Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Uppsagd fyra gånger på ett år

Företaget ville bli av med montören som arbetade halvtid till följd av en arbetsskada. Under loppet av ett år sa man upp honom vid fyra olika tillfällen utan saklig grund. Det anser Unionen, som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen för diskriminering.
– Det är uppenbart att arbetsgivaren har försökt bli av med vår medlem och att det har sin grund i mannens funktionshinder, säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen.
Ola Rennstam Publicerad

Den 63-åriga Unionenmedlemmen har arbetat som skyltmontör på Norrlandsföretaget i många år. Hösten 1990 ramlade mannen av en stege i samband med ett montagearbete och fick permanenta skador på sitt ben och har sedan dess arbetat halvtid med hjälp av olika anpassningsåtgärder.
– Under den halvtid han faktiskt arbetar har han samma arbetsförmåga som övriga medarbetare, konstaterar Elisabet Ohlsson.

I stället för ge montören guldklocka för lång och trogen tjänst beslutade sig arbetsgivaren för att göra sig av med honom. Under ett drygt år fick mannen ta emot fyra olika uppsägningsbesked, som enligt Unionen har det gemensamt att samtliga saknar saklig grund.

Den första uppsägningen kom i oktober 2012, något skäl uppgavs inte och uppsägningstiden var fem månader kortare än vad Unionenmedlemmen hade rätt till. En vecka senare tog arbetsgivaren tillbaka uppsägningen.

I april 2013 meddelade företagets vd att han ville att montören skulle arbeta heltid med sänkt lön, annars skulle han tvingas sluta, ett erbjudande som 63-åringen tackade nej till. Kort därpå kom uppsägning nummer två, denna gång på grund av arbetsbrist men även nu med felaktig uppsägningstid. När Unionen kopplades in och bestred uppsägningen gjorde skyltföretaget ett nytt drag.

I stället för att genomdriva uppsägningen kallade företaget till en ny förhandling. Och innan den ägde rum fick montören ett nytt uppsägningsbesked på grund av arbetsbrist, men inte heller denna uppsägning verkställdes.

Den fjärde och sista uppsägningen kom i december förra året. Företaget förklarade att monteringen krävde två heltidstjänster och att det var för dyrt att ha 63-åringen anställd på halvtid och erbjöd honom i stället en heltidstjänst. Mannen kan inte arbeta heltid på grund av sin funktionsnedsättning, vilket företaget är medvetet om, enligt Unionen. Han tackade därför nej till den erbjudna tjänsten och blev några veckor senare uppsagd på grund av arbetsbrist.

– Vi menar att organisationsförändringen inte är motiverad utan i stället handlar om en önskan att bli av med 63-åringen personligen, det som kallas fingerad arbetsbrist. Att vår medlem har missgynnats har samband med hans funktionshinder, säger Elisabet Ohlsson.

Unionen stämmer nu Norrlandsföretaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver 250 000 kronor i skadestånd. Enligt fackets yrkande har företaget sagt upp montören utan saklig grund, gett honom ett omplaceringserbjudande de visste att han inte kunde ta samt inte erbjudit honom en omplacering till en ledig tjänst som han hade tillräckliga kvalifikationer för. Dessutom har arbetsgivaren inte heller utrett möjligheten om mannen skulle kunna vara kvar genom stöd och anpassningsåtgärder.

– Det är inte många i hans situation som orkar eller vågar driva ett sådant här ärende. Men han är 63 år och känner att han inte har så mycket att förlora, säger Elisabet Ohlsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.