Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Starkare skydd för visselblåsare

Den som slår larm om allvarliga missförhållanden på arbetet ska få starkare skydd. Det gäller både privat och offentlig sektor. En utredning lägger idag fram förslag på hur det ska gå till.
Publicerad
Colourbox
Förslaget, i den nya utredningen som presenteras i dag, innebär att en ny arbetsrättslig lag om stärkt skydd införs. Enligt den ska den som drabbas av någon form av repressalier från arbetsgivaren kunna få upprättelse och skadestånd. Colourbox

I korthet går det ut på att arbetsgivare ska ha rutiner för hur anställda ska kunna larma, att visselblåsarens identitet ska skyddas och att den som larmar ska kunna få skadestånd om hen råkar ut för repressalier.

Vanvård, miljöstörande verksamhet, brottslighet som korruption eller mutor – det finns många exempel på att det är viktigt att det finns människor som slår larm. Men en visselblåsare kan stå väldigt ensam när det stormar. Därför kommer nu en statlig utredning med förslag på hur arbetstagare som slår larm kan skyddas.

Förslaget innebär att en ny arbetsrättslig lag om stärkt skydd införs. Enligt den ska den som drabbas av någon form av repressalier från arbetsgivaren kunna få upprättelse och skadestånd.

Det ska dock handla om allvarliga missförhållanden som visselblåsaren känner till och huvudregeln är att man ska slå larm internt i första hand.

Utredningen föreslår också att arbetsgivare ska bli skyldiga att införa rutiner för att möjliggöra att anställda ska kunna slå larm. Detta ska finnas inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet som regleras i Arbetsmiljölagen. Men exakt hur denna skyldighet ska se ut är upp till de enskilda arbetsgivarna. Det ställs högre krav på stora arbetsgivare och företag som är särskilt utsatta för risker.

Till sist ska den som larmar få sin identitet skyddad. Det gäller både om man larmar internt eller externt till någon myndighet eller offentliggör det på annat sätt. Det blir en utvidgning av sekretesslagen och den berör alla som tar emot en arbetstagares larm.

För att kunna få skydd enligt lagen ska det handla om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Det vill man slå fast delvis på grund av erfarenheter i Norge, där det finns en liknande lag och där man ibland hamnat i att personalproblem tagits upp inom ramen för lagen.

Studier visar att många anställda i Sverige struntar i att larma om missförhållanden och förhoppningen från utredarna är att de nya reglerna ska göra att oegentligheter blir kända och kan åtgärdas. Det ska vara tydliga regler om hur man ska göra.

I höstas kom ett förslag från en annan utredning om att meddelarfrihet ska gälla anställda i vård, skola, omsorg även i privat verksamhet. Den nya utredningen tar inte särskilt upp meddelarfriheten, men det nya lagförslaget om stärkt skydd ska gälla även när man på något sätt offentliggör uppgifter om allvarliga missförhållanden.

Utredningen ska skickas ut på remiss nu och förslagen föreslås träda i kraft i juli 2015.

Carita Andersson
brev@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.