Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Kvinnors inkomster steg mer än mäns

Svenska kvinnors inkomster ökade mer än männens mellan 2000 och 2012. Men det gäller i landet som helhet. I de nordligaste kommunerna, där den totala inkomstökningen var som störst, ökade männens inkomster mest.
Anita Täpp Publicerad
TT
I Sverige fick kvinnor generellt en större löneökning mellan 2000 och 2012, men i Norrbotten ökade männens löner mer. TT

Totalt ökade medianinkomsten i landet med drygt 20 procent under åren 2000 till 2012, då den låg på 278 000 kronor, enligt SCB.  Medan kvinnors inkomster ökade med 23 procent under perioden ökade de med 18 procent för männen.

Störst inkomstökning totalt hade Kiruna, med 36 procent, tätt följt av Pajala med 33 procent.  Även Gällivare och Övertorneå finns bland de tio kommuner som hade den största inkomstökningen, med 31 respektive 27 procent, vilket SCB menar till stor del beror på att gruvindustrin hade en högkonjunktur under perioden.

Och just i denna del av Sverige, som hade landets största inkomstökning under perioden, ökade männens inkomster mer än kvinnorna. I Kiruna, Pajala och Gällivare med 40 respektive 30 procent.

Också i de flesta andra kommuner i Norrbotten var inkomstökningen större än de 20 procent som alltså var genomsnittet för hela landet. Det gäller även för befolkningen vid Hallandskusten. Lägst ökning av inkomsten hade de boende i tio kommuner i storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne.

Åtta av de tio kommuner som hade den högsta medianinkomsten under 2012 ligger dock i Stockholms län, Däribland Danderyd som låg i topp både år 2000 och 2012 då medianinkomsten låg på 381 300 kronor.

Fakta: I SCB:s beräkningar, i vilka man utgått från sammanräknade förvärvsinkomster för personer mellan 20 och 64 år i Sverige, ingår inkomst av näringsverksamhet liksom inkomst av tjänst (lön, pension, arbetsmarknadsstöd, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar från försäkringskassan).

De 10 kommuner med högst medianinkomst 2012 (kronor)

De 10 kommuner med störst inkomstökning 2000–2012 (procent)

Danderyd

381 300

Kiruna

36,0

Täby

356 800

Pajala

33,1

Lomma

347 100

Lomma

31,5

Lidingö

338 800

Gällivare

31,1

Vaxholm

334 200

Varberg

29,2

Kiruna

331 900

Vaxholm

27,7

Ekerö

329 000

Övertorneå

27,1

Nacka

328 800

Kungsbacka

26,8

Sollentuna

328 000

Leksand

26,6

Nykvarn

325 700

Falkenberg

26,5

 

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.