kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

Ericsson i Paris vill inte nyanställa

Publicerad

Tvister efter 35-timmarsvecka:
Ericsson i Paris vill inte nyanställa

Korta strejker följer i spåren av Frankrikes införande av 35-timmarsvecka.
Inom näringlivet söker man nu febrilt hur tidsekvationen ska lösas.

På Ericssons anläggning i Massy, strax utanför Paris brukar anställda ta ut en extra semestervecka om året i ihopsamlad övertid. När den nuvarande arbetsveckan om 38,5 timmar sänks till 35 riskerar övertiden öka ytterligare.
Detta om inte facken får igenom sina krav på att nyanställa, vilket företaget hittills inte visat några tecken till.
- I stället för att nyanställa vill arbetsgivaren införa förtroendetid. Det gör att vi inte kommer ha någon som helst kontroll över våra arbetstider, säger Guy Minvielle, tekniker och deltids förtroendeman, Ericsson, Massy.
- Den franska ekonomin är god. Efter 20 år av umbäranden är det inte mer än rätt att vi anställda får vår arbetstidsförkortning. Det tycker våra medlemmar också, säger Guy Minvielle och stödjer sig på en färsk undersökning bland företagets anställda.
I den offentliga sektorn, som likt Sveriges kontinuerligt beskurits under senare år, protesterar anställda vilt mot att minst lika mycket arbete som tidigare måste bli gjort samtidigt som det saknas personal. Kommunikationerna i Paris var under tisdagen nedskurna till motsvarande en femtedel av ordinarie trafik. På onsdagen gick tågen oväntat som vanligt men på torsdagen var det flygpersonal och sjukvårdsanställda som gick ut i strejk.
- Arbetstidsförkortningen är ogenomtänkt, menar Francis Tardière, mellanchef för en grupp inköpare för franska Ericsson.
Han börjar sin arbetsdag klockan åtta och slutar klockan sju på kvällen.
- Det blir svårt att införa 35-timmarsveckan. Vi är inte auktoriserade att nyanställa, säger monsieur Tardière och slår ut med armarna.
- Glappet mellan ledningen och ena sidan, personal och fack å den andra är jättestort.

MARIE NÄRLID © siftidningen 2000  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även