Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Partierna svarar läsarna om sjukförsäkringen

Vi frågade Kollegas läsare vilka frågor som var de viktigaste inför valet i höst. Sedan tog vi de frågorna till de åtta riksdagspartierna. Här i del 3 av serien svarar partierna på frågor om sjukförsäkringen.
Publicerad
Ben sticker fram under röstbås.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Moderaterna
Kristdemokraterna
Folkpartiet
Centerpartiet
Miljöpartiet
Socialdemokraterna
Vänsterpartiet
Sverigedemokraterna


MODERATERNA

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
M svarar: Vi har infört rehabiliteringskedjan som används som ett verktyg för att individen ska få hjälp och möjlighet att komma tillbaka till arbetsmarknaden i ett tidigt skede. Vi har även utvecklat  och infört flera förändringar sedan kedjan trädde i kraft 1 juli 2008. Vi ser inte att den behöver förändras i dagsläget.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
M svarar: Vi anser att rehabiliteringskedjan är ett bra verktyg för den enskilda individen, arbetsgivare och ett tydligt verktyg för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Ett långvarigt utanförskap drabbar framförallt den enskilda individen och vi anser att varje individs arbetsförmåga bör tillvaratas i den mån det är möjligt för att vara en del av Sveriges arbetsgemenskap där alla behövs.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
M svarar: Vi ser inte att taket i sjukförsäkringen behöver höjas inom den närmaste tiden. Taket förändras varje år i takt med att priserna förändras utifrån prisbasbeloppet som fastställs av Statistiska centralbyrån.
 


KRISTDEMOKRATERNA


Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
KD svarar: Det viktiga är att man fortsätter att utveckla metoderna för arbetsförmågebedömningar och att det försäkringsmedicinska beslutsunderlaget är rättvisande för individen när denne prövas mot normalt förekommande arbeten.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
KD svarar: Det krävs vissa anpassningar för att komma tillrätta med det ökande antalet sjukskrivningar som på senare år uppstått på grund av exempelvis psykisk ohälsa och så kallad samsjuklighet. Vid psykiska diagnoser är det ofta svårare att sätta upp en konkret tidsplan för rehabiliteringen, men bättre är att åstadkomma förbättringar i det befintliga systemet än att införa ett helt nytt.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
KD svarar: Kristdemokraterna ser i nuläget en reform av arbetslöshetsförsäkringen som mer brådskande. Vi vill att regelverken mellan de olika socialförsäkringarna får en tätare koppling, men vi avvaktar slutbetänkandet från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen innan vi tar ställning till en eventuell justering av nivåerna i sjukförsäkringen.
 


FOLKPARTIET

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
FP svarar: Nej, vi tycker att det är bra att det finns tidsgränser. De är viktiga för att vi inte återigen ska hamna i en situation där sjukskrivna glöms bort. Däremot behövs mer satsningar för att sjukvården ska kunna leva upp till de kravs som ställs inom rehabiliteringskedjan, inte minst inom psykiatrin.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
FP svarar: Nej.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
FP svarar: Ja, vi vill höja taket i sjukförsäkringen till från dagens 7,5 basbelopp till 10 basbelopp. I kronor räknat innebär det ett höjt tak från 27 750 kronor i månaden till 37 000 kronor i månaden.
 


CENTERPARTIET

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
C svarar: Nej. Det finns möjligheter för sjuka personer att få förlängd sjukskrivning bortom den uppsatta tidsgränsen. Ingen som är svårt sjuk ska tvingas till arbetsmarknaden. Vi vill dock inte att människor som faktiskt har arbetsförmåga fastnar i utanförskap. Regeringen har därför infört en bortre gräns i sjukförsäkringen och tydliga insatser för uppföljning och aktivitet.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
C svarar: Centerpartiet vill se över sjukförsäkringssystemet så att inte de svagaste människorna kommer i kläm. Centerpartiet anser också att metoderna för att bedöma hur mycket människor kan arbeta bör förändras. När någon ska få ersättning är det viktigt att ersättningen bedöms från medicinska grunder. Vi tycker också att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan borde samarbeta mer än vad de gör idag.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
C svarar: Ersättningsnivåer och regler påverkar mängden och längden på sjukskrivningarna, det visar forskning och erfarenheter. För Centerpartiet är en höjning av sjukförsäkringen inte en prioriterad satsning, däremot vill Centerpartiet införa ett golv i sjukförsäkringen som är en minimiersättning. Ca 80 procent av lönen upp till ett högt satt tak anser Centerpartiet är en rimlig sjukförsäkring.
 


MILJÖPARTIET

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
MP svarar: Ja, Miljöpartiet vill göra om tidsgränserna till avstämningspunkter som checkas av. Det ska följas upp huruvida rehabiliteringsinsats genomförts enligt plan samt om den haft avsedd effekt. Det ska dokumenteras om andra åtgärder behöver vidtas för att personen ifråga ska kunna komma i arbete.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
MP svarar: Miljöpartiet vill ha ett bedömningssystem som verkligen ser till och utgår ifrån individens förmåga och som inte låses vid 25, 50 eller 75 procent sjukskrivning. Har en person 60 procent arbetsförmåga ska den kunna vara sjukskriven 40 procent och inte som idag tvingas arbeta 75 procent och ha 25 procent sjukskrivning.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
MP svarar: Nej, vi vill införa ett golv i nivå med den lägsta nivån i arbetslöshetsförsäkringen.
 

 
SOCIALDEMOKRATERNA

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
S svarar: Den som är sjuk och inte kan arbeta ska ha rätt till både rehabilitering och ekonomisk ersättning under den tid det tar. Det är orimligt att sjuka människor kastas ut ur sjukförsäkringen för att de uppnått en administrativ tidsgräns. Tidsgränser i sjukförsäkringen kan vara bra men de ska snarast garantera insatser och inte ensidigt rikta sig mot den som är sjuk.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
S svarar: Metoderna för att bedöma arbetsförmågan behöver ständigt utvecklas.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
S svarar: Ja. Taket i våra gemensamma försäkringar måste vara så högt att de allra flesta faktiskt får ut 80 procent av sin lön när man är sjuk. Taket i sjukförsäkringen sänktes efter valet 2006 vilket har inneburit att väldigt många inte får ut full ersättning. Det urholkar förtroendet för försäkringen och kan göra att människor känner sig tvingade att ta kompletterande privata försäkringar, och därmed betalar flera gånger för samma sak.
 


VÄNSTERPARTIET

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
V svarar: Ja, tidsgränser ska inte användas för att sortera bort människor från sjukförsäkringen utan för att erbjuda den som är sjuk rehabilitering och stöd. Inom tre månader ska det upprättas en individuell rehabiliteringsplan. Efter sex månader ska det göras en fördjupad bedömning av möjligheterna att komma tillbaka till arbetet eller och vad som krävs för att genomföra det. Utförsäkring ska inte förekomma. Vi vill också införa sanktionsavgifter för de arbetsgivare som inte tar sitt ansvar och underlättar för den anställde att återgå i arbete.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
V svarar: Ja, det bör finnas möjligheter att ta individuella hänsyn vid bedömning av arbetsförmåga.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
V svarar: Ja, alla ska känna en trygghet i att det är möjligt att klara sig ekonomiskt om man blir sjuk. I ett första steg ska taket höjas till 9 prisbasbelopp (399 000 kronor) och på sikt vill vi att 80 procent ska få ut 80 procent av sin förlorade inkomst vid sjukdom.
 


SVERIGEDEMOKRATERNA

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
SD svarar: Vi förespråkar i nuläget ingen förändring av tidsgränsen. Problemen med att en viss grupp människor hamnat mellan stolar genom att de bedömts som för friska för att sjukskrivas och för sjuka för att jobba vill vi åtgärda genom att på sikt slå samman arbetsförmedlingen och försäkringskassan.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukföräkringen?
SD svarar: Just nu pågår den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Samtliga riksdagspartier finns med i den och utredningen syftar till att se över trygghetssystemens funktionalitet, även sjukförsäkringen. Vi följer arbetet med intresse och avvaktar med skarpa ställningstaganden tills utredningen presenterat sina resultat.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
SD svarar: Vi avsatte i vårt senaste budgetförslag drygt 3 miljarder kronor för att höja ersättningarna inom sjukförsäkringen.

 

Kollega

Kollega frågade läsarna

Vi frågade 1 000 slumpvis utvalda av Kollegas läsare vilka frågor de tyckte var viktigast inför valet i september. Så här svarade dem:

  1. Arbetslöshet
  2. Ungdomsarbetslöshet
  3. Sjukförsäkringen
  4. Hållbart arbetsliv

Vi ställde läsarnas frågor till de åtta riksdagspartierna. Svaren presenteras, ämne för ämne, i maj och juni.

Först ut var frågan om hur att skapa ett hållbart arbetsliv. I den andra delen svarade partierna på hur de vill hantera arbetslösheten, A-kassan, lagen om anställningsskydd och matchning mellan lediga jobb och jobbsökande. Här ställer vi frågor om sjukförsäkringen.

Kollega/Novus

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

L om hårdare krav: ”Vi har bra data på att vi gör rätt”

Liberalerna försvarar snabbare nedtrappning i a-kassan och hårdare krav på arbetslösa. Samtidigt vill partiet öppna mer för arbetskraftsinvandring nästa mandatperiod.
Sandra Lund Publicerad 24 augusti 2026, kl 11:55
Grafisk valbild med Liberalernas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Johan Britz”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Liberalerna vill behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan, ställa hårdare krav på arbetslösa och öppna mer för arbetskraftsinvandring. Foto: Johan Britz/Camilla Svensk.

Det här vill Liberalerna

  • Behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan.
  • Inte höja eller indexera taket i a-kassan.
  • Göra a-kassan statlig, allmän och obligatorisk.
  • Behålla karensavdraget.
  • Införa en bortre gräns i sjukförsäkringen.
  • Justera nivåerna i lönebidraget.
  • Fortsätta upphandla vissa tjänster inom Arbetsförmedlingen, men inte återgå till samma privatiseringsmodell.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Öppna mer för arbetskraftsinvandring.
  • Införa jämställdhetsbonus och en fjärde pappamånad.

Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.

Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.

– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.

”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”

En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. 

Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan. 

Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?

– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. 

Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?

– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.

”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”

Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger. 

Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag. 

Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.

Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.

Höjning av taket i lönebidraget

Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.

Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.

Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?

Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.

Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare

En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb. 

I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss. 

Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.

12 snabba med Liberalerna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag?

Behålla. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Staten, och den ska vara allmän. 

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. När man höjer taket riskerar det att förlänga arbetslösheten. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Nej. Ett höjt tak med en avtrappning leder det till att fler kommer i arbete snabbare. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan?

Behålla. A-kassan ska vara en trygghet mellan jobb men inte en långvarig försörjning.

8. Ska taket för lönebidrag höjas?

Vi ser behov av att justera nivåerna på lönebidragen så att de bättre motsvarar dagens lönekostnader.

9. Ska stupstocken – en bortre gräns – i sjukförsäkringen tillbaka?

Ja. Sverige ska inte återgå till 90-talets passivisering som hade negativa effekter på samhället. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen?

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen har lett till dyrare tjänster utan att fler kommer i arbete eller utbildning.  Den ska dock självklart fortsätta upphandla tjänster för att fler ska komma i arbete, som arbetsmarknadsutbildningar.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Vi värnar partsmodellen, där det är fack och arbetsgivare som kommer överens om arbetstiden.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut?

För att fler familjer ska dela föräldraförsäkringen mer lika och vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor. Vi vill också införa en fjärde pappamånad.