Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Enklare få bort uppgifter på nätet
Trött på att den gamla artikeln på nätet ligger dig i fatet när du söker jobb? Eller på att ditt hemska porträttfotot ständigt dyker upp när man googlar på ditt namn? Nu blir det lättare att försöka få bort det.
En dom i EU-domstolen har gjort det möjligt att kräva att Google och andra sökmotorer tar bort sökresultat som innehåller personliga uppgifter.
Bakgrunden är att en man i Spanien bad Google ta bort länkar i sitt sökindex, för att få bort en tidningsartikel där han figurerade, därför att han ansåg att den var för gammal.
Den spanska dataskyddsmyndigheten gick på mannens linje och beslöt att Google skulle ta bort länkarna. Sökmotorn överklagade dock beslutet i spansk domstol som i sin tur begärde att det europeiska dataskyddsdirektivet skulle tolka av EU-domstolen.
Domstolen kom fram till att när Google hanterar personuppgifter i sin sökfunktion så ska man följa nationell datalagstiftning.
Därför kan nu den som exempelvis anser att Google inte följer denna lagstiftning vända sig till företaget med klagomål. Om Google anser att personen som klagar har rätt ska man också plocka bort uppgifterna från sitt sökindex.
Med tanke på det spanska exemplet behöver det alltså inte handla om uppgifter som är osanna. Det kan räcka med att man tycker att de är för gamla och kanske påverkar bilden av en själv på ett sätt som man inte gillar i nuläget. Vad som ingår i begreppet uppgifter är oklart, men skulle sannolikt också kunna gälla fotografier.
Tidigare har gällt att en person som velat få bort information om sig själv på nätet oftast inte kunnat få hjälp av exempelvis Google med det, i stället har man varit tvungen att gå till ursprungskällan, som en tidning, och begärt att uppgifterna tas bort.
Men nu kan man alltså begära detsamma av sökmotorerna, som Google, direkt.
Men även om länkarna, eller ”adresslappen”, tas bort så innebär det inte att informationen försvinner från internet. Däremot blir det naturligtvis mycket svårare att hitta den. Fast det här gäller alltså bara i Europa.
Om man i stället exempelvis googlar på amerikanska sajten, som inte berörs av europeisk lagstiftning, kommer uppgifterna fortfarande att kunna hittas.
Efter domen i EU-domstolen har nu redan mängder av människor kontaktat Google för att få länkar till uppgifter bortplockade. Hittills har 1 700 svenskar gjort så, i hela Europa har redan 70 000 anmälningar gjorts. Och enligt uppgift har nu Google också börjat plocka bort uppgifter.
Kontakta Google direkt
Om du vill kontakta Google för att be dem plocka bort information kan du göra det genom ett fylla i ett formulär som du hittar här:
http://www.datainspektionen.se/press/eu-dom-paverkar-googles-sokresultat/
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
