Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Låg nivå på experternas utlåtanden vid arbetsskador

Experternas utlåtanden i fall som rör arbetsskador är ofta undermåliga. Det framgår i en ny studie.
- Många höll bedrövligt låg nivå, säger Kjell Torén, professor i arbets- och miljömedicin på Göteborgs universitet och en av författarna till rapporten.
Lina Björk Publicerad

Att en domstol tar in en sakkunnig kan ha stor betydelse för den försäkrade i ett arbetsskademål. Studien, som ingår i ett forskningsprojekt som AFA Försäkring har finansierat, har undersökt i vilken utsträckning kammarrätterna använder sig av externa experter, när de väljs och vilken roll de spelar för rättsutfallet. Man har sammanlagt tittat på 153 ärenden mellan 2005 och 2009.

- Vi såg skillnader både mellan domstolar och olika typer av sjukdomar. Jönköpings och Stockholms kammarrätter använder sig i högre grad av experter än Göteborgs. Vi kunde också se att män oftare fick sakkunniga i sina ärenden jämfört med kvinnor, samt att man sällan tar in experter när det handlade om psykisk sjukdom, säger Kjell Torén.

Av de externa experter som har uttalat sig i ärendena var majoriteten professorer. Näst vanligast var docenter. Men ett antal hade också ingen eller väldigt liten forskningsutbildning. Sammanlagt var 20 män och 8 kvinnor.

- Det var förvånande att det fanns personer med väldigt liten forskningsutbildning eftersom domstolssakkunniga skriver ett expertutlåtande som ska vägleda domstolen i ärendet. Det är viktigt både för den enskilde och för rättssäkerheten, säger Kjell Thorén.

Kvaliteten på intygen de sakkunniga skrev var också varierande. Sammanlagt baserade endast tre experter sina utlåtanden på en litteratursökning. 35 procent refererade till vetenskapliga artiklar, några skrivna på 1940-talet, 9 procent citerade en lärobok och 50 procent baserade intyget på sin egna kliniska erfarenhet.

- I många fall blev jag rent förskräckt. Man refererar till gammal vetenskap och skriver rena grodor i utlåtandena. Visst fanns det goda exempel också men många höll också bedrövligt låg nivå.

Risken med undermåliga utlåtanden är flera. Men framför allt kan det betyda att du som är berättigad till ersättning inte får det.

- Det finns nog ingen universallösning, men en början är att utbilda de sakkunniga och ställa specifika krav på dem. Domstolarna måste också bli mer transparenta i processen kring vilka de väljer som experter och varför, säger Kjell Torén.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY