Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Fritiden stressigare än jobbet

Den lyckliga ungdomen är en myt – välbefinnandet ökar med åren. Det visar en ny undersökning som också visar att vi är mer stressade på vår fritid än på jobbet.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Blir stressen ännu värre när du lämnar kontoret? Då är du inte ensam, visar en ny undersökning. Colourbox

5 000 personer i Sverige och Danmark har tillfrågats om sitt välmående och om vad som gör dem lyckliga. 29 procent av kvinnorna och 20 procent av männen svarar att de har en mycket hög tidspress i arbetet. Men ännu fler – 33 procent av kvinnorna och 26 procent av männen – är stressade på sin fritid.

Enligt rapportförfattarna hänger det ihop med att tiden inte räcker till i arbetet, många upplever att de behöver vara tillgängliga och arbeta utanför ordinarie arbetstid. På det här området har kvinnor en markant högre stressnivå än män.

– Det här är en konsekvens av att arbete och fritid allt mer flyter ihop. Varken jobbet eller fritiden kan längre studeras separat när det gäller stress. Det gör också att här finns stora utmaningar att möta, inte minst för dagens chefer, säger Roland Gustavsson, vd på Wise Group som står bakom undersökningen.

Enligt undersökningen utvecklas yrkesarbetande mäns och kvinnors stress i olika riktningar med åren. I åldersgruppen 50-64 år är tidspressen på arbetet som högst för kvinnorna, 33 procent, men som lägst för männen med 19 procent.

– Kvinnor jobbar oftare på arbetsplatser och i yrkesroller där de har små möjligheter att påverka sin arbetssituation. Detta skapar stress och frustration som man faktiskt kan säga är ojämlik. Vi kan dock se att stress drabbar kvinnor och män ungefär lika mycket när de arbetar inom samma yrkesområde, säger Roland Gustavsson.

Studien avslöjar även att den lyckliga ungdomen är lite av en myt - vårt välbefinnande ökar nämligen med åren. Äldre personer har också roligare på jobbet, får mer uppskattning och trivs bättre med sina kollegor än vad yngre personer gör.

Allra bäst mår pensionärerna. 84 procent av personerna över 65 år uppger att de är mycket eller ganska lyckliga. 8 procent säger sig vara ganska eller mycket olyckliga. I ålderskategorin 18-34 år säger 24 procent sig vara ganska eller mycket olyckliga.

Lyckan är generellt högre hos sambor och gifta än hos ensamstående, och även en högre inkomst ger ett större välmående. Huruvida man har barn eller inte verkar dock inte spela någon avgörande roll.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.