Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Forskningen på mediciner kan bli lidande"

Mediciner som försenas eller som inte alls kommer ut på marknaden. Det kan bli följden om Pfizer köper Astra Zeneca och den sista stora läkemedelsjätten försvinner från Sverige, hävdar Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet.
Anita Täpp Publicerad
Fredrik Persson/TT
Göteborgs universitet Fredrik Persson/TT

Om Astra Zenecas verksamhet i Sverige försvinner är den allvarligaste följden för forskningen att den långsiktiga kompetensutvecklingen och kompetensöverföringen mellan de stora läkemedelsföretagen och universiteten försvinner, anser Pam Fredman.

- Med hjälp av mycket pengar kan man bygga upp ett oerhört starkt forskningsinstitut till vilket man kan rekrytera de absolut bästa forskarna och ha den bästa utrustningen. Men man kan aldrig köpa den tillit på det personliga planet som finns mellan läkemedelsindustrin och den akademiska världen i Sverige, den kan man bara långsiktigt bygga upp.

- Nu har vi en väldigt lång tradition av tillit mellan de båda sektorerna i Sverige vilket har ett stort vinn vinn-värde för alla och raserar man den så skulle det ta väldigt lång tid att bygga upp det igen.

Vad menar du med tillit?

-  Att man måste ha en stor respekt för varandras områden. Industrin ska tjäna sina pengar medan vi är en forsknings- och utbildningsenhet med våra speciella uppdrag och regelverk som ska följas.

Nyligen gick Pam Fredman tillsammans med ett tiotal andra rektorer vid landets universitet ut i en debattartikel och varnade för de långsiktiga konsekvenserna av en försäljning av Astra Zeneca till Pfizer.

- Vi tyckte att det var angeläget att informera både aktieägarna och alla andra om hur viktigt det är att vi har kvar en större läkemedelsindustri i Sverige eftersom det utbyte som vi nu länge haft mellan Astra Zeneca och universiteten betytt mycket för de framgångar vi har haft inom den medicinska forskningen. Ett exempel är Losec som vi tog fram i ett nära samarbete.

Hur ser det utbytet ut?

- Mycket pengar har satsats på forskningssamarbeten och att det finns många forskare som jobbar både på universiteten och läkemedelsindustrin då de är anställda av Astra Zeneca men har delar av sina tjänster på universiteten och då deltar i både utbildning och forskning. Det har bidragit väldigt mycket till vår utveckling och är en stor tillgång både för oss och läkemedelsindustrin. Att vi har en stor läkemedelsindustri i landet betyder också att våra studenter ser en framtid och vill satsa på den här forskningen.

Skulle en nedläggning av Astra Zeneca i Sverige betyda att medicinska upptäcker och nya mediciner försenas?

- Det är egentligen omöjligt att säga. Men min personliga åsikt är att även om svenska forskargrupper och mindre företag inom läkemedelsbranschen skulle kunna fortsätta jobba med läkemedelsindustrin i utlandet så kommer man inte att ha det stora kompetensutbytet och det nära dagliga långsiktiga samarbetet som vi har i dag.

- Och även om små företag verkligen är en väldigt bra grogrund för nya medicinska upptäckter så måste man förr eller senare göra stora, oerhört dyra kliniska prövningar, för att exempelvis se om en medicin ger bieffekter innan den kan släppas ut på marknaden. Det är väldigt få företag som har de ekonomiska muskler som krävs för det. Då finns en risk för att nya medicinska upptäckter och mediciner försenas eller att det inte blir något av dem alls. Det kan ta femton år från att man hittat något innan det kan bli en produkt till patienterna. Om det inte finansieras under den långa tiden så dör ju idén ut, säger Pam Fredman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.