Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

AD tror mest på arbetsgivarna

När Arbetsdomstolen tar beslut väger nästan alltid arbetsgivarnas vittnesmål tyngst. Det konstaterar två förbundsjurister sedan de gått igenom trettio AD-domar från det senare året där vittnesmål har varit avgörande för utgången.
- Vi hoppas att det här får alla inblandade att tänka på att allas ord ska värderas utifrån de förutsättningar som finns, säger förbundsjuristen Helene Sjöman.
Anita Täpp Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Claudio Bresciani/TT

Upprinnelsen till den granskning som Helene Sjöman och kollegan Agneta Bern, förbundsjurister på Sveriges Ingenjörer, har gjort var några AD-domar med ett för dem oväntat domslut med tanke på de vittnesmål som lämnats.

- Vi beslöt oss för att granska för att se om vi hade fog för den känsla vi hade, säger Helene Sjöman.

En stor majoritet av de trettiotal domar som de granskat, där vittnesmålen varit avgörande för utgången, gäller anställningsskyddet. Ett fackförbund har då stämt en arbetsgivare och ifrågasatt varför någon har blivit av med jobbet eller ifrågasatt de krav som ställts på arbetssökande.

Granskningen har lett till att förbundsjuristerna anser sig ha sett en klar och tydlig tendens, att vittnesmålen från arbetsgivarsidan nästan alltid väger tyngre än arbetstagarsidan. I flera  av domarna skriver AD att det inte finns någon anledning att ifrågasätta trovärdigheten hos arbetsgivarens vittnen.

- Det är att göra bevisbördan för lätt. För att något ska vara bevisat ska det kunna beskrivas som att det är styrkt, säger Agneta Bern till tidningen Lag&Avtal.

I granskningen hittade förbundsjuristerna bara ett fåtal domar där arbetstagarsidans vittnesmål vägde tyngst.

Helene Sjöman och Agneta Bern hoppas nu att uppmärksamheten kring den slutsats de dragit av granskningen ska leda till en förändring.

- Vi hoppas att AD:s domar kommer att bli tydligare, så man kan förstå hur de har resonerat kring värderingen av bevisningen. Alla inblandade behöver nog också tänka på att alla vittnens ord ska värderas utifrån förutsättningarna. Att det exempelvis är så att det kan vara svårt att vittna mot sin arbetsgivare och att det kan finnas olika intressen av att ställa upp som vittne. Det är en viktig och vanligt förekommande problematik, säger Helene Sjöman till Kollega.

- Kanske måste också vi själva som fackliga ombud ställa fler frågor. Som när någon exempelvis påstår sådant som att ”hon var hopplös”, att vi inte godtar sådana svepande formuleringar utan går till botten med ett sådant påstående genom att ställa mer frågor.

Har ni fått någon reaktion från Arbetsdomstolens sida?

- Nej, ingen har hört av sig eller ifrågasatt vår granskning än.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ringde sig själv i Telias kundtjänst – fick sparken

Medarbetaren ringde sig själv för att hinna med jobbet i kundtjänst för Telia. För det fick personen sparken. Nu stäms Telia av Unionen för ogiltigt avskedande.
Elisabeth Brising Publicerad 12 juni 2025, kl 09:27
Teliaskylt
Arbetet i Telias kundtjänst beskrivs som pressat i en stämningsansökan från Unionen. En kundtjänstanställd ringde upp sig själv för att hinna med jobbet men fick sparken för det. Nu stämmer facket företaget. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Artikeln har uppdaterats 16 juni.

Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog. 

Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen. 

Lyste rött i systemet

Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet. 

Chefen: Sköt det snyggt

Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.

Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen. 

När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken. 

Stäms på 190 000 kronor

Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund. 

Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet. 

Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten. 

"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.