Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen om försvarsindustrin

Försvarsindustrin är viktig för Sverige ur ett jobbperspek­tiv, enligt Unionen. Den sysselsätter många tusentals personer, Unionen har ungefär 8 000 medlemmar i branschen, och den är viktig för den regionala tillväxten på många platser i landet.
Ola Rennstam Publicerad

Mellan 2001 och 2013 ökade den svenska vapenexporten med 289 procent, från 3,1 miljarder till 11,9 miljarder kronor per år. Sverige ligger på tredje plats i världen av de länder som exporterar mest vapen per invånare.

Enligt Unionen handlar det om en industri som är högteknologisk och drivande inom innovations­arbete som leder till nya produkter som kan kommersialiseras för civilt bruk.

- Vi anser att företagen ska ha ett högt etiskt ansvarstagande och följa de regler som finns kring handel och export av försvarsmateriel och vi utgår från att företagen gör rimliga avvägningar, säger Martin Linder, Unionens andre vice ordförande.

Företagen:

Saab Dynamics är en del av försvarskoncernen Saab AB som står för cirka 60 procent av den svenska försvarsmaterielexporten. Verksamhet i Linköping och Karlskoga, med 1 500 anställda varav 700 i Karlskoga.

BAE Systems Bofors AB ingår i Europas största vapenkoncern BAE Systems. 350 anställda i Karlskoga. Koncernen äger även BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik.

Branschorganisationen SOFF. Säkerhets- och försvarsföretagen har 65 medlemsföretag med sammanlagt 33 500 anställda varav cirka 19 000 arbetar inom försvarsindustrin.

EKR & KEX:

Exportkontrollrådet (EKR) är en parlamentariskt tillsatt grupp som kan råda Inspektionen för strategiska produkter (ISP) om hur de ska hantera krigsmateriel-exportärenden.

Kritsmateriel-exportutredningen (KEX) är en parlamentarisk utredning som regeringen tillsatt för att ta fram förslag till en ny krigsmateriellagstiftning, främst för att utreda hur Sverige kan skärpa exportkontrollen till icke-demokratiska regimer. Kommittén ska redovisa sina slutsatser senast december 2014.

Kollega undersöker

Ska Sverige ha en industri för försvarsmateriel? Den frågan ställde Novus på uppdrag av Kollega till 811 personer, som alla får Kollega i brevlådan.

59 procent svarade ja
21 procent svarade nej
20 procent svarade vet ej

Novus

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.