Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Uppsagda riskerar att hamna i missbruk
Personer som blivit uppsagda från sitt jobb riskerar i högre rad att drabbas av sjukdom eller död som har med alkohol att göra. Det visar en ny rapport från IFAU.
- Våga fråga din kollega hur hon mår, säger Ingela Eriksson på Alna.
- Våga fråga din kollega hur hon mår, säger Ingela Eriksson på Alna.
Att bli varslad och få gå från sitt jobb kan skapa stress, påverka dagliga rutiner, relationer och inkomst. Nu har det i en ny studie visat sig att det också ökar risken för alkoholmissbruk.
IFAU har följt 330 000 personer som förlorade sina jobb i samband med arbetsplatsnedläggningar under 1990-talet. Resultaten visar att dessa personer hade 10 till 41 procents högre risk att drabbas av alkoholrelaterade sjukdomar eller tillstånd som resulterade i sjukhusvård eller dödsfall, jämfört med personer som inte var med om dessa nedläggningar.
- Det är inte så förvånande siffror. Nu ser ju vi sällan vad som händer efter att man förlorat jobbet, men livskriser kan utlösa missbruk och det märks på arbetsplatsen, säger Ingela Eriksson, informationsansvarig på Alna, som arbetar med alkohol- och drogfrågor i arbetslivet.
Om du misstänker att en kollega har ett skadligt bruk av alkohol, läkemedel, spel eller narkotika är det viktigt att ställa frågan.
- Det viktigaste är att man lyfter frågan. Berätta att du sett, hört eller tänkt någonting som inte kändes rätt. Och att göra det så snart någon uppvisar tecken på att inte må bra: man håller inte tiden, lämnar in uppgifter sent eller skapar oro på jobbet. Markera också att det inte är okej.
Att ställa frågan som chef eller arbetskamrat är inte helt enkelt, men behöver inte vara mer än just en fråga.
- Tänk inte att du ska ordna allt, dra fram bevis eller ställa en diagnos. Då hamnar samtalet på en annan nivå. Bättre är att fråga varför man är så trött, varför energin är borta eller varför personen verkar nedstämd. Då handlar det i stället om omtanke, medmänsklighet och oro än anklagelser, säger Ingela Eriksson.
I tidigare studier har kvinnor antagits vara mindre benägna att påverkas negativt av uppsägningar och bättre rustade att hantera arbetslöshet. Den här studien visar däremot att den förhöjda risken att drabbas av alkoholrelaterade sjukdomar, sjukhusvård eller dödsfall var ungefär lika hög för män och kvinnor.. De uppsagda männen hade dock en förhöjd risk för både alkoholförgiftning, leversjukdom och bukspottkörtelinflammation.
- Utvecklingen har gått åt det hållet ja. Förut gick det kanske en kvinna på fyra män men nu är det betydligt fler. Nästan lika många, säger Ingela Eriksson.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Lindra stress och ångest – med bastubad
Bastu ger inte bara avkoppling. Det kan mildra stress och minska risken för hjärt-kärlsjukdom, stroke och demens. Hälsoeffekterna liknar dem som uppstår vid konditionsträning, menar läkaren Hans Hägglund.
Att basta kan fysiologiskt jämföras med en promenad i rask takt, menar professorn och läkaren Hans Hägglund.
– Musklerna aktiveras inte, men hjärtat och blodcirkulationen påverkas av värmen och de inre organen får motion, säger han.
Ett bastubad kan även ge psykiska hälsoeffekter som att mildra stress, oro och ångest. Hans Hägglund, även kallad Bastudoktorn, berättar att det sannolikt beror på att hormoner som serotonin, dopamin och oxytocin frigörs när kroppen utsätts för värmen.
Fysiologiska och psykiska hälsoeffekter av bastubad
Allra störst effekt ger regelbundet bastande. I en finländsk studie från 2015 framkom det att för personer som badade bastu fyra till sju gånger i veckan minskade risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar med ungefär 50 procent – jämfört med personer som badade bastu en gång i veckan. Samma studie visade också minskad risk för stroke, demens och lungsjukdomar vid regelbundna bastubad.
– Kärlen vidgas och blir mer elastiska när man bastar. Blodtrycket blir lägre och blodfetterna minskar. Det finns mycket som pekar på att det är bra för hjärta och kärl att basta.
Vetenskapliga studier och framtida forskning om bastubad
Men Hans Hägglund betonar att det behövs mer forskning kring ämnet. Han berättar att planering av ett bastulabb i Luleå pågår. Här ska forskare kunna studera hur värme påverkar olika folksjukdomar som cancer och reumatism. Men även hur bastubad kan kombineras med fysisk träning, för att förebygga sjukdom hos äldre och funktionshindrade.
– Med ökade kunskaper om bastubad hoppas jag att sjukvården framöver ska börja skriva ut bastu på recept.
Hans Hägglund vill slå hål på myter som finns om bastubad. Han berättar att personer med hjärtsvikt många gånger får rådet att inte basta, trots att forskning visar att bastubad har en positiv effekt på sjukdomen. Det finns dock tillfällen när bastubad inte är lämpligt.
– Du ska inte basta om du har feber eller en pågående infektion. Eller kort tid efter en akut hjärtinfarkt.
Han avråder också från att dricka alkohol eller vara bakfull i bastun. Då ökar risken för att somna eller att ramla och bränna sig. Själv försöker Hans Hägglund hinna med ett bastubad om dagen. För honom är det även en social aktivitet.
– Jag gillar att möta olika typer av människor i en offentlig bastu. Det blir ofta intressanta samtal.
Hans favoritbastubad brukar ske utanför Haparanda varje nationaldag.
– Rökbastu och sedan ett dopp i Kukkolaforsen under midnattssolen är oslagbart!
Text: Kristina Karlberg.
SÅ OPTIMERAR DU BASTANDET
→ Vänj dig långsamt vid bastubad. Det kan kännas ovant när värmen gör att kroppen svettas, hjärtfrekvensen ökar och andningen blir snabbare.
→ Sitt på nedersta laven (bänken), där det inte är lika varmt som högre upp i bastun.
→ Dela upp badet i omgångar. Basta under några minuter, gå ut och gå sedan in igen en stund tills du har vant dig vid värmen.
→ Duscha innan du bastar, för att skölja bort smuts som annars kan täppa till porerna och förhindra svettning.
→ I bastun utsätts huvudet för varmare luft än resten av kroppen. Det kan vara svalkande att täcka huvud och öron med en blöt kall handduk eller bastumössa.
→ Drick vatten både före och efter bastubadet.
Källa: Hans Hägglund.
