Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Starkare skydd för visselblåsare

Den som slår larm om allvarliga missförhållanden på arbetet ska få starkare skydd. Det gäller både privat och offentlig sektor. En utredning lägger idag fram förslag på hur det ska gå till.
Publicerad
Colourbox
Förslaget, i den nya utredningen som presenteras i dag, innebär att en ny arbetsrättslig lag om stärkt skydd införs. Enligt den ska den som drabbas av någon form av repressalier från arbetsgivaren kunna få upprättelse och skadestånd. Colourbox

I korthet går det ut på att arbetsgivare ska ha rutiner för hur anställda ska kunna larma, att visselblåsarens identitet ska skyddas och att den som larmar ska kunna få skadestånd om hen råkar ut för repressalier.

Vanvård, miljöstörande verksamhet, brottslighet som korruption eller mutor – det finns många exempel på att det är viktigt att det finns människor som slår larm. Men en visselblåsare kan stå väldigt ensam när det stormar. Därför kommer nu en statlig utredning med förslag på hur arbetstagare som slår larm kan skyddas.

Förslaget innebär att en ny arbetsrättslig lag om stärkt skydd införs. Enligt den ska den som drabbas av någon form av repressalier från arbetsgivaren kunna få upprättelse och skadestånd.

Det ska dock handla om allvarliga missförhållanden som visselblåsaren känner till och huvudregeln är att man ska slå larm internt i första hand.

Utredningen föreslår också att arbetsgivare ska bli skyldiga att införa rutiner för att möjliggöra att anställda ska kunna slå larm. Detta ska finnas inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet som regleras i Arbetsmiljölagen. Men exakt hur denna skyldighet ska se ut är upp till de enskilda arbetsgivarna. Det ställs högre krav på stora arbetsgivare och företag som är särskilt utsatta för risker.

Till sist ska den som larmar få sin identitet skyddad. Det gäller både om man larmar internt eller externt till någon myndighet eller offentliggör det på annat sätt. Det blir en utvidgning av sekretesslagen och den berör alla som tar emot en arbetstagares larm.

För att kunna få skydd enligt lagen ska det handla om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Det vill man slå fast delvis på grund av erfarenheter i Norge, där det finns en liknande lag och där man ibland hamnat i att personalproblem tagits upp inom ramen för lagen.

Studier visar att många anställda i Sverige struntar i att larma om missförhållanden och förhoppningen från utredarna är att de nya reglerna ska göra att oegentligheter blir kända och kan åtgärdas. Det ska vara tydliga regler om hur man ska göra.

I höstas kom ett förslag från en annan utredning om att meddelarfrihet ska gälla anställda i vård, skola, omsorg även i privat verksamhet. Den nya utredningen tar inte särskilt upp meddelarfriheten, men det nya lagförslaget om stärkt skydd ska gälla även när man på något sätt offentliggör uppgifter om allvarliga missförhållanden.

Utredningen ska skickas ut på remiss nu och förslagen föreslås träda i kraft i juli 2015.

Carita Andersson
brev@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.