Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Forskningen på mediciner kan bli lidande"

Mediciner som försenas eller som inte alls kommer ut på marknaden. Det kan bli följden om Pfizer köper Astra Zeneca och den sista stora läkemedelsjätten försvinner från Sverige, hävdar Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet.
Anita Täpp Publicerad
Fredrik Persson/TT
Göteborgs universitet Fredrik Persson/TT

Om Astra Zenecas verksamhet i Sverige försvinner är den allvarligaste följden för forskningen att den långsiktiga kompetensutvecklingen och kompetensöverföringen mellan de stora läkemedelsföretagen och universiteten försvinner, anser Pam Fredman.

- Med hjälp av mycket pengar kan man bygga upp ett oerhört starkt forskningsinstitut till vilket man kan rekrytera de absolut bästa forskarna och ha den bästa utrustningen. Men man kan aldrig köpa den tillit på det personliga planet som finns mellan läkemedelsindustrin och den akademiska världen i Sverige, den kan man bara långsiktigt bygga upp.

- Nu har vi en väldigt lång tradition av tillit mellan de båda sektorerna i Sverige vilket har ett stort vinn vinn-värde för alla och raserar man den så skulle det ta väldigt lång tid att bygga upp det igen.

Vad menar du med tillit?

-  Att man måste ha en stor respekt för varandras områden. Industrin ska tjäna sina pengar medan vi är en forsknings- och utbildningsenhet med våra speciella uppdrag och regelverk som ska följas.

Nyligen gick Pam Fredman tillsammans med ett tiotal andra rektorer vid landets universitet ut i en debattartikel och varnade för de långsiktiga konsekvenserna av en försäljning av Astra Zeneca till Pfizer.

- Vi tyckte att det var angeläget att informera både aktieägarna och alla andra om hur viktigt det är att vi har kvar en större läkemedelsindustri i Sverige eftersom det utbyte som vi nu länge haft mellan Astra Zeneca och universiteten betytt mycket för de framgångar vi har haft inom den medicinska forskningen. Ett exempel är Losec som vi tog fram i ett nära samarbete.

Hur ser det utbytet ut?

- Mycket pengar har satsats på forskningssamarbeten och att det finns många forskare som jobbar både på universiteten och läkemedelsindustrin då de är anställda av Astra Zeneca men har delar av sina tjänster på universiteten och då deltar i både utbildning och forskning. Det har bidragit väldigt mycket till vår utveckling och är en stor tillgång både för oss och läkemedelsindustrin. Att vi har en stor läkemedelsindustri i landet betyder också att våra studenter ser en framtid och vill satsa på den här forskningen.

Skulle en nedläggning av Astra Zeneca i Sverige betyda att medicinska upptäcker och nya mediciner försenas?

- Det är egentligen omöjligt att säga. Men min personliga åsikt är att även om svenska forskargrupper och mindre företag inom läkemedelsbranschen skulle kunna fortsätta jobba med läkemedelsindustrin i utlandet så kommer man inte att ha det stora kompetensutbytet och det nära dagliga långsiktiga samarbetet som vi har i dag.

- Och även om små företag verkligen är en väldigt bra grogrund för nya medicinska upptäckter så måste man förr eller senare göra stora, oerhört dyra kliniska prövningar, för att exempelvis se om en medicin ger bieffekter innan den kan släppas ut på marknaden. Det är väldigt få företag som har de ekonomiska muskler som krävs för det. Då finns en risk för att nya medicinska upptäckter och mediciner försenas eller att det inte blir något av dem alls. Det kan ta femton år från att man hittat något innan det kan bli en produkt till patienterna. Om det inte finansieras under den långa tiden så dör ju idén ut, säger Pam Fredman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.