Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Låg nivå på experternas utlåtanden vid arbetsskador

Experternas utlåtanden i fall som rör arbetsskador är ofta undermåliga. Det framgår i en ny studie.
- Många höll bedrövligt låg nivå, säger Kjell Torén, professor i arbets- och miljömedicin på Göteborgs universitet och en av författarna till rapporten.
Lina Björk Publicerad

Att en domstol tar in en sakkunnig kan ha stor betydelse för den försäkrade i ett arbetsskademål. Studien, som ingår i ett forskningsprojekt som AFA Försäkring har finansierat, har undersökt i vilken utsträckning kammarrätterna använder sig av externa experter, när de väljs och vilken roll de spelar för rättsutfallet. Man har sammanlagt tittat på 153 ärenden mellan 2005 och 2009.

- Vi såg skillnader både mellan domstolar och olika typer av sjukdomar. Jönköpings och Stockholms kammarrätter använder sig i högre grad av experter än Göteborgs. Vi kunde också se att män oftare fick sakkunniga i sina ärenden jämfört med kvinnor, samt att man sällan tar in experter när det handlade om psykisk sjukdom, säger Kjell Torén.

Av de externa experter som har uttalat sig i ärendena var majoriteten professorer. Näst vanligast var docenter. Men ett antal hade också ingen eller väldigt liten forskningsutbildning. Sammanlagt var 20 män och 8 kvinnor.

- Det var förvånande att det fanns personer med väldigt liten forskningsutbildning eftersom domstolssakkunniga skriver ett expertutlåtande som ska vägleda domstolen i ärendet. Det är viktigt både för den enskilde och för rättssäkerheten, säger Kjell Thorén.

Kvaliteten på intygen de sakkunniga skrev var också varierande. Sammanlagt baserade endast tre experter sina utlåtanden på en litteratursökning. 35 procent refererade till vetenskapliga artiklar, några skrivna på 1940-talet, 9 procent citerade en lärobok och 50 procent baserade intyget på sin egna kliniska erfarenhet.

- I många fall blev jag rent förskräckt. Man refererar till gammal vetenskap och skriver rena grodor i utlåtandena. Visst fanns det goda exempel också men många höll också bedrövligt låg nivå.

Risken med undermåliga utlåtanden är flera. Men framför allt kan det betyda att du som är berättigad till ersättning inte får det.

- Det finns nog ingen universallösning, men en början är att utbilda de sakkunniga och ställa specifika krav på dem. Domstolarna måste också bli mer transparenta i processen kring vilka de väljer som experter och varför, säger Kjell Torén.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.