Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer ambassad

Ambassadtjänstemannen var sjukskriven för depression. Då sa arbetsgivaren upp honom, vilket inte är tillåtet enligt lag. Nu stämmer Unionen ambassaden och kräver ett skadestånd på 120 000 kronor.
Ola Rennstam Publicerad

Den 47-årige mannen har arbetat på en utländsk ambassad i Stockholm sedan 2007. Mannen är duktig på språk och har bland annat biträtt försvarsattachén med översättningar, analyser och tolkarbete. Han har arbetat halvtid under många år på grund av att han har Asbergers syndrom.

Våren 2012 blev ambassadtjänstemannen sjukskriven på grund av depression. Under hösten mådde han bättre och det hölls ett avstämningsmöte med arbetsgivaren som resulterade i att mannen återgick i arbete på 25 procent. Efter några veckor förvärrades dock mannens depression och han blev åter sjukskriven på heltid och har varit det sedan dess. Några ytterligare möten med arbetsgivaren har inte hållits.

Den 9 januari i år meddelade ambassaden plötsligt att de tänkte säga upp tjänstemannen på grund av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren är mannens nedsatta arbetsförmåga så betydande att han inte längre kan förväntas utföra något arbete för ambassaden.  Detta påstående bestrids av Unionen, som anser att mannen kan gå tillbaka i arbete när sjukskrivningen upphör.

En uppsägning kan enligt lagen om anställningsskydd, las, endast ske om det föreligger saklig grund. Det har det enligt Unionen inte gjort i det här ärendet och dessutom har uppsägningen skett under en pågående sjukskrivning.

Arbetsdomstolen har vid tidigare domar uttalat ett principiellt förbud mot att säga upp arbetstagare på grund av sjukdom. Men inte helt och hållet, sjukdom kan medföra en permanent nedsättning av arbetsförmågan som är så väsentlig att arbetstagaren inte längre kan utföra arbete av någon betydelse. I dessa fall kan nedsättningen av arbetsförmågan anses som saklig grund för uppsägning.

För att en uppsägning ska kunna ske krävs att arbetsgivaren har uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar och vidtagit åtgärder så att arbetstagaren kan ha kvar anställningen, till exempel anpassning av arbetsplatsen och omplacering.

Unionen har nu stämt ambassaden i Stockholms tingsrätt och kräver ett skadestånd på 120 000 kronor. Utländska ambassader har diplomatisk immunitet men UD:s rekommendation är de ska följa svensk lagstiftning och svenska regler på arbetsmarknaden när det rör sig om lokalanställda. Unionens erfarenhet är att ambassaderna i de flesta fall är angelägna om att ha bra relationer med svenska staten och de svenska fackföreningarna. Det är ovanligt att de försöker gömma sig bakom immuniteten, i regel är ambassaderna villiga att hitta lösningar vid förhandlingsbordet och inställer sig i domstol om det blir aktuellt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."