Fotografiet är grynigt, men hänsynslöst avslöjande. Längst uppe på en stege, lutad mot en faluröd husvägg, balanserar en medelålders kvinna med pensel och färgpyts i högsta hugg. Det skulle kunna vara en bild ur ett vältummat familje­album, men är snarare något mirakulöst. Kvinnan borde nämligen sitta i rullstol och vara i stort behov av stöd från samhället.

Sedan 1989 har hon plockat ut närmare 20 miljoner kronor i assistans­bidrag och fått bidrag till handikappanpassning av både bil och bostad. Det rekordstora bedrägeriet uppdagades genom ett anonymt tips till Försäkrings­kassan. När myndighetens fuskjägare började nysta i fallet utkristalliserade sig bilden av en person som enligt henne själv inte orkade lyfta ett mjölkpaket men som i själva verket kunde ägna sig åt hundsport, ridning och skogspromenader.

...det handlar i förlängningen om tilltron till socialförsäkringen.

Jakten på bidragsfuskarna har trappats upp. Fler döms för bidragsbedrägerier, fler felaktiga utbetal­ningar upptäcks och åtgärdas, och blåslampan mot det organiserade fusket ger tillbaka en dryg miljard årligen till stats­kassan.

Arbetet leds av en speciell enhet på Försäkringskassan som består av 140 personer fördelade på elva enheter i riket - ett arbete som inte uppskattas av alla. Hotbilden gör att Kollega inte får röja fuskjägarnas rätta identiteter.

Själva vill kontroll­utredarna, som de egentligen kallas, tona ner fuskjakten och betonar i stället vikten av att slå vakt om Sveriges generösa socialförsäkring. En av dem är Maria.

- Vårt uppdrag handlar inte om att sätta dit folk utan att säkerställa att rätt ersättning går till rätt person, det är en ansvarsfull uppgift.  Drivkraften för mig personligen är att rätta till det som blivit fel, visar utredningen att personen har rätt till ersättning är det ju jättebra. Vi jobbar för alla som betalar skatt och har ett intresse av att pengarna hamnar rätt, det handlar i förlängningen om tilltron till hela socialförsäkringen. Vår utgångspunkt är att folk vill göra rätt för sig, har man inställningen att man vill sätta dit folk tror jag inte att man passar för det här yrket, säger hon.

Försäkringskassan utreder årligen runt 20 000 ärenden där det finns indikationer om en felaktig utbetalning. Ungefär en tredjedel av fallen leder till indragen eller minskad ersättning. Under 2012 resulterade arbetet i återkrav på över en miljard kronor. Pengar som går till statskassan.

Längst uppe i pyramiden finns ett fåtal som ägnar sig åt utstuderade bedrägerier.

De flesta av dessa ärenden rör sig dock inte om medvetet fusk utan om slarv och okunskap samt att Försäkringskassan själv gjort fel. Peter Fausö, chef för Enheten för kontroll och återkrav i Skåne, beskriver ärendehögen som en pyramid.

- Det finns tre kategorier; först och främst den stora massan som slarvar lite eller som av olika anledningar inte förstår försäkringen, där kan vi göra mer för att skapa tydligare regelverk och blanketter. Sen finns en mindre grupp som försöker tänja på gränserna för att se hur långt de kan gå och som är viktiga att fånga in. Längst uppe i pyramiden finns ett fåtal som ägnar sig åt utstuderade bedrägerier. Vi jobbar med alla grupperna men ju högre upp vi kommer desto mer intensivt blir vårt arbete, säger han.

Den alldagliga kontorsmiljön i Försäkringskassans komplex i centrala Helsingborg avslöjar inget om det detektivarbete som pågår vid skrivborden.

Maria och hennes kollegor ägnar sig åt att lägga pussel med faktauppgifter från olika myndigheter och instanser. Fram träder en bild av personens tillvaro och förehavanden som gör att kassan kan bedöma rätten till ersättning på ett helt annat sätt än tidigare.

- Först och främst kontrollerar vi om det finns någon substans i de tips vi får in, om personen över huvud taget får någon ersättning. Ibland tror nämligen anonyma uppgiftslämnare felaktigt att grannen lever på bidrag. Därefter begär vi in uppgifter från olika håll; får personen ersättning någon annanstans ifrån? Kanske har man försörjningsstöd från kommunen? Deklarerar man en inkomst trots att man har en arbetsoförmåga? Skolorna kan veta om familjen är kvar i landet och ibland sitter Kronofogden eller hyresvärden på viktiga uppgifter.

- Vad vi begär in beror mycket på vad det handlar om för bidragsform, vi kollar inte med alla myndigheter i alla ärenden, säger Maria.

Det tycks som att vi blir alltmer benägna att skvallra på folk i vår närhet. Nästan hälften av Försäkringskassans kontrollutredningar har sitt ursprung i tips från allmänheten, men frågan är till hur stor hjälp man är. Inte sällan rör det sig om löst skvaller och obefogade misstankar som kan ha sin grund i en grannkonflikt eller en uppslitande skilsmässa - nio av tio av dessa ärenden läggs ner.

- Ibland kan det vara medicinskt motiverat och till och med att föredra att vara aktiv även om man har sjukpenning. Men för många är bilden av att vara sjuk att ligga i sängen, säger Peter Fausö.

När tipsen på att något inte står rätt till kommer från andra myndigheter eller från Försäkringskassans egna handläggare blir resultatet något helt annat, 42 procent genererar någon form av åtgärd.

När det gäller det organiserade fusket är uppfinningsrikedomen stor för att hitta kryphål i systemet; skenseparationer, fejkade sjukdomstillstånd och att inte längre bo kvar inom EU är några vanliga inslag i fuskfloran. Sjuk- och aktivitetsersättning, assistansersättning och sjukpenning är de delar i socialförsäkringen där det sker flest felaktiga utbetalningar.

...det är faktiskt ovanligt att folk blir aggressiva.

Enligt Försäkringskassan finns det inga belägg för att bedrägerierna blir grövre, däremot skiftar de område. Genom de riktade insatserna mot assistans­ersättningen kunde kassan 2012 kräva tillbaka och förhindra framtida utbetalningar på sammanlagt 103 miljoner kronor, 30 miljoner mer än året dessförinnan. I sammanhanget är det dock en blygsam summa, under 2012 betalades det ut närmare 26 miljarder i assistansersättning, mer än hela polismyndigheten kostade samma år.

Den som är föremål för undersökning får inget veta. Inte förrän fuskutredarna kommit fram till att det är något i ärendet som inte stämmer. Då kontaktas vederbörande för att reda ut frågetecknen, via ett samtal på kontoret, telefon eller genom ett oannonserat hembesök. När det gäller just hembesök är säkerhetsrutinerna omfattande.

- Vi bär direktkopplat larm och går alltid två och det finns en backup här på kontoret som vet exakt var vi befinner oss. Man är ju utsatt när man går in i någon annans bostad, jag brukar inte vara nervös men man är observant. Om det blir minsta lilla irriterat avbryter vi och tar samtalet på kontoret i stället, men det är faktiskt ovanligt att folk blir aggressiva.

- I vissa fall görs en riskbedömning innan där vi kollar med polisen, det kan vara så att de anser att det inte är en lämplig adress för oss att gå till. Det är viktigt att vi har den här möjligheten att göra fysisk iakttagelse och själva kunna konstatera om det till exempel bor någon i lägenheten, säger Maria.

När en utredning visat att det betalats ut felaktig ersättning beslutar Försäkringskassan hur mycket av pengarna som ska krävas tillbaka och om ärendet ska polisanmälas. Av de 1 200 polisanmälningar om bidragsbrott som gjordes 2012 ledde 27 procent till fällande domar eller strafföreläggande, en ökning jämfört med tidigare. Enligt kassan beror det på att utredningarna håller en högre kvalitet än tidigare och att man numera polis­anmäler rätt ärenden.

När någon har fuskat så är det inte vår sak att döma.

Maria har arbetat med kontrollarbetet i snart tio år men tycker inte att hennes syn på mänskligheten påverkats av allt fusk hon mött.

- Nej, hade den gjort det så hade jag inte jobbat så länge med det. Jag betraktar varje nytt ärende helt förutsättningslöst, en person är aldrig dömd på förhand. Det går inte att utgå från att alla fuskar, för vi vet att de allra flesta gör rätt.

När ett stort bedrägeri rullas upp och miljoner skattepengar kan räddas känner hon ingen blodvittring eller tillfredsställelse.

- När någon har fuskat så är det inte vår sak att döma, vi utreder bara rätten till ersättning. Även om man har starka misstankar om att det inte står rätt till ska personen bemötas med respekt, man ska vara saklig och kunna informera. Det är viktigt att inte ta det personligt eller bli upprörd, men samtidigt ska man förstås inte vara likgiltig och tänka att det var bara en till.

Försäkringskassan har ingen entydig bild av den typiske fuskaren. Enligt Peter Fausö förekommer bedrägerierna i alla samhällsklasser, även om tyngdpunkten ligger hos grupper med en bristande tilltro till samhället.

- Det är inte så vanligt att någon som är välutbildad, med fast jobb och i övrigt välfungerande i samhället plötsligt bestämmer sig för att börjar fuska.

Ofta känner fuskaren utanförskap på något sätt, det kan vara ekonomiskt, socialt eller organiserad brottslighet. Många gånger finns det en tragik bakom det hela, säger han.

Hur stort mörkertalet med fusket är vill Peter Fausö inte spekulera i men tror inte att det hans grupp upptäcker är toppen på ett isberg.

- Vi har bra koll på fusket och hade inte hittat dubbelt så mycket om vi varit dubbelt så många utredare.

Vi är aldrig ute och smyger i buskarna.

Kontrollutredarna arbetar aldrig undercover och får inte heller fejka ett alias på sociala medier för att inhämta uppgifter. Om de däremot får samma uppgifter tillskickade sig är det tillåtet att använda dem i utredningen.

- Vi är aldrig ute och smyger i buskarna, som en del tror, utan ger oss alltid till känna. Det är polisens sak att sitta och spana utanför en arbetsplats eller bostad, ibland är det enda sättet att få hållbara bevis, säger Maria.

Så hur gick det med den rullstolsburna kvinnan på stegen? Polisen i Härnösand tog över ärendet och bedrev spaning och avlyssning mot henne under närmare ett år innan hon kunde gripas. När de körde in på gården flydde hon ut i skogen tillsammans med sin hund. I somras dömdes hon till fem års fängelse för grovt bedrägeri och grovt bidragsbrott samt till att betala tillbaka över 13 miljoner kronor.