj kr/år (plus 4 milj i rörlig lön)
  • Keith McLoughlin, Electrolux: 9,9 milj kr/år (plus 2,1 milj i rörlig lön)
  • Johan Dennelind, Telia Sonera: 13,5 milj kr/år
  • Jan Johansson, SCA: 11 milj kr (plus 10,3 milj i rörlig lön)
  • Per Strömberg, Ica-gruppen: 7,1 milj kr/år (plus 4,2 milj i rörlig lön)
  • Øysten Løseth, Vattenfall: 13,9 milj kr/år

Position är Kollegas systertidning för medlemmar i Unionen som också är chefer.

Novus/Position

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.