Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler visstidsanställningar leder till ökade klyftor

Från arbetsgivarhåll hävdas det ofta att tillfälliga arbeten är en väg in på arbetsmarknaden. Men enligt en norsk avhandling leder visstidsjobben sällan till fasta anställningar.
Niklas Hallstedt Publicerad

Möjligheten att anställa folk på visstid skiljer sig mellan de nordiska länderna. I Sverige och Finland är var sjätte person i arbetskraften tillfälligt anställd, i Norge och Danmark bara var tionde.

Att otryggheten är större för dem som inte har fasta jobb är uppenbart. Mer överraskande är att det beror på i vilket land man arbetar. Bland dem som hade visstidsanställningar var risken för arbetslöshet störst i Sverige och minst i Norge. Det visar en doktorsavhandling av den norske forskaren Jörgen Svalund, som tidningen Ingenjören berättar om. Avhandlingen bygger på data från åren 2000 till 2007.

- I Norge som har strikta regler för visstidsanställningar, hade en arbetslös långt större chanser att få en fast anställning än en visstidsanställd i Sverige, säger Jörgen Svalund till arbeidslivet.se.

Ett argument för att öka möjligheten att visstidsanställa är att det skulle ge dem som befinner sig längst från jobben, exempelvis unga, funktionshindrade och invandrare, större chans.  Det är tveksamt, enligt Jörgen Svanlund.

- För några personer kan det vara viktigt. Men det blir till priset att fler anställda lättare fastnar i dåliga jobb under dåliga villkor, utan möjlighet till utveckling.

På sikt leder ökat antal visstidsanställningar till att det skapas en klyfta mellan dem som har fasta jobb med goda arbetsvillkor och de övriga.

- I länder som Frankrike, Spanien och Italien ser man samma trend mot en tudelad arbetsmarknad. En stor andel av arbetskraften tvingas växla mellan tillfälliga anställningar, utan chans att få fast jobb, säger Jörgen Svalund.

I Sverige går i dag 680 000 personer på vikariat och andra tidsbegränsade anställningar, det motsvarar 16 procent av arbetskraften.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.