Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Svenska teknikjättar växer utomlands

De svenska teknikjättarna växer kraftigt utomlands, samtidigt minskar antalet anställda i Sverige, visar en undersökning gjord av Teknikföretagen. Men expansionen sker inte på bekostnad av jobben i Sverige, hävdar Anders Rune Teknikföretagens chefekonom.
Niklas Hallstedt Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman/TT
Volvo är en bland de 32 teknikkoncerner som ingår i undersökningen av Teknikföretagen. Magnus Hjalmarson Neideman/TT

Under perioden 2006 till 2013 ökade antalet anställda med över 180 000 utomlands hos 32 ledande svenska teknikkoncerner. Samtidigt minskade dessa företag antalet anställda i Sverige med 16 000. Totalt betyder det en 30-procentig ökning av personalstyrkan.

- I dag jobbar 16 procent av de anställda i Sverige. Vad man ser är att det blir en större andel tekniker och ingenjörer i Sverige i förhållande till traditionella industrijobb. Tjänstifieringen pågår i hög takt, produktionen ligger till stora delar någon annanstans, säger Anders Rune som anser att företagens verksamhet utomlands är en förutsättning för jobben i Sverige.

I undersökningen har man tittat företagens anställda i fem länder utöver Sverige: Kina, Ryssland, Indien, Brasilien och USA. Det visar sig att Kina ensamt står för cirka 30 procent av den totala ökningen. I dag utgör de anställda i Kina cirka 10 procent av det totala antalet. Därmed är man nästan i kapp USA, där 12 procent av de anställda finns.

Anders Rune tror att utvecklingen kommer att fortsätta i samma riktning i de här bolagen.

- Det kan vi förvänta oss i takt med deras framgångar, då blir andelen anställda i Sverige mindre. Samtidigt är det också många svenska medarbetare som jobbar i utlandet.

Det är långt ifrån givet att antalet jobb i Sverige kommer att fortsätta att minska. När Teknikföretagen tittade på svenska företag verksamma i Kina för några år sedan visade det sig att det även hade en positiv utveckling av antalet anställda i Sverige, enligt Anders Rune.

En ytterligare förklaring till att de stora teknikbolagen minskar antalet anställda i Sverige kan vara att en del av de uppgifter som tidigare utfördes av egna anställda i allt högre grad läggs ut på bemannings- och konsultbolag. I Teknikföretagens undersökning har man enbart räknat på teknikbolagens egna anställda.

Bland de 32 teknikkoncernerna i undersökningen ingår bland andra Alfa Laval, Atlas Copco, Electrolux, Ericsson och Volvo.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.