Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen om försvarsindustrin

Försvarsindustrin är viktig för Sverige ur ett jobbperspek­tiv, enligt Unionen. Den sysselsätter många tusentals personer, Unionen har ungefär 8 000 medlemmar i branschen, och den är viktig för den regionala tillväxten på många platser i landet.
Ola Rennstam Publicerad

Mellan 2001 och 2013 ökade den svenska vapenexporten med 289 procent, från 3,1 miljarder till 11,9 miljarder kronor per år. Sverige ligger på tredje plats i världen av de länder som exporterar mest vapen per invånare.

Enligt Unionen handlar det om en industri som är högteknologisk och drivande inom innovations­arbete som leder till nya produkter som kan kommersialiseras för civilt bruk.

- Vi anser att företagen ska ha ett högt etiskt ansvarstagande och följa de regler som finns kring handel och export av försvarsmateriel och vi utgår från att företagen gör rimliga avvägningar, säger Martin Linder, Unionens andre vice ordförande.

Företagen:

Saab Dynamics är en del av försvarskoncernen Saab AB som står för cirka 60 procent av den svenska försvarsmaterielexporten. Verksamhet i Linköping och Karlskoga, med 1 500 anställda varav 700 i Karlskoga.

BAE Systems Bofors AB ingår i Europas största vapenkoncern BAE Systems. 350 anställda i Karlskoga. Koncernen äger även BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik.

Branschorganisationen SOFF. Säkerhets- och försvarsföretagen har 65 medlemsföretag med sammanlagt 33 500 anställda varav cirka 19 000 arbetar inom försvarsindustrin.

EKR & KEX:

Exportkontrollrådet (EKR) är en parlamentariskt tillsatt grupp som kan råda Inspektionen för strategiska produkter (ISP) om hur de ska hantera krigsmateriel-exportärenden.

Kritsmateriel-exportutredningen (KEX) är en parlamentarisk utredning som regeringen tillsatt för att ta fram förslag till en ny krigsmateriellagstiftning, främst för att utreda hur Sverige kan skärpa exportkontrollen till icke-demokratiska regimer. Kommittén ska redovisa sina slutsatser senast december 2014.

Kollega undersöker

Ska Sverige ha en industri för försvarsmateriel? Den frågan ställde Novus på uppdrag av Kollega till 811 personer, som alla får Kollega i brevlådan.

59 procent svarade ja
21 procent svarade nej
20 procent svarade vet ej

Novus

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.