Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Unionen stämmer ambassad
Ambassadtjänstemannen var sjukskriven för depression. Då sa arbetsgivaren upp honom, vilket inte är tillåtet enligt lag. Nu stämmer Unionen ambassaden och kräver ett skadestånd på 120 000 kronor.
Den 47-årige mannen har arbetat på en utländsk ambassad i Stockholm sedan 2007. Mannen är duktig på språk och har bland annat biträtt försvarsattachén med översättningar, analyser och tolkarbete. Han har arbetat halvtid under många år på grund av att han har Asbergers syndrom.
Våren 2012 blev ambassadtjänstemannen sjukskriven på grund av depression. Under hösten mådde han bättre och det hölls ett avstämningsmöte med arbetsgivaren som resulterade i att mannen återgick i arbete på 25 procent. Efter några veckor förvärrades dock mannens depression och han blev åter sjukskriven på heltid och har varit det sedan dess. Några ytterligare möten med arbetsgivaren har inte hållits.
Den 9 januari i år meddelade ambassaden plötsligt att de tänkte säga upp tjänstemannen på grund av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren är mannens nedsatta arbetsförmåga så betydande att han inte längre kan förväntas utföra något arbete för ambassaden. Detta påstående bestrids av Unionen, som anser att mannen kan gå tillbaka i arbete när sjukskrivningen upphör.
En uppsägning kan enligt lagen om anställningsskydd, las, endast ske om det föreligger saklig grund. Det har det enligt Unionen inte gjort i det här ärendet och dessutom har uppsägningen skett under en pågående sjukskrivning.
Arbetsdomstolen har vid tidigare domar uttalat ett principiellt förbud mot att säga upp arbetstagare på grund av sjukdom. Men inte helt och hållet, sjukdom kan medföra en permanent nedsättning av arbetsförmågan som är så väsentlig att arbetstagaren inte längre kan utföra arbete av någon betydelse. I dessa fall kan nedsättningen av arbetsförmågan anses som saklig grund för uppsägning.
För att en uppsägning ska kunna ske krävs att arbetsgivaren har uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar och vidtagit åtgärder så att arbetstagaren kan ha kvar anställningen, till exempel anpassning av arbetsplatsen och omplacering.
Unionen har nu stämt ambassaden i Stockholms tingsrätt och kräver ett skadestånd på 120 000 kronor. Utländska ambassader har diplomatisk immunitet men UD:s rekommendation är de ska följa svensk lagstiftning och svenska regler på arbetsmarknaden när det rör sig om lokalanställda. Unionens erfarenhet är att ambassaderna i de flesta fall är angelägna om att ha bra relationer med svenska staten och de svenska fackföreningarna. Det är ovanligt att de försöker gömma sig bakom immuniteten, i regel är ambassaderna villiga att hitta lösningar vid förhandlingsbordet och inställer sig i domstol om det blir aktuellt.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Slutna rum och snabba utköp – så rundar storföretagen las
Om varsel blir till uppsägningar köper svenska storföretag ofta ut anställda. Turordning är numera undantag, säger en klubbordförande för ett av Sveriges största bolag.
Istället för att ordna fram nya positioner efter en omorganisation köps anställda ut genom individuella överenskommelser.
Det scenariot beskriver flera fackklubbar som Kollega har pratat med.
Som hos telekomtillverkaren Ericsson, där man nyligen lagt ett varsel på 1600 tjänster. Här har facket noterat en förändring i antalet utköp vid tidigare nedskärningar.
– Vi har sett att man lokalt ute i landet har gjort överenskommelser som: ”Om du slutar nu får du de här fina villkoren, eller så gör vi en omplaceringsutredning och då kanske du står utan jobb och får sämre villkor.” Från klubbens sida har vi varit tydliga med att det inte får gå till så, säger Per Östberg, klubbordförande på Ericsson i Kista.
Efter att Unionen på Ericsson uppmärksammade ledningen centralt om problemet har det blivit bättre.
Varför tror du att företag använder sig av utköp?
– För att de är lata. Det är ett snabbt sätt att bli av med folk, men inte kostnadseffektivt. Lagen om anställningsskydd och omställningsavtalet finns ju för att vi som är äldre har svårare att få nya jobb. Om man börjar kringgå det försvårar man för väldigt många, säger Per Östberg.
Kritik mot bristande insyn: ”Utköp har blivit norm”
På ett annat av Sveriges största företag, där klubbordföranden inte vill gå ut med namn, har utköp blivit norm.
Det började när bolaget började gå sämre än tidigare.
– Företaget går in ett slutet rum och kommer ut med vilka de vill säga upp. Vi får inte vara med och diskutera, vilket gör att vi inte känner att vi kan representera medlemmarna på ett adekvat sätt.
Klubbordföranden säger att det också leder till att medlemmar tror att utköpspaket är något man har rätt till. Även om man blir uppsagd på grund av misskötsel till exempel.
Facket på Tetra Pak ser en farlig utveckling i omorganisationer
Även på förpackningsföretaget Tetra Pak känner man igen utköp, snarare än uppsägningar enligt turordning eller listor.
– De flesta väljer att ta en överenskommelse innan vi hinner prata ordentligt med individen. Vi tycker inte det är en bra utveckling och anser att ett stort företag som Tetra Pak borde kunna hitta lösningar i en omorganisation, säger Lisbeth Larsson, Unionens klubbordförande på Tetra Pak.
För anställda kan erbjudande om utköp också vara en lösning på att inte köpa grisen i säcken, eftersom man kanske inte vet vilket jobb som erbjuds efter en omorganisation.
– Många är rädda att erbjudas ett jobb de inte vill ha och då tar de avgångsvederlaget i stället för en omplacering. Vi skulle gärna se en förändring, men har svårt att komma åt problemet på ett vettigt sätt.
Tetra Pak svarar i ett mejl att de har ett lokalt avtal som erbjuder olika stöd för medarbetare i omställning.
Anställda kan antingen bli utköpta eller delta i en omplaceringsutredning. Kollega har inte fått möjlighet att ställa följdfrågor i en intervju.
