Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer ambassad

Ambassadtjänstemannen var sjukskriven för depression. Då sa arbetsgivaren upp honom, vilket inte är tillåtet enligt lag. Nu stämmer Unionen ambassaden och kräver ett skadestånd på 120 000 kronor.
Ola Rennstam Publicerad

Den 47-årige mannen har arbetat på en utländsk ambassad i Stockholm sedan 2007. Mannen är duktig på språk och har bland annat biträtt försvarsattachén med översättningar, analyser och tolkarbete. Han har arbetat halvtid under många år på grund av att han har Asbergers syndrom.

Våren 2012 blev ambassadtjänstemannen sjukskriven på grund av depression. Under hösten mådde han bättre och det hölls ett avstämningsmöte med arbetsgivaren som resulterade i att mannen återgick i arbete på 25 procent. Efter några veckor förvärrades dock mannens depression och han blev åter sjukskriven på heltid och har varit det sedan dess. Några ytterligare möten med arbetsgivaren har inte hållits.

Den 9 januari i år meddelade ambassaden plötsligt att de tänkte säga upp tjänstemannen på grund av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren är mannens nedsatta arbetsförmåga så betydande att han inte längre kan förväntas utföra något arbete för ambassaden.  Detta påstående bestrids av Unionen, som anser att mannen kan gå tillbaka i arbete när sjukskrivningen upphör.

En uppsägning kan enligt lagen om anställningsskydd, las, endast ske om det föreligger saklig grund. Det har det enligt Unionen inte gjort i det här ärendet och dessutom har uppsägningen skett under en pågående sjukskrivning.

Arbetsdomstolen har vid tidigare domar uttalat ett principiellt förbud mot att säga upp arbetstagare på grund av sjukdom. Men inte helt och hållet, sjukdom kan medföra en permanent nedsättning av arbetsförmågan som är så väsentlig att arbetstagaren inte längre kan utföra arbete av någon betydelse. I dessa fall kan nedsättningen av arbetsförmågan anses som saklig grund för uppsägning.

För att en uppsägning ska kunna ske krävs att arbetsgivaren har uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar och vidtagit åtgärder så att arbetstagaren kan ha kvar anställningen, till exempel anpassning av arbetsplatsen och omplacering.

Unionen har nu stämt ambassaden i Stockholms tingsrätt och kräver ett skadestånd på 120 000 kronor. Utländska ambassader har diplomatisk immunitet men UD:s rekommendation är de ska följa svensk lagstiftning och svenska regler på arbetsmarknaden när det rör sig om lokalanställda. Unionens erfarenhet är att ambassaderna i de flesta fall är angelägna om att ha bra relationer med svenska staten och de svenska fackföreningarna. Det är ovanligt att de försöker gömma sig bakom immuniteten, i regel är ambassaderna villiga att hitta lösningar vid förhandlingsbordet och inställer sig i domstol om det blir aktuellt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.