Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Rykte ger nytt hopp för Kockums ingenjörer

Sedan de anställda på Kockums nyligen fick chockbeskedet att Försvarets mateterialverk överväger att i stället köpa ubåtar av Saab funderar nu Saab, enligt uppgift, på att i så fall anställa alla Kockums ubåtsingenjörer.

Anita Täpp Publicerad
Erland Vinberg / TT
I december i fjol presenterades ubåtskonstruktionen A26, nästa generations svenska ubåt från Kockums, på Kockums kontor i Malmö. Erland Vinberg / TT

- Om det stämmer kan det säkerställa våra medlemmars arbeten med svenska ubåtar och därmed en fortsatt ubåtskompetens i Sverige, säger klubbordförande Ingrid Holmberg.

När Försvarets materialverks planer blev kända i förra veckan ledde det till stor oro bland de runt tusen anställda på ThyssenKrupp Marine Systems AB, före detta Kockums, i Malmö och Karlskrona.

Vad skulle nu hända med jobben och tillverkningen av svenska ubåtar? För hur ska Saab, eller någon annan, som inte har den specialkompetens som finns inom Kockums, kunna bygga ubåtar? Det undrade bland andra Ingrid Holmberg, Unionens klubbordförande på Kockums.

Hon har också undrat över varför det skurit sig i förhandlingarna mellan Försvarets materialverk, FMV, och ThyssenKrupp om den nya framtida svenska ubåten, A26, vilket är bakgrunden till dagens situation.

- Vi har ju bara hört rykten. Men det kan handla om att vår ägare inte vill sälja ubåtarna till ett fast pris, eftersom man då tar en större risk. En annan orsak kan vara att vår ägare inte går med på att svenska staten vill dela på utvecklingskostnaden genom att A26 får säljas till andra länder. Vilket jag inte alls förstår i så fall, eftersom det ju skulle betyda att ThyssenKrupp skulle tjäna pengar på det, säger Ingrid Holmberg.

Sedan det uppstått ett dödläge i förhandlingarna mellan FMV och ThyssenKrupp har FMV nu gett Saab i uppdrag att undersöka om man där, eller på ett annat företag, kan bygga de aktuella ubåtarna i stället för Kockums. Och på Saab är nu tanken, enligt uppgift i Affärsvärlden, att bolaget i så fall också ska ta över Kockums ingenjörer.

Ingrid Holmberg betonar att hon själv inte fått någon sådan information och påpekar att det ändå inte behöver vara så enkelt som det låter.

–Vi som jobbar på Kockums kan ju utveckla och designa ubåtar och om man anställer oss så får man mycket. FMV har också fått mycket information genom det vi levererat så långt. Men det finns också mycket som ligger i våra datorer, alltså viktig bakgrundsinformation och kunskap som man då måste bygga upp igen.

Om FMV beslutar köpa ubåtar av Saab och Saab tar över personalen – kan ThyssenKrupp ha kvar varvet och fortsätta bygga ubåtar då? Eller kan det bli så att Saab också tar över varvet i Karlskrona?

- Båda scenarierna är möjliga, ThyssenKrupp äger ju all mark och byggnader i Karlskrona men om all personal försvinner så är det inte lätt att bygga upp en ny verksamhet, säger Ingrid Holmberg.

- Att utveckla och bygga ubåtar och skaffa den gemensamma kunskap vi har är inget man kan utbilda sig till på någon högskola. Vår kompetens inom ubåt bygger på lång erfarenhet och går inte att på rimlig tid bygga upp utan vår medverkan.

Till Kollega säger Saabs presschef Sebastian Carlsson att han inte vill kommentera, och därmed inte heller varken bekräfta eller dementera, om man överväger att anställa Kockums ubåtsingenjörer i det fall man tar över utbåtstillverkningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.