Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Enklare få bort uppgifter på nätet

Trött på att den gamla artikeln på nätet ligger dig i fatet när du söker jobb? Eller på att ditt hemska porträttfotot ständigt dyker upp när man googlar på ditt namn? Nu blir det lättare att försöka få bort det.
Anita Täpp Publicerad

En dom i EU-domstolen har gjort det möjligt att kräva att Google och andra sökmotorer tar bort sökresultat som innehåller personliga uppgifter.

Bakgrunden är att en man i Spanien bad Google ta bort länkar i sitt sökindex, för att få bort en tidningsartikel där han figurerade, därför att han ansåg att den var för gammal.

Den spanska dataskyddsmyndigheten gick på mannens linje och beslöt att Google skulle ta bort länkarna. Sökmotorn överklagade dock beslutet i spansk domstol som i sin tur begärde att det europeiska dataskyddsdirektivet skulle tolka av EU-domstolen.

Domstolen kom fram till att när Google hanterar personuppgifter i sin sökfunktion så ska man följa nationell datalagstiftning.

Därför kan nu den som exempelvis anser att Google inte följer denna lagstiftning vända sig till företaget med klagomål. Om Google anser att personen som klagar har rätt ska man också plocka bort uppgifterna från sitt sökindex.

Med tanke på det spanska exemplet behöver det alltså inte handla om uppgifter som är osanna. Det kan räcka med att man tycker att de är för gamla och kanske påverkar bilden av en själv på ett sätt som man inte gillar i nuläget. Vad som ingår i begreppet uppgifter är oklart, men skulle sannolikt också kunna gälla fotografier.

Tidigare har gällt att en person som velat få bort information om sig själv på nätet oftast inte kunnat få hjälp av exempelvis Google med det, i stället har man varit tvungen att gå till ursprungskällan, som en tidning, och begärt att uppgifterna tas bort.
Men nu kan man alltså begära detsamma av sökmotorerna, som Google, direkt.

Men även om  länkarna, eller ”adresslappen”, tas bort så innebär det inte att informationen försvinner från internet. Däremot blir det naturligtvis mycket svårare att hitta den. Fast det här gäller alltså bara i Europa.

Om man i stället exempelvis googlar på amerikanska sajten, som inte berörs av europeisk lagstiftning, kommer uppgifterna fortfarande att kunna hittas.

Efter domen i EU-domstolen har nu redan mängder av människor kontaktat Google för att få länkar till uppgifter bortplockade. Hittills har 1 700 svenskar gjort så, i hela Europa har redan 70 000 anmälningar gjorts. Och enligt uppgift har nu Google också börjat plocka bort uppgifter.

Kontakta Google direkt

Om du vill kontakta Google för att be dem plocka bort information kan du göra det genom ett fylla i ett formulär som du hittar här:

http://www.datainspektionen.se/press/eu-dom-paverkar-googles-sokresultat/

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.