Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Kvinnliga chefer tar hemjobbet också

Inte nog med att de är chefer på jobbet. Betydligt oftare än sina manliga kollegor får kvinnor även ta ansvar för hem och familj, visar en ny undersökning.
Niklas Hallstedt Publicerad
TT
Taking care of business. Kairos Futures undersökning visar att kvinnliga ledare också är de som ser till att saker blir gjorda i hemmet. TT

Kvinnliga ledare upplever sig jämställda i hemmet. Det gäller i alla fall för över 80 procent av dem i undersökningen som lever i ett parförhållande. Men hur jämställda är de egentligen?

Av undersökningen, utförd av konsult- och analysföretaget Kairos Future, med deltagande av omkring 2 000 kvinnliga ledare från olika branscher och chefsnivåer, framgår att en nästan lika stor andel som anser sig vara jämställda, också uppger sig vara projektledare i hemmet och den som ser till att få saker utförda.

De allra flesta av de kvinnliga ledarna lever tillsammans med en partner med ett minst lika krävande jobb. Detta till skillnad från sina manliga chefskollegor, något som syns i en jämförelsestudie med svar från cirka 200 manliga ledare. I allmänhet lever dessa tillsammans med en partner med mindre krävande jobb än de själva. 40 procent av männen säger att deras partner tar ansvaret hemma.

På Kairos Future gjorde man observationen att de kvinnliga cheferna i intervjuer gärna beskrev sin relation som jämställd när bandspelaren var på, men kunde ge ett annat budskap när den var avstängd. ”Egentligen är det jag som gör nästan allt”, var en vanligt förekommande kommentar. Lever man inte i en jämställd relation håller man helst tyst om det, nästan hälften av kvinnorna uppgav att ojämställda förhållanden är något som de skämdes lite för.

Undersökningen visar, bland mycket annat, också att företagets värderingar är den viktigaste faktorn när kvinnliga ledare väljer arbetsplats, och att kvinnliga ledare inte är några blyga violer. I alla fall för deras del är pratet om att kvinnor saknar självförtroende en myt. Av de kvinnor i undersökningen som inte redan nått den högsta positionen inom sitt företag eller organisation så är 43 procent inställda på att nå dit i framtiden.

Tyvärr lever gubbigheten kvar i många företagskulturer. Över hälften av de kvinnliga ledarna säger sig någon gång ha blivit diskriminerade på grund av sitt kön. Typexempel är att som kvinna bli kallad ”lilla gumman” eller ombedd att vara sekreterare vid styrelsemöten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga mentorn: ”Hur får jag teamet att våga på nytt?”

Hur får man ett team som tappat geisten att komma igen?
Charlotta Wikström har i 25 år haft ledande befattningar inom marknadsföring och försäljning. Utifrån egna erfarenheter reflekterar hon kring läsarfrågor.
Ola Rennstam Publicerad 2 oktober 2026, kl 06:00
En chef i svart kostym drar fyra medarbetare framåt med en stor pil, mot en färgstark bakgrund.
Hur får man ett team som tappat självförtroendet att våga testa igen? Mentorn Charlotta Wikström ger chefen konkreta råd. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Jag är chef över en grupp som har gått igenom en tuff period med flera motgångar i verksamheten. Vårt misslyckande har påverkat teamets initiativförmåga och geist, vilket inte är så konstigt.

Men jag upplever att vi har fastnat i en försiktighet där ingen längre bidrar med nya idéer till vår utveckling och vår verksamhet har tappat tempo. Det jag undrar är: Hur ska jag som chef kunna återuppbygga självförtroendet och initiativförmågan i organisationen så att medarbetarna vågar ta nya tag och testa?

Jag inser förstås att jag själv har ett stort ansvar för att gå i bräschen för den utvecklingen – men hur ska jag konkret gå till väga för att lyckas?

MENTORN SVARAR: Det jobbigt när självförtroendet i en grupp sviker och rädslan för att göra fel tar över. Nu ställs ditt ledarskap på prov och här följer några handfasta råd som jag hoppas du har nytta av för att få tillbaka drivet och öka den psykologiska tryggheten som är viktig för att medarbetarna ska våga ta egna initiativ igen.

Börja med en workshop med syftet att lära av misstagen och ladda gruppen med ny energi och trygghet. Din uppgift blir att avdramatisera motgångar, som är en naturlig del i jobbet. Det viktiga är hur man hanterar dem och vad man lär sig för framtiden.

Utvärdera

→ Diskutera vad det är som gått fel och skapa en gemensam bild av läget. → Försök förstå varför det har gått fel. Här är nyckelorden ofta målsättningar, förutsättningar, ansvar och befogenheter, samt hur samarbetet fungerat. Låt alla komma till tals och få redovisa sin syn utan att peka ut några syndabockar. → Summera lärdomar och slutsatser.

Förslag på förbättringar

→ Vilka mindre förbättringar kan gruppen testa de kommande veckorna? Vilka arbetsuppgifter är på agendan och hur kan ni tillsammans förbättra ert arbetssätt? Det är viktigt att ta små steg för att återta självförtroendet och tryggheten.

Återställ fokus framåt – öka den psykologiska tryggheten

→ I denna sista fas är det viktigt att du är extra tydlig med vad gruppen ska uppnå och vad som därmed ska prioriteras.

Det kan behövas mer styrning än vanligt så att ni återtar initiativet och blir drivande och kreativa igen. Förändringarna måste ske i det dagliga arbetet, det räcker förstås inte med en workshop.

Nu måste du som ledare verkligen leda – visa att du tar kalkylerade risker och inte uppfattas som försiktig. Berätta om egna misstag, uppmuntra gruppen att komma med synpunkter, att våga framföra halvfärdiga idéer och att experimentera.

Fokusera på medarbetarnas beteenden och belöna beteenden som visar på lite högre riskvillighet och inte bara resultat. Till exempel någon som vågar ifrågasätta ett beslut eller erkänner att hen faktiskt behöver hjälp. Det är de här faktorerna som skapar psykologisk trygghet i gruppen.

Glöm aldrig bort – att göra misstag ibland är en förutsättning för utveckling!

CHARLOTTA WIKSTRÖM

→ GÖR: Senior advisor på Stardust Consulting.

→ ÅLDER: 68.

→ KÄND FÖR: Har skrivit bästsäljaren Vinnande mentorskap – en praktisk handbok.

→ KARRIÄR: Civilekonom DIHR, 15 år inom SAS-koncernen. Har jobbat på Telia, Comhem och Stockholmsbörsen, samt som HR-direktör på Eniro.