Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Fritiden stressigare än jobbet

Den lyckliga ungdomen är en myt – välbefinnandet ökar med åren. Det visar en ny undersökning som också visar att vi är mer stressade på vår fritid än på jobbet.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Blir stressen ännu värre när du lämnar kontoret? Då är du inte ensam, visar en ny undersökning. Colourbox

5 000 personer i Sverige och Danmark har tillfrågats om sitt välmående och om vad som gör dem lyckliga. 29 procent av kvinnorna och 20 procent av männen svarar att de har en mycket hög tidspress i arbetet. Men ännu fler – 33 procent av kvinnorna och 26 procent av männen – är stressade på sin fritid.

Enligt rapportförfattarna hänger det ihop med att tiden inte räcker till i arbetet, många upplever att de behöver vara tillgängliga och arbeta utanför ordinarie arbetstid. På det här området har kvinnor en markant högre stressnivå än män.

– Det här är en konsekvens av att arbete och fritid allt mer flyter ihop. Varken jobbet eller fritiden kan längre studeras separat när det gäller stress. Det gör också att här finns stora utmaningar att möta, inte minst för dagens chefer, säger Roland Gustavsson, vd på Wise Group som står bakom undersökningen.

Enligt undersökningen utvecklas yrkesarbetande mäns och kvinnors stress i olika riktningar med åren. I åldersgruppen 50-64 år är tidspressen på arbetet som högst för kvinnorna, 33 procent, men som lägst för männen med 19 procent.

– Kvinnor jobbar oftare på arbetsplatser och i yrkesroller där de har små möjligheter att påverka sin arbetssituation. Detta skapar stress och frustration som man faktiskt kan säga är ojämlik. Vi kan dock se att stress drabbar kvinnor och män ungefär lika mycket när de arbetar inom samma yrkesområde, säger Roland Gustavsson.

Studien avslöjar även att den lyckliga ungdomen är lite av en myt - vårt välbefinnande ökar nämligen med åren. Äldre personer har också roligare på jobbet, får mer uppskattning och trivs bättre med sina kollegor än vad yngre personer gör.

Allra bäst mår pensionärerna. 84 procent av personerna över 65 år uppger att de är mycket eller ganska lyckliga. 8 procent säger sig vara ganska eller mycket olyckliga. I ålderskategorin 18-34 år säger 24 procent sig vara ganska eller mycket olyckliga.

Lyckan är generellt högre hos sambor och gifta än hos ensamstående, och även en högre inkomst ger ett större välmående. Huruvida man har barn eller inte verkar dock inte spela någon avgörande roll.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras.
  • Man känner sig tröttare.
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar.
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt.
  • Vi blir mer lätt distraherade.
  • Vi känner oss mindre motiverade och får svårare att ta tag i saker.
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer.

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.