kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

Lulebo beredda betala 3,3 miljoner i skadestånd

Publicerad

Lulebo beredda betala 3,3 miljoner i skadestånd

Ledningen för Lulebo erbjuder 3,3 miljoner i skadestånd till 25 tjänstemän som inte togs över vid byte av entreprenör. En förlikning är bolagets sista chans att undvika ett avgörande i Arbetsdomstolen.

41 tjänstemän förlorade sina jobb när det kommunala fastighetsbolaget Lulebo själva tog över administrationen som tidigare legat på entreprenad hos HSB och Riksbyggen. Nu erbjuds 25 av dem totalt cirka 3,3 miljoner som plåster på såren.
SIF hävdade redan från början att Lulebo var skyldiga att ta över personalen enligt lagen om anställningsskydd (reglerna om verksamhetsövergång). Lulebo hade en annan uppfattning och vägrade i det längsta att ens tala om förhandlingar.
I mars förra året fanns en förlikning i sikte. Då stupade uppgörelsen på att Lulebo ville lotsa ut pengar via de tidigare arbetsgivarna, HSB och Riksbyggen, för att slippa betala arbetsgivaravgifter.
- Lulebo erkänner inte att de gjort fel. Vd:n Anders Sandberg kallar det en gest "av god vilja", sa SIF:s regionchef i Norrbotten Christer Eijderberg den gången.
Men HSB och Riksbyggen krävde garantier för att det inte skulle bli efterräkningar i form av skatter eller avgifter och budet rann ut i sanden. Då tröttnade SIF och stämde företaget inför arbetsdomstolen. SIF kräver skadestånd som sammanlagt skulle kunna kosta Lulebo upp emot 8 miljoner.
Inför att tvisten ska upp i AD i april har Lulebo nu backat och erbjuder i princip samma "goodwill-pengar" som förra året. Den här gången är de beredda att betala själva. Beloppet är lika högt, cirka 3,3 miljoner. Men kostnaden kan beräknas till drygt 4 miljoner, då Lulebo får räkna med arbetsgivaravgifter.
Pengarna erbjuds individuellt utifrån tidigare lön, uppsägningstid och den skada den uppsagda lidit. De 25 tjänstemännen har nu fram till den 11 februari på sig att tacka ja eller nej till budet.

TOMMY ZETTERWALL © siftidningen 2000

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även