Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen vill se utökat meddelarskydd

Apotekspersonal och kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingens som till exempel jobbcoacher bör också omfattas av meddelarskydd. Det anser Unionen i ett yttrande om regeringens lagförslag.
Ola Rennstam Publicerad
TT
Även apotekspersonal bör omfattas av meddelarskydd, menar Unionen. Liksom Arbetsförmedlingens jobbcoacher. TT

Utredningen om ett stärkt meddelarskydd presenterades i vintras. Lagförslaget innebär i korthet att även privatanställda i verksamheter inom vård, skola och omsorg som finansieras via offentliga medel ska omfattas av meddelarskydd, efterforsknings- och repressalieförbud. Det vill säga ett liknande skydd som offentliganställda har i dag.

Unionen är kritiskt till att förslaget endast omfattar ett skydd inom vård, skola och omsorg. Förbundet ser starka skäl för att även inkludera kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingens som jobbcoacher och etableringslotsar.

”Unionen har negativ erfarenhet av vissa utövare inom Arbetsmarknadspolitiska verksamheter och kan konstatera att det finns ett behov av ökad insyn i dessa företag”, skriver förbundet i ett yttrande till TCO, som är remissinstans.

Apotekspersonal är en annan grupp som, enligt Unionen, borde omfattas av det nya meddelarskyddet. Detta eftersom apoteksverksamhet omfattas av patientsäkerhetslagen och i hög grad finansieras genom läkemedelssubventioner och högkostnadsskydd.

Det nya meddelarskyddet föreslås träda i kraft den 1 juli 2015. Om två veckor, den 22 maj, presenterar regeringens utredare ett förslag på ett stärkt arbetsrättsligt skydd för anställda som slår larm om missförhållanden, oegentligheter eller brott på sin arbetsplats, så kallade whistleblowers.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.