Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Rykte ger nytt hopp för Kockums ingenjörer

Sedan de anställda på Kockums nyligen fick chockbeskedet att Försvarets mateterialverk överväger att i stället köpa ubåtar av Saab funderar nu Saab, enligt uppgift, på att i så fall anställa alla Kockums ubåtsingenjörer.

Anita Täpp Publicerad
Erland Vinberg / TT
I december i fjol presenterades ubåtskonstruktionen A26, nästa generations svenska ubåt från Kockums, på Kockums kontor i Malmö. Erland Vinberg / TT

- Om det stämmer kan det säkerställa våra medlemmars arbeten med svenska ubåtar och därmed en fortsatt ubåtskompetens i Sverige, säger klubbordförande Ingrid Holmberg.

När Försvarets materialverks planer blev kända i förra veckan ledde det till stor oro bland de runt tusen anställda på ThyssenKrupp Marine Systems AB, före detta Kockums, i Malmö och Karlskrona.

Vad skulle nu hända med jobben och tillverkningen av svenska ubåtar? För hur ska Saab, eller någon annan, som inte har den specialkompetens som finns inom Kockums, kunna bygga ubåtar? Det undrade bland andra Ingrid Holmberg, Unionens klubbordförande på Kockums.

Hon har också undrat över varför det skurit sig i förhandlingarna mellan Försvarets materialverk, FMV, och ThyssenKrupp om den nya framtida svenska ubåten, A26, vilket är bakgrunden till dagens situation.

- Vi har ju bara hört rykten. Men det kan handla om att vår ägare inte vill sälja ubåtarna till ett fast pris, eftersom man då tar en större risk. En annan orsak kan vara att vår ägare inte går med på att svenska staten vill dela på utvecklingskostnaden genom att A26 får säljas till andra länder. Vilket jag inte alls förstår i så fall, eftersom det ju skulle betyda att ThyssenKrupp skulle tjäna pengar på det, säger Ingrid Holmberg.

Sedan det uppstått ett dödläge i förhandlingarna mellan FMV och ThyssenKrupp har FMV nu gett Saab i uppdrag att undersöka om man där, eller på ett annat företag, kan bygga de aktuella ubåtarna i stället för Kockums. Och på Saab är nu tanken, enligt uppgift i Affärsvärlden, att bolaget i så fall också ska ta över Kockums ingenjörer.

Ingrid Holmberg betonar att hon själv inte fått någon sådan information och påpekar att det ändå inte behöver vara så enkelt som det låter.

–Vi som jobbar på Kockums kan ju utveckla och designa ubåtar och om man anställer oss så får man mycket. FMV har också fått mycket information genom det vi levererat så långt. Men det finns också mycket som ligger i våra datorer, alltså viktig bakgrundsinformation och kunskap som man då måste bygga upp igen.

Om FMV beslutar köpa ubåtar av Saab och Saab tar över personalen – kan ThyssenKrupp ha kvar varvet och fortsätta bygga ubåtar då? Eller kan det bli så att Saab också tar över varvet i Karlskrona?

- Båda scenarierna är möjliga, ThyssenKrupp äger ju all mark och byggnader i Karlskrona men om all personal försvinner så är det inte lätt att bygga upp en ny verksamhet, säger Ingrid Holmberg.

- Att utveckla och bygga ubåtar och skaffa den gemensamma kunskap vi har är inget man kan utbilda sig till på någon högskola. Vår kompetens inom ubåt bygger på lång erfarenhet och går inte att på rimlig tid bygga upp utan vår medverkan.

Till Kollega säger Saabs presschef Sebastian Carlsson att han inte vill kommentera, och därmed inte heller varken bekräfta eller dementera, om man överväger att anställa Kockums ubåtsingenjörer i det fall man tar över utbåtstillverkningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.