Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tänk på detta - när du säger upp dig själv

Urtrött på ditt kneg? Det finns många fallgropar i samband med uppsägningar. Ta ett djupt andetag och läs Kollegas guide först.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Hur trött på jobbet du än är kan det vara bra att behålla lugnet och tänka igenom beslutet innan du säger upp dig. Colourbox
  • En uppsägning bör vara skriftlig, ange också tydligt vilken dag uppsägningen sker. Även en muntlig uppsägning gäller men det kan leda till oklarheter och i efterhand kan det bli svårt att bevisa vad som sagts.
     
  •  Överlämna helst uppsägningen personligen till din chef så att du vet att meddelandet tagits emot. Att skicka uppsägningen med post eller e-post är på egen risk. Uppsägningen räknas inte från den dag du skickade meddelandet utan räknas från den dag arbetsgivaren faktiskt fick informationen. Det kan vara lämpligt att arbetsgivaren skriftligen bekräftar att du har sagt upp dig och vilken din sista anställningsdag är.
     
  • Innan du säger upp dig bör du kolla hur lång uppsägningstid du har. Om din arbetsgivare inte har kollektivavtal gäller lagen om anställningsskydd. Enligt las har du en månads uppsägningstid - såvida inte du och din arbetsgivare har kommit överens om något annat. Då ska det stå i ditt anställningsavtal.
     
  • Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal gäller vad som står där, det vill säga om ni inte har kommit överrens om något annat. Kontrollera alltid uppsägningstiden i kollektivavtalet innan du säger upp dig själv, den kan vara längre än vad du trott.
     
  • Vid tidsbegränsade anställningar är utgångspunkten att de inte är uppsägningsbara. Såvida inte du och din arbetsgivare kommit överens om något annat i ditt anställningsavtal gäller detta.
     
  • Tänk på att du måste sköta dina arbetsuppgifter som vanligt under din uppsägningstid. Huvudregeln är att du har samma lön och arbetsförmåner som före uppsägningen.
     
  • Det är inte ovanligt att anställda säger upp sig i affekt. Det går att ta tillbaka en muntlig uppsägning, förutsatt att det går att visa att arbetsgivaren förstått att det inte var allvarligt menat. Men då gäller det att man hör av sig omgående och säger att man ångrar sig.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.