Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Forskning nedlagd redan före Pfizer

Pfizer skrotade inte Pharmacias läkemedelsforskning – den var redan flyttad till USA som en konsekvens av samgåendet med Upjohn. Det hävdar förre klubbordföranden Ingela Widén. Samtidigt är hon mycket kritisk till hur Pfizer behandlade personalen.
Ola Rennstam Publicerad

2002 köpte amerikanska Pfizer upp konkurrenten Pharmacia Upjohn för 556 miljarder kronor och blev därmed världens största läkemedelsbolag. Vid tidpunkten hade Pharmacia omkring 5 000 anställda på fyra orter i Sverige: Helsingborg, Strängnäs, Stockholm och Uppsala. I dag har Pfizer endast kvar drygt 200 anställda på sin fabrik i Strängnäs och ungefär lika många på marknadsbolaget i Sollentuna.

Vi blev helt överkörda.

När uppköpet presenterades var det mestadels positiva tongångar från ledning och fackligt håll. Håkan Åström, vd för Pharmacia i Sverige, slog fast att verksamheten i Sverige inte skulle komma att påverkas och Sif-klubbens ordförande Ingela Widén sa i en intervju med Sveriges Radio att hon inte trodde att speciellt många skulle få gå. Hon uttryckte också entusiasm inför att ingå i världens största läkemedelsbolag och var hoppfull inför Pfizers löften om satsningar bland annat på fabriken i Strängnäs. Bara några år senare var scenförändringen total. Anläggning efter anläggning lades ner eller såldes av.

– Det lät så bra när Pfizer tog över och det vi hade var så bra, men det visade sig att de struntade fullständigt i vad vi tyckte och tänkte. Jag satt med i Pharmacias bolagsstyrelse och vi blev helt överkörda, säger Ingela Widén.

– Att jag inledningsvis var positiv till köpet berodde på att vi och Pfizer hade så olika inriktningar i våra produktportföljer och jag trodde i min enfald att de kommer att vilja ha oss, men det visade de sig inte intresserade av. Pfizer var över huvud taget inte intresserade av personalen i Sverige, jag har aldrig varit med om en större nonchalans gentemot sina medarbetare.

Jag blir ledsen. De vill skatteplanera igen.

De senaste veckorna har Pfizers agerande i samband med uppköpet av Pharmacia Upjohn hållits fram som ett varnande exempel. Men det stämmer inte att Pfizer lade ner all läkemedelsforskning på Pharmacia i Sverige, enligt Ingela Widén. Större delen av forskningen hade nämligen redan flyttats till USA efter att Pharmacia gått ihop med amerikanska Upjohn sju år tidigare, och flera avknoppningar hade också gjorts. Pharmacias huvudkontor flyttades till New Jersey och bolaget blev successivt allt mer amerikanskt.

– Vi hade bra forskning i Uppsala och Stockholm, men den lade de beslag på och flyttade till USA. Vi hade en amerikansk vd som bara ville tjäna sina pengar. Den forskning som fanns kvar 2002 var inom produktutveckling, säger hon.

Tolv år har gått men Pfizers bud på Astra Zeneca gör att känslorna kommer tillbaka för Ingela Widén, som gick i avtalspension 2006.

– Jag blir ledsen. De vill skatteplanera igen, precis som de gjorde förra gången. Pfizer är inte intresserade av att ha någon verksamhet i Sverige, som jag ser det. Det är detta som är så skrämmande med aktiemarknaden, man biter sig själv i svansen. För till sist finns det ingen mjölkko kvar.

Det var i praktiken ett amerikanskt bolag redan då.

Sven Andersson, ordförande på Unionenklubben vid Pfizers Strängnäsfabrik med förflutet på Pharmacia, bekräftar att stor del av läkemedelsforskningen redan hade flyttats till andra delar av världen när Pfizer kom in i bilden.

– Många har bilden att Pharmacia var ett svenskt företag vid uppköpet men det var i praktiken ett amerikanskt bolag redan då. Sen lade Pfizer ner den mindre kvarvarande delen av forskningen och flyttade den utomlands, säger han.

Var de 4 500 före detta Pharmacia-anställda som förlorade sina jobb har tagit vägen är lite oklart. En del, som Ingela Widén, fick bra avgånglösningar, andra gick till Astra Zeneca. En del följde med när delar av bolaget knoppades av, ett exempel är allergidiagnostik-verksamheten inom Pharmacia Diagnostics som blev Phadia.  Andra exempel är Sobi, McNeil och Octapharma.

Enligt Sven Andersson är Pharmacias arv inte utraderat utan lever kvar i den svenska läkemedelsindustrin om än i andra former och med andra ägare.

– Jag har ingen komplett bild men min uppskattning är att många av de 4 500 personerna fortfarande jobbar kvar, men på mindre bolag.  Verksamheten har övergått till andra former och många av bolagen har en ganska bra orderingång, säger Sven Andersson.

I Strängnäsfabriken finns ingen större oro inför ett eventuellt köp av Astra Zeneca, som har en modern fabrik ett par mil bort i Södertälje.

– Nej, vi jobbar med helt olika typer av teknologi. Det vore ingen vinst att flytta det ena eller andra mellan oss. Då konkurrerar vi mer internt inom Pfizer med andra fabriker inom samma segment, säger Sven Andersson.

Pfizer - världens största läkemedelsföretag

Pfizer har mer än 100 000 medarbetare och finns i fler än 150 länder. Huvudkontoret ligger i New York. I Sverige arbetar knappt 500 personer på Pfizers marknadsbolag i Sollentuna och fabriken i Strängnäs där man bland annat tillverkar Genotropin mot brist på tillväxthormon. 2002 köpte Pfizer konkurrenten Pharmacia Upjohn som då hade 59 000 anställda varav 5 000 i Sverige.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.