Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Det otrygga skyddsnätet

Det är fler som inte litar på Sveriges trygghetssystem än som gör det. Lägst förtroende har man för Arbetsförmedlingen, visar en undersökning som Kollega låtit göra.
Lina Björk Publicerad

Vad gör man när livet rasar? Blir du diskriminerad anmäler du det till diskriminerings-ombudsmannen, blir du av med jobbet får du pengar från a-kassan och blir du sjuk eller skadar dig på jobbet får du pengar av Försäkringskassan. Enkelt och säkert. Eller inbillad trygghet?

I förra årets årsredovisning från DO framgick att myndigheten fått in 1 827 ärenden om diskriminering. Allt från personer som inte fått jobb på grund av sin hudfärg till föräldrar som inte får någon löneökning för att de är hemma med sitt barn. Man valde att utreda ungefär en fjärdedel av ärendena och gick vidare med 17 till domstol, alltså mindre än en procent. DO prioriterar numera endast ärenden som kan få stor genomslagskraft eller påverka samhällsutvecklingen.

Av dem som ansökte om livränta för en arbetssjukdom från Försäkringskassan 2012 fick 75 procent av kvinnorna avslag, 57 procent av männen fick samma besked. Och i september förra året hade endast 38 procent av dem som var inskrivna på Arbetsförmedlingen a-kassa.

Enligt undersökningen som Kollega låtit göra är det fler personer som inte tror att de skulle få någon hjälp av skyddsnätet i Sverige än som tror att de skulle få det. Allra minst förtroende har man för Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Endast 17 procent av de tillfrågade tror att Arbetsförmedlingen skulle vara till hjälp om de blev uppsagda från sitt jobb. 19 procent tror att socialtjänsten skulle komma dem till undsättning.

Störst förtroende har man för a-kassan och facket. 66 respektive 64 procent tror att de skulle få den hjälp de behöver från dessa.

Bland dem som någon gång fått hjälp svarar flest att de varit nöjda med a-kassan, därefter facket och Försäkringskassan. Endast tre av tio har varit nöjda med hjälpen från Arbetsförmedlingen.

Fyra av tio svarande skulle känna sig som mest otrygga vid sjukdom. Siffran är särskilt hög bland kvinnor, där hela 50 procent skulle tvivla på att systemet skulle hjälpa dem om de blev sjuka. De tillfrågade i undersökningen skulle också känna sig otrygga vid arbetslöshet.

Kollega undersöker

Undersökningen som gjordes av Novus på uppdrag av Kollega besvarades av 951 personer. Läs mer om förtroendet för myndigheterna i skyddsnätet här.

Litar du på det sociala skyddsnätet?
Ja: 40%
Nej: 42% 
Vet ej: 18%

Känner du förtroende för att du skulle få hjälp om du behövde?
A-kassan: 66%
Facket: 64%
Försäkringskassan: 38%
DO: 27%
Socialtjänsten: 19%
Arbetsförmedlingen: 17%

När skulle du känna dig som mest utsatt och otrygg:
som sjuk: 41%
som arbetslös: 23%
som arbetsskadad: 11%
som diskriminerad: 10%
som pensionär: 8%
som anställd: 1%
Vet ej: 6%

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Person sitter på ett kaklat badrumsgolv med armarna över huvudet. Bilden används för en artikel om ökande vab bland tonåringar.
Fler 13-15-åringar vabbas av sina föräldrar än tidigare. Samtidigt säger Försäkringskassan att myndigheten har begränsad kunskap om vad ökningen beror på. Christine Olsson/TT

Vabbandet minskar i Sverige. Statistiken pekar stadigt nedåt sedan 2022, oavsett om man mäter hur många barn som får vård eller hur många dagar som tas ut.

Men hos en grupp är det annorlunda; tonåringar. Där syns en motsatt trend. Förra året vabbades drygt 24.400 13-15-åringar, enligt Försäkringskassans egna siffror. 

Det är en ökning med drygt 20 procent sedan år 2022. Fjolårets siffra är den högsta som har uppmätts sedan 2006, startåret för Försäkringskassans öppna statistik.

Samma tendens syns även när man mäter det totala antalet vab-dagar för 13-15-åringar. Där slogs rekordet år 2024.

Försäkringskassan utreder ökningen bland tonåringar

Försäkringskassan har ”mycket begränsad kunskap” om vad situationen beror på. Det säger Lotta Jernström, pressekreterare på myndigheten, till Kollega. 

Därför har Försäkringskassan nu inlett en större analys av tonårsföräldrars vabbande. Utredningen beräknas vara färdig hösten 2027. 

Fler vårdas för psykisk ohälsa

Statistik från Socialstyrelsen visar att omkring dubbelt så många 10-19-åringar behandlas för psykisk ohälsa i dag jämfört med för tio år sedan. Försäkringskassan har i tidigare uttalanden kopplat ihop det fenomenet med vab-ökningen.

Men Cecilia Sobocki, även hon pressekreterare på Försäkringskassan, säger till Kollega att den kommande utredningen inte har någon ”särskild teori som ska undersökas” . Hon påpekar också att myndigheten saknar ”egen kunskap om den här gruppen och deras psykiska hälsa”.

Intyg krävs när föräldrar vabbar barn över 12 år

Trots förändringen bland tonåringarna så är det vabbande för yngre barn som fortsätter dominera, enligt Försäkringskassans årliga rapport. Reglerna för att vabba barn över 12 år är betydligt strängare än de som gäller för yngre barn.

Vab för barn över 12 år – reglerna i korthet

Rätten att vabba gäller som regel till och med det år då barnet är 12. Men i vissa situationer kan en förälder vabba även därefter. Då krävs intyg från läkare eller socialtjänst från första dagen. Här är några exempel:

  • Barnet har en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning och blir försämrad på ett sätt som kräver särskild tillsyn.
  • Barnet gör ett läkarbesök där det är nödvändigt att föräldern är med.

Sedan 1 januari 2026 kan en tonårsförälder också vabba om hen behöver gå på möte i skolan på grund av barnets sjukdom, lära skolpersonal om barnets egenvård vid till exempel diabetes, eller gå på en utredning eller förhandsbedömning hos socialtjänsten. De förändringarna är så nya att de ännu inte har gjort avtryck i statistiken.

Källa: Försäkringskassan

Tonårsvabbandet ökar snabbare än befolkningen

Siffrorna i artikeln är hämtade från Försäkringskassans statistikverktyg. Kollega har jämfört siffrorna med Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik. Ökningen av tonårsvabbandet är snabbare än befolkningstillväxten.