Arbetsgivare som struntar i arbetsmiljön ska straffas snabbare. Det blir resultatet av det nya system där Arbetsmiljöverket kan utfärda avgifter i stället för att lämna över fall till rättsväsendet. Hur hög avgiften blir beror på vad som hänt och hur många som jobbar i verksamheten.
Att blanda in polis och åklagare i arbetsmiljöbrott tar tid. Dessutom är det få anmälda fall som leder till straff. Därför har riksdagen beslutat att ändra reglerna för arbetsgivare som bryter mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Nu har myndigheten bestämt hur det nya systemet, som träder i kraft den första juli i år, ska se ut.
I stället för att bolla vidare fall till polis, åklagare och eventuellt domstol ska verket självt utfärda sanktionsavgifter. Det innebär att de straff som finns i myndighetens föreskrifter, och som kunnat ge böter, i stort sett tas bort. Allvarliga olyckor på jobbet kan fortsättningsvis fortfarande sluta i domstol.
- Sanktionssystemet syftar till att öka motivationen för att arbeta förebyggande med arbetsmiljöfrågorna. Om någon skadas eller dör i arbetet är det fortfarande domstolsprocess och straff som gäller, säger Bernt Nilsson som är tillförordnad generaldirektör på Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande.
Avgiften kommer att variera beroende på hur stora riskerna har varit. Det finns fyra olika risknivåer. Om en arbetsgivare struntar i reglerna på ett sätt som riskerar människors liv kostar det mer. Dessutom får större arbetsgivare betala högre avgifter. Avgifterna i risknivå 4, den högsta, kommer att ligga mellan 100 000 kronor och en miljon kronor . De föreskrifter som är förenande med sanktionsavgifter kommer att finnas på Arbetsmiljöverkets hemsida för nedladdning från mitten av april.
När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.
I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.
– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.
Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång
Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:
• Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.
• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.
• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.
Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad. – Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.
I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.
Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?
I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.
Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om. – Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.
Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet
I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas. – Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.
Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger
Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.
