Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Snabbare straff för dålig arbetsmiljö

Arbetsgivare som struntar i arbetsmiljön ska straffas snabbare. Det blir resultatet av det nya system där Arbetsmiljöverket kan utfärda avgifter i stället för att lämna över fall till rättsväsendet. Hur hög avgiften blir beror på vad som hänt och hur många som jobbar i verksamheten.
Sandra Lund Publicerad

Att blanda in polis och åklagare i arbetsmiljöbrott tar tid. Dessutom är det få anmälda fall som leder till straff. Därför har riksdagen beslutat att ändra reglerna för arbetsgivare som bryter mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Nu har myndigheten bestämt hur det nya systemet, som träder i kraft den första juli i år, ska se ut.

I stället för att bolla vidare fall till polis, åklagare och eventuellt domstol ska verket självt utfärda sanktionsavgifter. Det innebär att de straff som finns i myndighetens föreskrifter, och som kunnat ge böter, i stort sett tas bort. Allvarliga olyckor på jobbet kan fortsättningsvis fortfarande sluta i domstol.

- Sanktionssystemet syftar till att öka motivationen för att arbeta förebyggande med arbetsmiljöfrågorna. Om någon skadas eller dör i arbetet är det fortfarande domstolsprocess och straff som gäller, säger Bernt Nilsson som är tillförordnad generaldirektör på Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande.

Avgiften kommer att variera beroende på hur stora riskerna har varit. Det finns fyra olika risknivåer. Om en arbetsgivare struntar i reglerna på ett sätt som riskerar människors liv kostar det mer. Dessutom får större arbetsgivare betala högre avgifter. Avgifterna i risknivå 4, den högsta, kommer att ligga mellan 100 000 kronor och en miljon kronor . De föreskrifter som är förenande med sanktionsavgifter kommer att finnas på Arbetsmiljöverkets hemsida för nedladdning från mitten av april.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.