Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Uppsagd fyra gånger på ett år

Företaget ville bli av med montören som arbetade halvtid till följd av en arbetsskada. Under loppet av ett år sa man upp honom vid fyra olika tillfällen utan saklig grund. Det anser Unionen, som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen för diskriminering.
– Det är uppenbart att arbetsgivaren har försökt bli av med vår medlem och att det har sin grund i mannens funktionshinder, säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen.
Ola Rennstam Publicerad

Den 63-åriga Unionenmedlemmen har arbetat som skyltmontör på Norrlandsföretaget i många år. Hösten 1990 ramlade mannen av en stege i samband med ett montagearbete och fick permanenta skador på sitt ben och har sedan dess arbetat halvtid med hjälp av olika anpassningsåtgärder.
– Under den halvtid han faktiskt arbetar har han samma arbetsförmåga som övriga medarbetare, konstaterar Elisabet Ohlsson.

I stället för ge montören guldklocka för lång och trogen tjänst beslutade sig arbetsgivaren för att göra sig av med honom. Under ett drygt år fick mannen ta emot fyra olika uppsägningsbesked, som enligt Unionen har det gemensamt att samtliga saknar saklig grund.

Den första uppsägningen kom i oktober 2012, något skäl uppgavs inte och uppsägningstiden var fem månader kortare än vad Unionenmedlemmen hade rätt till. En vecka senare tog arbetsgivaren tillbaka uppsägningen.

I april 2013 meddelade företagets vd att han ville att montören skulle arbeta heltid med sänkt lön, annars skulle han tvingas sluta, ett erbjudande som 63-åringen tackade nej till. Kort därpå kom uppsägning nummer två, denna gång på grund av arbetsbrist men även nu med felaktig uppsägningstid. När Unionen kopplades in och bestred uppsägningen gjorde skyltföretaget ett nytt drag.

I stället för att genomdriva uppsägningen kallade företaget till en ny förhandling. Och innan den ägde rum fick montören ett nytt uppsägningsbesked på grund av arbetsbrist, men inte heller denna uppsägning verkställdes.

Den fjärde och sista uppsägningen kom i december förra året. Företaget förklarade att monteringen krävde två heltidstjänster och att det var för dyrt att ha 63-åringen anställd på halvtid och erbjöd honom i stället en heltidstjänst. Mannen kan inte arbeta heltid på grund av sin funktionsnedsättning, vilket företaget är medvetet om, enligt Unionen. Han tackade därför nej till den erbjudna tjänsten och blev några veckor senare uppsagd på grund av arbetsbrist.

– Vi menar att organisationsförändringen inte är motiverad utan i stället handlar om en önskan att bli av med 63-åringen personligen, det som kallas fingerad arbetsbrist. Att vår medlem har missgynnats har samband med hans funktionshinder, säger Elisabet Ohlsson.

Unionen stämmer nu Norrlandsföretaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver 250 000 kronor i skadestånd. Enligt fackets yrkande har företaget sagt upp montören utan saklig grund, gett honom ett omplaceringserbjudande de visste att han inte kunde ta samt inte erbjudit honom en omplacering till en ledig tjänst som han hade tillräckliga kvalifikationer för. Dessutom har arbetsgivaren inte heller utrett möjligheten om mannen skulle kunna vara kvar genom stöd och anpassningsåtgärder.

– Det är inte många i hans situation som orkar eller vågar driva ett sådant här ärende. Men han är 63 år och känner att han inte har så mycket att förlora, säger Elisabet Ohlsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.