Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fransmän får inte kolla jobbmejl hemma

Kolla inte jobbmejlen hemma. Den uppmaningen får franska tjänstemän sedan fack och arbetsgivare kommit överens om regler som ska få anställda att koppla bort jobbet på fritiden.
Ola Rennstam Publicerad

Kollega har tidigare rapporterat om att tyska företag som Volkswagen och Daimler på olika sätt blockerat jobbmejlen för sina anställda efter arbetstid. För att värna om semestern och motverka stress har den tyska arbetsmarknadsministern Ursula von der Leyen deklarerat att hon vill reglera möjligheterna att läsa jobbmail på fritiden.

Nu hänger Frankrike på det tyska mejltåget. Enligt tidningen Les Echoes ska en ny facklig överenskommelse se till att fransmännen inte kollar jobbmejlen eller på annat sätt är uppkopplade med arbetssysslor efter arbetsdagens slut. Överenskommelsen är inget förbud utan ett principbeslut om att ”koppla bort mobila kommunikationsverktyg”. Den har gjorts mellan arbetsgivarorganisationen Syntec och fackföreningarna CGC och CFTD och omfattar cirka 250 000 tjänstemän med högre utbildning och som främst arbetar inom teknik- och konsultsektorerna.

Enligt tidningen Metro talar inte mycket för att mejlförbudet ska bli verklighet i Sverige.
– Sådana här regleringar är lite för oflexibla. Våra medlemmar vill kunna vara flexibla och kunna ta samtal även hemifrån, säger Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef på Unionen, till Metro.

I ställer för lagstiftning eller fackliga överenskommelser förespråkar Unionen att man för samtal om ämnet på jobbet, och gör en personlig överenskommelse med sin chef. Cecilia Beskow påpekar vikten av återhämtning, att både arbetsgivare och arbetstagare måste respektera de lagstadgade 11 timmar i dygnsvila alla har rätt till.
– Det kan kännas pressande för vissa. Många kanske tror att man måste svara om chefen eller kunden ringer mitt i natten, men man bör veta att man också har rätt till vila, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält