Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Uppsagd fyra gånger på ett år

Företaget ville bli av med montören som arbetade halvtid till följd av en arbetsskada. Under loppet av ett år sa man upp honom vid fyra olika tillfällen utan saklig grund. Det anser Unionen, som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen för diskriminering.
– Det är uppenbart att arbetsgivaren har försökt bli av med vår medlem och att det har sin grund i mannens funktionshinder, säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen.
Ola Rennstam Publicerad

Den 63-åriga Unionenmedlemmen har arbetat som skyltmontör på Norrlandsföretaget i många år. Hösten 1990 ramlade mannen av en stege i samband med ett montagearbete och fick permanenta skador på sitt ben och har sedan dess arbetat halvtid med hjälp av olika anpassningsåtgärder.
– Under den halvtid han faktiskt arbetar har han samma arbetsförmåga som övriga medarbetare, konstaterar Elisabet Ohlsson.

I stället för ge montören guldklocka för lång och trogen tjänst beslutade sig arbetsgivaren för att göra sig av med honom. Under ett drygt år fick mannen ta emot fyra olika uppsägningsbesked, som enligt Unionen har det gemensamt att samtliga saknar saklig grund.

Den första uppsägningen kom i oktober 2012, något skäl uppgavs inte och uppsägningstiden var fem månader kortare än vad Unionenmedlemmen hade rätt till. En vecka senare tog arbetsgivaren tillbaka uppsägningen.

I april 2013 meddelade företagets vd att han ville att montören skulle arbeta heltid med sänkt lön, annars skulle han tvingas sluta, ett erbjudande som 63-åringen tackade nej till. Kort därpå kom uppsägning nummer två, denna gång på grund av arbetsbrist men även nu med felaktig uppsägningstid. När Unionen kopplades in och bestred uppsägningen gjorde skyltföretaget ett nytt drag.

I stället för att genomdriva uppsägningen kallade företaget till en ny förhandling. Och innan den ägde rum fick montören ett nytt uppsägningsbesked på grund av arbetsbrist, men inte heller denna uppsägning verkställdes.

Den fjärde och sista uppsägningen kom i december förra året. Företaget förklarade att monteringen krävde två heltidstjänster och att det var för dyrt att ha 63-åringen anställd på halvtid och erbjöd honom i stället en heltidstjänst. Mannen kan inte arbeta heltid på grund av sin funktionsnedsättning, vilket företaget är medvetet om, enligt Unionen. Han tackade därför nej till den erbjudna tjänsten och blev några veckor senare uppsagd på grund av arbetsbrist.

– Vi menar att organisationsförändringen inte är motiverad utan i stället handlar om en önskan att bli av med 63-åringen personligen, det som kallas fingerad arbetsbrist. Att vår medlem har missgynnats har samband med hans funktionshinder, säger Elisabet Ohlsson.

Unionen stämmer nu Norrlandsföretaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver 250 000 kronor i skadestånd. Enligt fackets yrkande har företaget sagt upp montören utan saklig grund, gett honom ett omplaceringserbjudande de visste att han inte kunde ta samt inte erbjudit honom en omplacering till en ledig tjänst som han hade tillräckliga kvalifikationer för. Dessutom har arbetsgivaren inte heller utrett möjligheten om mannen skulle kunna vara kvar genom stöd och anpassningsåtgärder.

– Det är inte många i hans situation som orkar eller vågar driva ett sådant här ärende. Men han är 63 år och känner att han inte har så mycket att förlora, säger Elisabet Ohlsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.