Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
När de provanställdes då callcentret etablerade sig på orten ett år tidigare hade de anställda en grundlön på 15 000 kronor plus sjuklön och provision. Enligt schemat skulle de jobba 8 timmar per dag och om de gick ett kvällspass på 6,5 timmar fick de betalt för 8, i stället för övertidsersättning.
Men snart ändrades villkoren. Nu skulle alla vara timanställda med en ersättning på 85 kronor i timmen och inte få någon övertidsersättning, vilket innebar att de skulle få en heltidslön på ungefär 13 600 kronor. Ett par anställda lyckades förhandla sig till en tillsvidareanställning med fast lön och grundprovision, de övriga fann sig i de nya villkoren.
Men när en av dem blev sjuk och arbetsgivaren inte betalade någon sjukersättning beslöt personalen vända sig till Unionen, vilket resulterade i att tolv anställda gick med i facket och beslutade kräva kollektivavtal för att få schysta villkor. Sedan arbetsgivaren länge skjutit upp det möte där kraven skulle diskuteras beslutade de anställda att gå i strejk.
Då hade ett par av Unionenmedlemmarna bestämt sig för att gå ur facket och fortsätta jobba, tillsammans med några oorganiserade kollegor. Spänningen mellan de båda grupperna, som dagligen möttes utanför callcentret, blev spänd.
Förutom att hota med att callcentret skulle läggas ned om strejken fortsatte kommunicerade arbetsgivaren vare sig med de strejkande eller media.
De strejkande hade stort stöd hos lokalbefolkningen, bland kommunpolitiker och lokala entreprenörer. Strejken väckte också stort uppseende i media, också på riksnivå, och ledde till en debatt i riksdagen om huruvida de statliga lokaliseringsbidragen som också Peak Partner hade fått del av verkligen ska gå till arbetsgivare som inte ger sina anställda schysta villkor.
Men strejken ledde inte till ett kollektivavtal. I stället beslutade arbetsgivaren lägga ned callcentret. Samma dag som förhandlingen om nedläggningen hölls skickade arbetsgivaren ut ett pressmeddelande där man skyllde nedläggningen på Unionens agerande. I övrigt fortsatte ledningen att hålla tyst.
Den 23 maj i fjol, när callcentret varit stängt i ett par veckor, avblåste Unionen strejken.
- Vi är stolta över att vi vågat stå upp för våra rättigheter och den svenska modellen hela tiden. Vi har vuxit väldigt mycket, både som grupp och som personer på alla plan av det här. Så vi känner att vi har vunnit ändå, sade en av de strejkande till Kollega då.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
