Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

4 400 bort från Volvo

Resultatet var för dåligt. Nu drar AB Volvo ned kraftigt. Fyra procent av personalstyrkan ska bort, 4 400 tjänstemän och konsulter tvingas sluta.
Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Volvos vd Olof Persson presenterar företagets kvartalsrapport vid en pressträff i Tändstickspalatset i Stockholm. Volvo meddelar att företaget kommer dra ner på 4400 tjänster. Fredrik Sandberg / TT

Volvos resultat fjärde kvartalet i fjol blev betydligt sämre än förväntat. Vinsten före skatt blev 237 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 706 miljoner under samma period 2012.

Som ett brev på posten aviserade bolaget ytterligare nedskärningar. I samband med förra delårsrapporten meddelade Volvo att 2 000 tjänster, framför allt konsulter skulle bort. Nu ökas den siffran till 4 400.

I en kommentar till bokslutskommittén skriver koncernchefen Olof Persson att 2014 kommer att ”karakteriseras av effektiviseringar, inklusive neddragningar av aktiviteter och kostnader samt personalminskningar”.

Volvo har cirka 115 000 anställda, ungefär 30 000 av dessa finns i Sverige.

Var nedskärningarna ska ske är ännu inte klart, det enda som är säkert att det blir tjänstemännen som drabbas. Karin Wik, chef för medierelationer hos AB Volvo, säger till TT att det också finns en hel del konsulter vilkas kontrakt kommer att avslutas. Därutöver ska Volvo erbjuda olika typer av frivillighetslösningar. Slutligen kommer det även att bli varsel.

- Det blir inte bara nedskärningar i Sverige, det här berör hela koncernen och hela världen, men jag kan inte säga hur stor andel som blir i Sverige. Sverige kommer att beröras, och även andra stora länder för Volvo som Frankrike och Japan, säger hon till TT.

Bland finansanalytiker sägs neddragningen vara väntad, Volvo anses ha varit överbemannat en längre tid. Åtgärden fick också avsedd effekt. Volvos B-aktie steg med fem procent när Stockholmsbörsen öppnades på torsdagsmorgonen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

83 kommuner saknar Arbetsförmedling

Antalet fast bemannade arbetsförmedlingskontor har halverats på några år. Arbetsförmedlingen saknas nu helt i 83 kommuner, enligt en rapport från Unionen.
David Österberg Publicerad 29 april 2026, kl 10:09
Arbetsförmedlingen kontor
Den som är arbetslös får bättre hjälp att hitta nytt jobb genom att besöka ett av Arbetsförmedlingens fysiska kontor, enligt Unionen. Trots det saknar många kommuner sådana kontor. Johan Nilsson/TT

2019 inleddes en reform av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen konkurrensutsattes och fler tjänster köptes in från privata aktörer. Sedan dess har antalet arbetsförmedlingskontor med fast personal mer än halverats – från 170 till 81. Det visar en genomgång som fackförbundet Unionen har gjort. 

Arbetsförmedlingen saknas nu helt i 83 kommuner och avståndet till närmaste kontor har ökat i 271 av landets 290 kommuner.

Det här är inte en marginell förändring. Det är en systematisk tillbakadragning av staten från stora delar av landet, med tydliga konsekvenser för arbetsmarknaden, säger Peter Hellberg, förbundsordförande på Unionen, i ett pressmeddelande.

Privata aktörer har fått större ansvar

Enligt Unionen leder Arbetsförmedlingens bristande närvaro till färre fysiska möten, sämre tillgång till personligt stöd och sämre matchning mellan arbetslösa och företag.

Rapporten visar också att privata aktörer har fått ett större ansvar, men inte heller de finns i alla kommuner. 68 kommuner saknar privata leverantörer. I många glesbefolkade områden finns varken Arbetsförmedlingen eller privata aktörer.

När varken staten eller marknaden finns på plats blir människor och företag utan stöd. Det är ett misslyckande för arbetsmarknadspolitiken, säger Peter Hellberg.

Unionen vill bland annat att Arbetsförmedlingens lokala närvaro ska stärkas, att fler arbetslösa får fysiska möten och att systemet med fristående leverantörer ses över.