Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Det otrygga skyddsnätet

Det är fler som inte litar på Sveriges trygghetssystem än som gör det. Lägst förtroende har man för Arbetsförmedlingen, visar en undersökning som Kollega låtit göra.
Lina Björk Publicerad

Vad gör man när livet rasar? Blir du diskriminerad anmäler du det till diskriminerings-ombudsmannen, blir du av med jobbet får du pengar från a-kassan och blir du sjuk eller skadar dig på jobbet får du pengar av Försäkringskassan. Enkelt och säkert. Eller inbillad trygghet?

I förra årets årsredovisning från DO framgick att myndigheten fått in 1 827 ärenden om diskriminering. Allt från personer som inte fått jobb på grund av sin hudfärg till föräldrar som inte får någon löneökning för att de är hemma med sitt barn. Man valde att utreda ungefär en fjärdedel av ärendena och gick vidare med 17 till domstol, alltså mindre än en procent. DO prioriterar numera endast ärenden som kan få stor genomslagskraft eller påverka samhällsutvecklingen.

Av dem som ansökte om livränta för en arbetssjukdom från Försäkringskassan 2012 fick 75 procent av kvinnorna avslag, 57 procent av männen fick samma besked. Och i september förra året hade endast 38 procent av dem som var inskrivna på Arbetsförmedlingen a-kassa.

Enligt undersökningen som Kollega låtit göra är det fler personer som inte tror att de skulle få någon hjälp av skyddsnätet i Sverige än som tror att de skulle få det. Allra minst förtroende har man för Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Endast 17 procent av de tillfrågade tror att Arbetsförmedlingen skulle vara till hjälp om de blev uppsagda från sitt jobb. 19 procent tror att socialtjänsten skulle komma dem till undsättning.

Störst förtroende har man för a-kassan och facket. 66 respektive 64 procent tror att de skulle få den hjälp de behöver från dessa.

Bland dem som någon gång fått hjälp svarar flest att de varit nöjda med a-kassan, därefter facket och Försäkringskassan. Endast tre av tio har varit nöjda med hjälpen från Arbetsförmedlingen.

Fyra av tio svarande skulle känna sig som mest otrygga vid sjukdom. Siffran är särskilt hög bland kvinnor, där hela 50 procent skulle tvivla på att systemet skulle hjälpa dem om de blev sjuka. De tillfrågade i undersökningen skulle också känna sig otrygga vid arbetslöshet.

Kollega undersöker

Undersökningen som gjordes av Novus på uppdrag av Kollega besvarades av 951 personer. Läs mer om förtroendet för myndigheterna i skyddsnätet här.

Litar du på det sociala skyddsnätet?
Ja: 40%
Nej: 42% 
Vet ej: 18%

Känner du förtroende för att du skulle få hjälp om du behövde?
A-kassan: 66%
Facket: 64%
Försäkringskassan: 38%
DO: 27%
Socialtjänsten: 19%
Arbetsförmedlingen: 17%

När skulle du känna dig som mest utsatt och otrygg:
som sjuk: 41%
som arbetslös: 23%
som arbetsskadad: 11%
som diskriminerad: 10%
som pensionär: 8%
som anställd: 1%
Vet ej: 6%

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Kraftig minskning av vab förra året

Antalet vab-dagar minskade med 10 procent förra året. En förklaring kan vara att fler snuviga barn får gå till förskolan.
David Österberg Publicerad 19 februari 2026, kl 09:15
Pappa som vabbar
Svenskarna vabbade mindre förra året. Det kan bero på att vi vobbar mer - eller låter sjuka barn gå till förskolan eller skolan. Christine Olsson/TT

Den som är hemma från jobbet för att ta hand om ett sjukt barn kan få ersättning från Försäkringskassan, så kallad vab (vård av barn). Förra året betalade Försäkringskassan ut 6,5 miljoner vab-dagar. Det är en minskning på ungefär 10 procent jämfört med året innan. 

Försäkringskassan tror att det kan finnas tre förklaringar till minskningen. En är att det finns färre små barn i Sverige.

– Barnafödandet i Sverige minskar och därmed också antalet barn i de åldrar det vabbas mest. Så det är naturligt att det totala antalet vab-dagar sjunker över tid, säger Patrik Zetterberg, analytiker på Försäkringskassan, i ett pressmeddelande.

Lämna sjuka barn på förskolan

En annan förklaring kan vara att föräldrar lämnar sina barn på förskolan, trots att de inte är helt friska.

– En anledning till att vabbandet var högt direkt efter pandemin kan vara att vi var mer restriktiva med att ta smittade barn till förskolan. Det skulle kunna vara så att det beteendet nu klingar av, säger Patrik Zetterberg.

Försäkringskassan tror också att ökade möjligheter till hemarbete efter pandemin leder till att fler vobbar, alltså jobbar hemifrån samtidigt som de tar hand om det sjuka barnet.

Lättare att vobba för tjänstemän

Möjligheten att vobba skiljer sig stort mellan yrkesgrupper. Enligt en analys från pensionsbolaget Säkra vabbar chefer inom IT, HR och samhällsservice minst. Mest vab blir det för medarbetare i yrken som kräver fysisk närvaro. 

Dessutom är vab-dagarna ojämnt fördelade mellan kvinnor och män. Förra året tog kvinnor ut 63 procent av alla vab-dagar. Det påverkar såväl inkomst som karriärmöjligheter och framtida pension, enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Säkra.

Pensionsekonom Trifa Chireh

– Den här utvecklingen riskerar att både snedvrida bilden av vem som faktiskt tar ansvar för barnen och öka klyftorna mellan tjänstemannayrken och praktiska yrken. Vab är nödvändigt, men inte gratis. Om samma person alltid vabbar blir effekten stor över tid, särskilt för den som redan tjänar mindre.

Fyra råd till familjer där en förälder vabbar mer

  1. Dela på vabben. Bestäm på förhand att ni ska vabba varannan gång, eller se om det finns andra i er närhet som kan hjälpa till.
  2. Prata pengar med din partner. Försök pensionsspara mer under perioder då livet kräver mycket vab.
  3. Överför premiepensionen. Om ekonomin inte tillåter ett månadssparande kan du överföra den mindre delen av den allmänna pensionen (2,5 procent) till din make eller maka via Pensionsmyndigheten.
  4. Amortera strategiskt. Den som tjänar mest i hushållet kan amortera mer på bostadslånen om bostaden ägs gemensamt, vilket stärker ekonomin för den som vabbar oftast.

    Källa: Säkra