Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Forskning nedlagd redan före Pfizer

Pfizer skrotade inte Pharmacias läkemedelsforskning – den var redan flyttad till USA som en konsekvens av samgåendet med Upjohn. Det hävdar förre klubbordföranden Ingela Widén. Samtidigt är hon mycket kritisk till hur Pfizer behandlade personalen.
Ola Rennstam Publicerad

2002 köpte amerikanska Pfizer upp konkurrenten Pharmacia Upjohn för 556 miljarder kronor och blev därmed världens största läkemedelsbolag. Vid tidpunkten hade Pharmacia omkring 5 000 anställda på fyra orter i Sverige: Helsingborg, Strängnäs, Stockholm och Uppsala. I dag har Pfizer endast kvar drygt 200 anställda på sin fabrik i Strängnäs och ungefär lika många på marknadsbolaget i Sollentuna.

Vi blev helt överkörda.

När uppköpet presenterades var det mestadels positiva tongångar från ledning och fackligt håll. Håkan Åström, vd för Pharmacia i Sverige, slog fast att verksamheten i Sverige inte skulle komma att påverkas och Sif-klubbens ordförande Ingela Widén sa i en intervju med Sveriges Radio att hon inte trodde att speciellt många skulle få gå. Hon uttryckte också entusiasm inför att ingå i världens största läkemedelsbolag och var hoppfull inför Pfizers löften om satsningar bland annat på fabriken i Strängnäs. Bara några år senare var scenförändringen total. Anläggning efter anläggning lades ner eller såldes av.

– Det lät så bra när Pfizer tog över och det vi hade var så bra, men det visade sig att de struntade fullständigt i vad vi tyckte och tänkte. Jag satt med i Pharmacias bolagsstyrelse och vi blev helt överkörda, säger Ingela Widén.

– Att jag inledningsvis var positiv till köpet berodde på att vi och Pfizer hade så olika inriktningar i våra produktportföljer och jag trodde i min enfald att de kommer att vilja ha oss, men det visade de sig inte intresserade av. Pfizer var över huvud taget inte intresserade av personalen i Sverige, jag har aldrig varit med om en större nonchalans gentemot sina medarbetare.

Jag blir ledsen. De vill skatteplanera igen.

De senaste veckorna har Pfizers agerande i samband med uppköpet av Pharmacia Upjohn hållits fram som ett varnande exempel. Men det stämmer inte att Pfizer lade ner all läkemedelsforskning på Pharmacia i Sverige, enligt Ingela Widén. Större delen av forskningen hade nämligen redan flyttats till USA efter att Pharmacia gått ihop med amerikanska Upjohn sju år tidigare, och flera avknoppningar hade också gjorts. Pharmacias huvudkontor flyttades till New Jersey och bolaget blev successivt allt mer amerikanskt.

– Vi hade bra forskning i Uppsala och Stockholm, men den lade de beslag på och flyttade till USA. Vi hade en amerikansk vd som bara ville tjäna sina pengar. Den forskning som fanns kvar 2002 var inom produktutveckling, säger hon.

Tolv år har gått men Pfizers bud på Astra Zeneca gör att känslorna kommer tillbaka för Ingela Widén, som gick i avtalspension 2006.

– Jag blir ledsen. De vill skatteplanera igen, precis som de gjorde förra gången. Pfizer är inte intresserade av att ha någon verksamhet i Sverige, som jag ser det. Det är detta som är så skrämmande med aktiemarknaden, man biter sig själv i svansen. För till sist finns det ingen mjölkko kvar.

Det var i praktiken ett amerikanskt bolag redan då.

Sven Andersson, ordförande på Unionenklubben vid Pfizers Strängnäsfabrik med förflutet på Pharmacia, bekräftar att stor del av läkemedelsforskningen redan hade flyttats till andra delar av världen när Pfizer kom in i bilden.

– Många har bilden att Pharmacia var ett svenskt företag vid uppköpet men det var i praktiken ett amerikanskt bolag redan då. Sen lade Pfizer ner den mindre kvarvarande delen av forskningen och flyttade den utomlands, säger han.

Var de 4 500 före detta Pharmacia-anställda som förlorade sina jobb har tagit vägen är lite oklart. En del, som Ingela Widén, fick bra avgånglösningar, andra gick till Astra Zeneca. En del följde med när delar av bolaget knoppades av, ett exempel är allergidiagnostik-verksamheten inom Pharmacia Diagnostics som blev Phadia.  Andra exempel är Sobi, McNeil och Octapharma.

Enligt Sven Andersson är Pharmacias arv inte utraderat utan lever kvar i den svenska läkemedelsindustrin om än i andra former och med andra ägare.

– Jag har ingen komplett bild men min uppskattning är att många av de 4 500 personerna fortfarande jobbar kvar, men på mindre bolag.  Verksamheten har övergått till andra former och många av bolagen har en ganska bra orderingång, säger Sven Andersson.

I Strängnäsfabriken finns ingen större oro inför ett eventuellt köp av Astra Zeneca, som har en modern fabrik ett par mil bort i Södertälje.

– Nej, vi jobbar med helt olika typer av teknologi. Det vore ingen vinst att flytta det ena eller andra mellan oss. Då konkurrerar vi mer internt inom Pfizer med andra fabriker inom samma segment, säger Sven Andersson.

Pfizer - världens största läkemedelsföretag

Pfizer har mer än 100 000 medarbetare och finns i fler än 150 länder. Huvudkontoret ligger i New York. I Sverige arbetar knappt 500 personer på Pfizers marknadsbolag i Sollentuna och fabriken i Strängnäs där man bland annat tillverkar Genotropin mot brist på tillväxthormon. 2002 köpte Pfizer konkurrenten Pharmacia Upjohn som då hade 59 000 anställda varav 5 000 i Sverige.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.