Anställningstryggheten minskar i kristider

Turordningsreglerna i las är stelbenta, hörs det ofta från arbetsgivarhåll. Men i verkligheten existerar inte skyddet längre – och i synnerhet inte i kristider, enligt forskning från Örebro universitet.

Ola Rennstam Publicerad 1 juli 2014, kl 07:55

Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las, har urholkats och tvärtemot vad många tror så ger reglerna inte längre det skydd för lång anställning och mot godtycke som en gång var syftet med dem. Det hävdar Catharina Calleman, professor i arbetsrätt vid Örebro universitet.

Utvecklingen med allt mer tandlös lagstiftning har skett under lång tid men har blivit extra tydlig under de senaste årens ekonomiska kris. Det visar Catharina Callemans forskning där hon undersökt hur reglerna om uppsägning på grund av arbetsbrist har tillämpats under den ekomoniska krisen 2008 till 2010.

Hennes granskning av Arbetsdomstolens domar visar att arbetsgivarna fick stort genomslag i rätten. Av tio domar om uppsägningar på grund av arbetsbrist var åtta till arbetsgivarens fördel under krisåren. Under åren 2005 till 2007 hade de vunnit sex av tio mål.

- Jag tror att det är en långsiktig utveckling med allt större rörlighet och individualisering av arbetsguppgifter och kompetenser. Orsakerna har framför allt sin grund i förändringen i ekonomin och i företagen. Det är ekonomins nya organisering som gör det möjligt med omorgansationer, omplaceringar och utlokalseringeringar och att anlita bemanningsföretag, säger hon.

Debatten om anställningsskyddet förs utifrån okunnighet om hur trygghetsreglerna används, anser Catharina Calleman. Myterna om las, som att det är svårt för en arbetsgivare att göra sig av med folk stämmer inte. I realiteten är anställningsskyddet svagt i Sverige.

- Jag är upprörd över att debatten förs felaktigt. Svenska Näringsliv sprider myter som att man går efter anställningstid och ålder. Det gör att folk tror att när ett företag väl anställt någon så måste man behålla den personen hela livet och att det är stelbenta turordningsregler som gör att arbetsgivare inte vågar anställa, säger hon.

- Att man går efter anställningstid och ålder existerar endast på arbetsplatser där det jobbar många personer med samma kompetens och som utför samma arbetsuppgifter. Det finns inte så många sådana arbetsplatser kvar idag.

Ola Rennstam

ola.rennstam@kollega.se

Arbetsrätt

Tog stol från jobbets container – tvingas böta

En man i Skåne tog en kontorsstol från en container utanför sitt jobb. Nu döms han till 10 000 kronor i böter. Att ta saker från sin arbetsgivare är nästan alltid otillåtet – även om det finns undantag.

Kontorsstolar i ett ljust kontor som används för att belysa fråga om det är tillåtet att ta arbetsplatsens saker hem. — Det är inte tillåtet att låna hem en kontorsstol utan att fråga om lov först, enligt en dom från Lunds tingsrätt. Att den kanske skulle slängas saknar betydelse. Colourbox

Två kollegor vid Lunds universitet hittade tre kontorsstolar i en container utanför jobbet. Männen tyckte att stolarna var i hyggligt skick och bar därför in dem igen, skriver tidningen Lundagård. Tanken var att använda dem som reservstolar.

Några veckor senare stoppade en väktare en av männen när han rullade ut en av kontorsstolarna till sin bil. Mannen uppgav att han skulle ta hem stolen till sin son, för att sonen skulle se om han gillade modellen.

Väktaren skrev en rapport och universitet uppmanade därefter mannen att ta tillbaka stolen till arbetsplatsen. Det gjorde han också, men polisanmäldes ändå för att ha tagit den.

Döms för egenmäktigt förfarande

Tingsrätten i Lund ansåg att mannen har gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande, ett brott man kan bli dömd för om man olovligen tagit något utan avsikt att behålla det. Straffet blev 20 dagsböter på sammanlagt 10 000 kronor. Enligt domen spelade det ingen roll att mannen hittat stolen i en container eftersom stolen tillhörde universitetet så fort den burits tillbaka till universitetets lokaler.

Får man ta en penna från jobbet?

Att ta en kontorsstol från sin arbetsgivare hör kanske till ovanligheterna. Men många har nog fått med sig kontorsmaterial som papper och pennor hem någon gång. Huruvida det är brottsligt eller inte beror på om du tar grejerna för att använda dem privat eller inte. Om du tar det med flit för privat användning kan arbetsgivaren hävda att du stulit av dennes egendom.

– Ur ett arbetsrättsligt perspektiv spelar värdet egentligen ingen avgörande roll. Det spelar som utgångspunkt ingen roll om det är ett kuvert eller en penna. Det kan betraktas som en stöld, eller ringa stöld, om det skett avsiktligen och du tagit något för att tillägna dig föremålet privat. Det innebär en förtroendeförlust för medarbetaren, har Annika Jonasson, jurist på Unionen, tidigare sagt till Kollega.

Inte stöld att ta choklad på Cloetta

Avsiktlig brottslighet riktad mot arbetsgivaren kan leda till arbetsrättsliga åtgärder. Men arbetsgivaren måste alltså hävda att du tagit föremålen med uppsåt för att handlingen ska kunna vara grund för ett avskedande.

Det finns exempel när Arbetsdomstolen, AD, ansett att en stöld inte varit skäl för att skilja personen från sin anställning. 2006 fick tre personer vid Cloetta sparken för att de tagit choklad från lagret och lagt i fikarummet. AD ogiltigförklarade avskedande med motivering att arbetstagarna inte känt till eller förstått att de agerat i strid med interna regler när de hämtat godis på lagret.

Ett liknande fall rörde en kvinnlig polisanställd som tog med sig ett paket kaffe hem från sin arbetsgivare. Hon hävdade i rätten att det fanns en kultur av att låna hem saker från stationen och att hon skulle köpa nytt kaffe till arbetsplatsen. Hon dömdes i tingsrätten men friades i hovrätten.

Det här gäller när du tar saker från jobbet

Det är inte tillåtet att ta arbetsgivarens egendom utan uttryckligt tillstånd.
Att ta saker kan vara brottsligt och bedömas som stöld, ringa stöld eller egenmäktigt förfarande.
Värdet spelar liten roll – även småsaker som pennor, kuvert eller kaffe kan få konsekvenser.
Arbetsgivaren måste kunna visa att du haft uppsåt att använda saken privat för att det ska kunna leda till avsked.
Interna regler och kultur spelar roll – otydliga riktlinjer kan påverka hur domstolar bedömer situationen.