Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Förslag för snabbare arbetsgivarintyg

Sedan många arbetslösa drabbats ekonomiskt till följd av att den förra arbetsgivaren inte uppfyller sin skyldighet att skriva ut ett arbetsgivarintyg kan nu Unionen komma att verka för en lagskärpning. En motion med det förslaget behandlas på Unionens förbundsråd i nästa vecka.
Anita Täpp Publicerad

Som Unionens ombudsman Patrik Cassersten tidigare har berättat på kollega.se drabbas många arbetslösa ekonomiskt till följd av att arbetsgivare inte lämnar ut arbetsgivarintyg på begäran, då man måste lämna in ett sådant intyg för att få a-kasseersättning.

Många arbetslösa vänder sig till Unionen för att få hjälp men kan ändå få vänta länge, eller förgäves, på arbetsgivarintyget eftersom en del arbetsgivare trots påtryckningar från förbundets ombudsmän ändå inte uppfyller sin skyldighet enligt ALF, Lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Att det är möjligt beror inte minst på att det saknas sanktionsmöjligheter mot de arbetsgivare som inte uppfyllerskyldigheten och Patrik Cassersten har därför efterlyst sådana möjligheter.

Nu går fler inom förbundet på hans linje. I en motion till förbundsråd i nästa vecka föreslår Unionenklubben vid Tallink Silja i Kalix att Unionen ska verka för att arbetsgivare ska bli skyldiga att utfärda ett intyg inom en fastställd tid sedan anställningen upphört.

Motionärerna föreslår att detta både ska lagstadgas i las, Lagen om anställningsskydd, och skrivas i kollektivavtal.

I ett yttrande till motionen går Unionens förbundsstyrelse på samma linje när det gäller att föra in en fastställd tidsfrist i las. Om samma skyldighet också ska skrivas in i kollektivavtal vill man i stället att nästa förbundsråd som hanterar avtalsfrågor tar ställning till.

 

.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.