Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

AD tror mest på arbetsgivarna

När Arbetsdomstolen tar beslut väger nästan alltid arbetsgivarnas vittnesmål tyngst. Det konstaterar två förbundsjurister sedan de gått igenom trettio AD-domar från det senare året där vittnesmål har varit avgörande för utgången.
- Vi hoppas att det här får alla inblandade att tänka på att allas ord ska värderas utifrån de förutsättningar som finns, säger förbundsjuristen Helene Sjöman.
Anita Täpp Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Claudio Bresciani/TT

Upprinnelsen till den granskning som Helene Sjöman och kollegan Agneta Bern, förbundsjurister på Sveriges Ingenjörer, har gjort var några AD-domar med ett för dem oväntat domslut med tanke på de vittnesmål som lämnats.

- Vi beslöt oss för att granska för att se om vi hade fog för den känsla vi hade, säger Helene Sjöman.

En stor majoritet av de trettiotal domar som de granskat, där vittnesmålen varit avgörande för utgången, gäller anställningsskyddet. Ett fackförbund har då stämt en arbetsgivare och ifrågasatt varför någon har blivit av med jobbet eller ifrågasatt de krav som ställts på arbetssökande.

Granskningen har lett till att förbundsjuristerna anser sig ha sett en klar och tydlig tendens, att vittnesmålen från arbetsgivarsidan nästan alltid väger tyngre än arbetstagarsidan. I flera  av domarna skriver AD att det inte finns någon anledning att ifrågasätta trovärdigheten hos arbetsgivarens vittnen.

- Det är att göra bevisbördan för lätt. För att något ska vara bevisat ska det kunna beskrivas som att det är styrkt, säger Agneta Bern till tidningen Lag&Avtal.

I granskningen hittade förbundsjuristerna bara ett fåtal domar där arbetstagarsidans vittnesmål vägde tyngst.

Helene Sjöman och Agneta Bern hoppas nu att uppmärksamheten kring den slutsats de dragit av granskningen ska leda till en förändring.

- Vi hoppas att AD:s domar kommer att bli tydligare, så man kan förstå hur de har resonerat kring värderingen av bevisningen. Alla inblandade behöver nog också tänka på att alla vittnens ord ska värderas utifrån förutsättningarna. Att det exempelvis är så att det kan vara svårt att vittna mot sin arbetsgivare och att det kan finnas olika intressen av att ställa upp som vittne. Det är en viktig och vanligt förekommande problematik, säger Helene Sjöman till Kollega.

- Kanske måste också vi själva som fackliga ombud ställa fler frågor. Som när någon exempelvis påstår sådant som att ”hon var hopplös”, att vi inte godtar sådana svepande formuleringar utan går till botten med ett sådant påstående genom att ställa mer frågor.

Har ni fått någon reaktion från Arbetsdomstolens sida?

- Nej, ingen har hört av sig eller ifrågasatt vår granskning än.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

UPPDATERAD 4 maj 2026.
Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars process har pågått sedan 2023.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Beslutet innebär att Kim Beligantols mål kommer att tas upp i Arbetsdomstolen i slutet av augusti. Han är lättad över beskedet men har upplevt den tre år långa väntan som påfrestande.

– Det har inneburit en osäkerhet kring hur jag ska planera min framtid, eftersom jag inte vet hur tvisten kommer att sluta.  Att vänta har påverkat mig mentalt i form av stress och oro. Oenigheten i sig har också varit påfrestande, eftersom den rör min och familjens trygghet, säger han.

– Självklart är jag glad att målet blir prövat men att möta de där människorna igen är inget jag längtar efter. 

AD: ”Vi är nöjda”

Lars Dirke, ordförande för Arbetsdomstolen, säger till Arbetet att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till tidningen.