Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fransmän får inte kolla jobbmejl hemma

Kolla inte jobbmejlen hemma. Den uppmaningen får franska tjänstemän sedan fack och arbetsgivare kommit överens om regler som ska få anställda att koppla bort jobbet på fritiden.
Ola Rennstam Publicerad

Kollega har tidigare rapporterat om att tyska företag som Volkswagen och Daimler på olika sätt blockerat jobbmejlen för sina anställda efter arbetstid. För att värna om semestern och motverka stress har den tyska arbetsmarknadsministern Ursula von der Leyen deklarerat att hon vill reglera möjligheterna att läsa jobbmail på fritiden.

Nu hänger Frankrike på det tyska mejltåget. Enligt tidningen Les Echoes ska en ny facklig överenskommelse se till att fransmännen inte kollar jobbmejlen eller på annat sätt är uppkopplade med arbetssysslor efter arbetsdagens slut. Överenskommelsen är inget förbud utan ett principbeslut om att ”koppla bort mobila kommunikationsverktyg”. Den har gjorts mellan arbetsgivarorganisationen Syntec och fackföreningarna CGC och CFTD och omfattar cirka 250 000 tjänstemän med högre utbildning och som främst arbetar inom teknik- och konsultsektorerna.

Enligt tidningen Metro talar inte mycket för att mejlförbudet ska bli verklighet i Sverige.
– Sådana här regleringar är lite för oflexibla. Våra medlemmar vill kunna vara flexibla och kunna ta samtal även hemifrån, säger Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef på Unionen, till Metro.

I ställer för lagstiftning eller fackliga överenskommelser förespråkar Unionen att man för samtal om ämnet på jobbet, och gör en personlig överenskommelse med sin chef. Cecilia Beskow påpekar vikten av återhämtning, att både arbetsgivare och arbetstagare måste respektera de lagstadgade 11 timmar i dygnsvila alla har rätt till.
– Det kan kännas pressande för vissa. Många kanske tror att man måste svara om chefen eller kunden ringer mitt i natten, men man bör veta att man också har rätt till vila, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.