Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
AD tror mest på arbetsgivarna
När Arbetsdomstolen tar beslut väger nästan alltid arbetsgivarnas vittnesmål tyngst. Det konstaterar två förbundsjurister sedan de gått igenom trettio AD-domar från det senare året där vittnesmål har varit avgörande för utgången.
- Vi hoppas att det här får alla inblandade att tänka på att allas ord ska värderas utifrån de förutsättningar som finns, säger förbundsjuristen Helene Sjöman.
- Vi hoppas att det här får alla inblandade att tänka på att allas ord ska värderas utifrån de förutsättningar som finns, säger förbundsjuristen Helene Sjöman.
Upprinnelsen till den granskning som Helene Sjöman och kollegan Agneta Bern, förbundsjurister på Sveriges Ingenjörer, har gjort var några AD-domar med ett för dem oväntat domslut med tanke på de vittnesmål som lämnats.
- Vi beslöt oss för att granska för att se om vi hade fog för den känsla vi hade, säger Helene Sjöman.
En stor majoritet av de trettiotal domar som de granskat, där vittnesmålen varit avgörande för utgången, gäller anställningsskyddet. Ett fackförbund har då stämt en arbetsgivare och ifrågasatt varför någon har blivit av med jobbet eller ifrågasatt de krav som ställts på arbetssökande.
Granskningen har lett till att förbundsjuristerna anser sig ha sett en klar och tydlig tendens, att vittnesmålen från arbetsgivarsidan nästan alltid väger tyngre än arbetstagarsidan. I flera av domarna skriver AD att det inte finns någon anledning att ifrågasätta trovärdigheten hos arbetsgivarens vittnen.
- Det är att göra bevisbördan för lätt. För att något ska vara bevisat ska det kunna beskrivas som att det är styrkt, säger Agneta Bern till tidningen Lag&Avtal.
I granskningen hittade förbundsjuristerna bara ett fåtal domar där arbetstagarsidans vittnesmål vägde tyngst.
Helene Sjöman och Agneta Bern hoppas nu att uppmärksamheten kring den slutsats de dragit av granskningen ska leda till en förändring.
- Vi hoppas att AD:s domar kommer att bli tydligare, så man kan förstå hur de har resonerat kring värderingen av bevisningen. Alla inblandade behöver nog också tänka på att alla vittnens ord ska värderas utifrån förutsättningarna. Att det exempelvis är så att det kan vara svårt att vittna mot sin arbetsgivare och att det kan finnas olika intressen av att ställa upp som vittne. Det är en viktig och vanligt förekommande problematik, säger Helene Sjöman till Kollega.
- Kanske måste också vi själva som fackliga ombud ställa fler frågor. Som när någon exempelvis påstår sådant som att ”hon var hopplös”, att vi inte godtar sådana svepande formuleringar utan går till botten med ett sådant påstående genom att ställa mer frågor.
Har ni fått någon reaktion från Arbetsdomstolens sida?
- Nej, ingen har hört av sig eller ifrågasatt vår granskning än.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Blåstes på 400 000 i bonus
Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.
Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.
Bolaget: Vd:n saknade mandat
Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.
Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).
Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande
Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.
– Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.
Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?
– Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.
Vad är ett prorogationsavtal?
Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.
