Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Sena barn sänker inkomsten med 15 procent

Även om man kortsiktigt kan tjäna på att skjuta upp barnafödandet och få barnen tätt så får det långsiktigt en negativ effekt på mammornas förvärvsinkomst och löneutveckling, enligt en rapport från IFAU.
Anita Täpp Publicerad
Hasse Holmberg/TT
Att skjuta upp barnafödandet och sedan få flera barn i tät följd kan få negativa följder för mammans löneutveckling, enligt en studie från IFAU. Hasse Holmberg/TT

För att kunna ta del av den inkomstbaserade föräldrapenningen kan många vänta med att skaffa barn tills de har fått arbete och en bra sjukpenningsgrundad inkomst, SGI.

I föräldraförsäkringen finns också en så kallad snabbhetspremie. Den innebär att om man får sitt andra barn snabbt, inom 30 månader efter att det första barnet föddes, så får man behålla samma SGI när man är hemma med det andra barnet.

- Det finns studier som visar att sedan man införde de här reglerna så har svenska par justerat sitt barnfödande så att man nu får sina två första barn i snabbare takt för att kunna ta del av de här kortsiktiga ekonomiska fördelarna, säger Arizo Karimi, forskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

I de studier som ligger till grund för rapporten har Arizo Karimi velat ta reda på vilka långsiktiga konsekvenser ett uppskjutande av barnafödandet, liksom att det andra barnet kommer snabbt, får för mammornas ekonomi.

Hon har då undersökt vad som händer med kvinnors inkomster om de får sitt första barn ett år senare jämfört med hur deras inkomster utvecklats om de inte hade skjutit upp barnafödandet.

Det Arizo Karimi har funnit är att ett års fördröjning av det första barnet i genomsnitt leder till att kvinnorna får 15 procents lägre förvärvsinkomster under hela arbetslivet.

- Men det tycks främst bero på att dessa kvinnor också får sitt andra barn snabbare och därmed har en sammanhängande ledighet under en lång period. För om kvinnan i stället skjuter upp sitt andra barns födelse så ökar lönen med tre procent, säger Arizo Karimi.

Hur länge man bör vänta med att föda sitt andra barn kan hon dock inte svara på.

- Nej, men det jag ser i mina studier är att om man skaffar barnen med ett års längre mellanrum i genomsnitt, så ökar sannolikheten för att mammor går tillbaka i arbete mellan de två första barnens födelse. Och för dem som går tillbaka i arbete så ökar också tiden som man är kvar på arbetet innan nästa barn kommer, vilket på sikt också verkar ge en bättre löneutveckling under yrkeskarriären.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.