Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Rykte ger nytt hopp för Kockums ingenjörer

Sedan de anställda på Kockums nyligen fick chockbeskedet att Försvarets mateterialverk överväger att i stället köpa ubåtar av Saab funderar nu Saab, enligt uppgift, på att i så fall anställa alla Kockums ubåtsingenjörer.

Anita Täpp Publicerad
Erland Vinberg / TT
I december i fjol presenterades ubåtskonstruktionen A26, nästa generations svenska ubåt från Kockums, på Kockums kontor i Malmö. Erland Vinberg / TT

- Om det stämmer kan det säkerställa våra medlemmars arbeten med svenska ubåtar och därmed en fortsatt ubåtskompetens i Sverige, säger klubbordförande Ingrid Holmberg.

När Försvarets materialverks planer blev kända i förra veckan ledde det till stor oro bland de runt tusen anställda på ThyssenKrupp Marine Systems AB, före detta Kockums, i Malmö och Karlskrona.

Vad skulle nu hända med jobben och tillverkningen av svenska ubåtar? För hur ska Saab, eller någon annan, som inte har den specialkompetens som finns inom Kockums, kunna bygga ubåtar? Det undrade bland andra Ingrid Holmberg, Unionens klubbordförande på Kockums.

Hon har också undrat över varför det skurit sig i förhandlingarna mellan Försvarets materialverk, FMV, och ThyssenKrupp om den nya framtida svenska ubåten, A26, vilket är bakgrunden till dagens situation.

- Vi har ju bara hört rykten. Men det kan handla om att vår ägare inte vill sälja ubåtarna till ett fast pris, eftersom man då tar en större risk. En annan orsak kan vara att vår ägare inte går med på att svenska staten vill dela på utvecklingskostnaden genom att A26 får säljas till andra länder. Vilket jag inte alls förstår i så fall, eftersom det ju skulle betyda att ThyssenKrupp skulle tjäna pengar på det, säger Ingrid Holmberg.

Sedan det uppstått ett dödläge i förhandlingarna mellan FMV och ThyssenKrupp har FMV nu gett Saab i uppdrag att undersöka om man där, eller på ett annat företag, kan bygga de aktuella ubåtarna i stället för Kockums. Och på Saab är nu tanken, enligt uppgift i Affärsvärlden, att bolaget i så fall också ska ta över Kockums ingenjörer.

Ingrid Holmberg betonar att hon själv inte fått någon sådan information och påpekar att det ändå inte behöver vara så enkelt som det låter.

–Vi som jobbar på Kockums kan ju utveckla och designa ubåtar och om man anställer oss så får man mycket. FMV har också fått mycket information genom det vi levererat så långt. Men det finns också mycket som ligger i våra datorer, alltså viktig bakgrundsinformation och kunskap som man då måste bygga upp igen.

Om FMV beslutar köpa ubåtar av Saab och Saab tar över personalen – kan ThyssenKrupp ha kvar varvet och fortsätta bygga ubåtar då? Eller kan det bli så att Saab också tar över varvet i Karlskrona?

- Båda scenarierna är möjliga, ThyssenKrupp äger ju all mark och byggnader i Karlskrona men om all personal försvinner så är det inte lätt att bygga upp en ny verksamhet, säger Ingrid Holmberg.

- Att utveckla och bygga ubåtar och skaffa den gemensamma kunskap vi har är inget man kan utbilda sig till på någon högskola. Vår kompetens inom ubåt bygger på lång erfarenhet och går inte att på rimlig tid bygga upp utan vår medverkan.

Till Kollega säger Saabs presschef Sebastian Carlsson att han inte vill kommentera, och därmed inte heller varken bekräfta eller dementera, om man överväger att anställa Kockums ubåtsingenjörer i det fall man tar över utbåtstillverkningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.