Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Förhandlingar om nytt omställningsavtal lever

Något nytt omställningsavtal blev det inte av i förfjol och inte heller i fjol. Men fortfarande lever hoppet. I förra veckan träffades fack, arbetsgivare och företrädare för regeringen.
Niklas Hallstedt Publicerad

Före jul beslutade fack och arbetsgivare att skjuta upp förhandlingarna om det nya omställningsavtalet.

- Det är ungefär samma läge nu, vi står en bit ifrån varandra, säger Niklas Hjert, som leder PTK:s förhandlingschefsgrupp.

Men i förra veckan träffade parterna finansminister Anders Borg och arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson. Från PTK kom Niklas Hjert tillsammans med ordförande Cecilia Fahlberg.

- Ministrarna signalerade angelägenheten och sin vilja att bidra med det de kan, säger Niklas Hjert.

Tidigare har det framkommit att det finns en splittring inom PTK. Bland annat har Saco-företrädare sagt nej till stora förändringar i turordningen.

- Jag kan bara förhålla mig till de beslut som fattats inom PTK.  PTK-styrelsen tog ställning för vad vi skulle uppnå och vad vi var beredda att acceptera för förändringar i turordningsreglerna.

Problemet ligger i stället i att komma överens med arbetsgivarsidan, som vill ha mer långtgående förändringar i turordningsreglerna än PTK är villiga att gå med på. Men trots att förhandlingarna kärvar hoppas Niklas Hjert fortfarande på framgång.

- Vi har inte kastat in handduken, det här är oerhört angelägna och viktiga frågor.
 

Fakta omställningsavtalet:

Över 32 000 företag med sammanlagt 850 000 privatanställda tjänstemän är anslutna till trygghetsrådet TRR. Det innebär att tjänstemännen omfattas av ett omställningsavtal som ger dem rätt till stöd och i vissa fall ersättning om de blir av med jobbet på grund av arbetsbrist.

Avtalet gäller även dem som inte är medlemmar i facket.

Det här vill facket och arbetsgivarna:

PTK och Svenskt Näringsliv förhandlar just nu om ett "utvecklat" omställningsavtal. Båda parter vill ha vissa förändringar:

Facket vill få till ett system för kompetensutveckling och att visstidsanställda och personer som sägs upp på grund av ohälsa omfattas av omställningsavtalet, något de inte gör i dag.

Arbetsgivarsidan vill se ändringar i turordningsreglerna och öka möjligheten att ha kvar anställda med speciell kompetens som anses nödvändig för verksamheten.

(Källa: PTK, TRR och Unionen)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Arbetsgivare sänker krav på erfarenhet

Allt fler arbetsgivare sänker sina krav på erfarenhet och utbildning när de söker personal. Det slår Arbetsförmedlingen fast i en ny rapport. Förändringen beror på kompetensbrist – och kan göra det lättare för arbetslösa att få jobb.
Noa Söderberg Publicerad 4 juni 2025, kl 06:01
En skylt hos Arbetsförmedlingen, med jobbsökare i bakgrunden.
Arbetsgivare sänker sina krav på erfarenhet och utbildning i cv:n när de rekryterar ny personal. Det visar en rapport från Arbetsförmedlingen. Människor som har varit i arbetslöshet under lång tid kan därför få jobb lättare, enligt myndigheten. Kompetensbristen och matchningsproblemen leder också till att nya jobbtillfällen inte skapas. Foto: Johan Nilsson/TT

Svenska arbetsgivare har så stora problem att hitta rätt personal att de sänker sina krav på både erfarenhet och utbildning. Det har blivit stadigt vanligare de senaste tio åren.

Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Myndigheten har studerat så kallade ”ej tillsatta platser” – alltså tillfällen där arbetsgivare skulle vilja anställa någon, men inte har gjort det eftersom de inte har hittat rätt personal. År 2023 fanns det 96.000 sådana oskapade jobb i Sverige, enligt myndigheten. Fenomenet är vanligast hos privata företag.

Omkring 30 procent av de företag som har upplevt problemet säger att de, som en konsekvens, har sänkt sina krav på erfarenhet och utbildning när de söker personal. Det är nära en fördubbling jämfört med för tio år sedan.

Beror på kompetensbrist – redan anställda får jobba mer

De sänkta kraven beror alltså på att arbetsgivarna upplever det svårt att hitta kompetent personal. Det leder till att nya tjänster inte ens utannonseras, vilket i sin tur leder till att redan anställda får jobba mer. Var femte företag som har sådana tomma platser säger också att de har fått tacka nej till en order på grund av kompetensbristen.

Kan leda till att långtidsarbetslösa får jobb

Samtidigt kan de sänkta kraven leda till att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden lättare kan få jobb, enligt Arbetsförmedlingen. I mars månad var 485.700 personer arbetslösa i Sverige, enligt SCB:s undersökning.

– Arbetsförmedlingen har flera verktyg för att stötta arbetsgivare som är öppna för att bredda sin rekrytering, så som subventionerade anställningar och praktik, säger Victor Tanaka, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.

Saknar människor med rätt kompetens

Arbetsförmedlingens undersökning ”Rekryteringsproblem och dess konsekvenser” bygger på enkätfrågor som har ställts till arbetsgivare en gång i halvåret under tio års tid, från 2013 till 2023. Rapporten visar att kompetensbrist och matchningsproblem har ökat i Sverige under den perioden. Problemet har ökat oberoende av konjunkturförändringarna, enligt myndigheten.