Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Kvinnors inkomster steg mer än mäns

Svenska kvinnors inkomster ökade mer än männens mellan 2000 och 2012. Men det gäller i landet som helhet. I de nordligaste kommunerna, där den totala inkomstökningen var som störst, ökade männens inkomster mest.
Anita Täpp Publicerad
TT
I Sverige fick kvinnor generellt en större löneökning mellan 2000 och 2012, men i Norrbotten ökade männens löner mer. TT

Totalt ökade medianinkomsten i landet med drygt 20 procent under åren 2000 till 2012, då den låg på 278 000 kronor, enligt SCB.  Medan kvinnors inkomster ökade med 23 procent under perioden ökade de med 18 procent för männen.

Störst inkomstökning totalt hade Kiruna, med 36 procent, tätt följt av Pajala med 33 procent.  Även Gällivare och Övertorneå finns bland de tio kommuner som hade den största inkomstökningen, med 31 respektive 27 procent, vilket SCB menar till stor del beror på att gruvindustrin hade en högkonjunktur under perioden.

Och just i denna del av Sverige, som hade landets största inkomstökning under perioden, ökade männens inkomster mer än kvinnorna. I Kiruna, Pajala och Gällivare med 40 respektive 30 procent.

Också i de flesta andra kommuner i Norrbotten var inkomstökningen större än de 20 procent som alltså var genomsnittet för hela landet. Det gäller även för befolkningen vid Hallandskusten. Lägst ökning av inkomsten hade de boende i tio kommuner i storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne.

Åtta av de tio kommuner som hade den högsta medianinkomsten under 2012 ligger dock i Stockholms län, Däribland Danderyd som låg i topp både år 2000 och 2012 då medianinkomsten låg på 381 300 kronor.

Fakta: I SCB:s beräkningar, i vilka man utgått från sammanräknade förvärvsinkomster för personer mellan 20 och 64 år i Sverige, ingår inkomst av näringsverksamhet liksom inkomst av tjänst (lön, pension, arbetsmarknadsstöd, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar från försäkringskassan).

De 10 kommuner med högst medianinkomst 2012 (kronor)

De 10 kommuner med störst inkomstökning 2000–2012 (procent)

Danderyd

381 300

Kiruna

36,0

Täby

356 800

Pajala

33,1

Lomma

347 100

Lomma

31,5

Lidingö

338 800

Gällivare

31,1

Vaxholm

334 200

Varberg

29,2

Kiruna

331 900

Vaxholm

27,7

Ekerö

329 000

Övertorneå

27,1

Nacka

328 800

Kungsbacka

26,8

Sollentuna

328 000

Leksand

26,6

Nykvarn

325 700

Falkenberg

26,5

 

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.